Gav en gubbe en
rejäl utskällning idag. Har nog aldrig svurit så mycket åt en och samma människa. Det är samma rottweiler-man som varit en idiot tidigare; han (och hans fru, vid ett annat tillfälle) ställer sig två meter bort, hunden i nästan hela kopplets längd och låter den stå där och råstirra med vikten fram, svansen rakt upp medan ägarna typ låtsas som att det regnar. Gärna där jag är fastkilad och har svårt att ta mig förbi. Hade jag bara haft Tinja och Asni hade det inte varit några problem, Tinja skiter fullständigt i såna hundar, men nu har jag även Nero som mer än gärna svarar upp samt Benji som mer än gärna hänger på. Så när Asni börjar boffa lite osäkert (eftersom hon känner av att två av mina hundar tycker att den där rottweilern är suspekt) så börjar ju både Nero och Benji boffa. Inte skälla, men boffa och spänna sig, varpå rottweilern gör ett utfall.
Åter igen frågade jag honom om han kunde gå vidare. Då blir han stött och börjar kalla mig för både det ena och det andra och att jag minsann måste få pli på mina jyckar varpå jag blir
fly förbannad, skriker på honom att det är han och hans jävla hund som orsakar problemet, det är ju inte första gången det händer. Han börjar bli riktigt hotfull, går mot mig när jag drar med mig hundarna bortåt och jag fräser åt honom att jag ska minsann berätta för
varenda jävla kille jag känner hur han och hans hund ser ut, se om han vågar ge sig på mig då. Då blev han både ställd, tyst och började gå därifrån
Hade nästan lust att ryta åt honom att om han stannar vid oss en gång till så släpper jag hundarna
