Jag tror inte att det går att förstå sig på henne. När det har hänt saker så har det varit pang bara och så har det hänt. Problemet här är väl att hon inte varnar. Hade hon varnat och morrat ordentligt så tror jag att konflikterna hade uteblivit, till stor del iaf.
Du skriver att man inte ska bestraffa aggressivt beteende, hur tycker du att man ska göra istället?
Jag startade ju en tråd för länge sen här, om min tik som morrade åt min pv när vi pussades. Fick där tipset om att ge henne en uppgift istället och vi valde att säga puss så att hon pussade på oss istället. Främst för att hon ÄLSKAR att pussas. En övergångsperiod på några dagar så kunde hon pussa och morra samtidigt, men sen släppte det helt. Är det något liknande du skulle föreslå? För det fungerade verkligen super! Och idag har hon inget kvar av det beteendet alls. Men det är ju givetvis innan det har eskalerat. Nåt sånt är ju för sent nu för min bekant.
Ja kanske något liknande. Exakt hur man gör det måste variera, men det som är viktigt är att man ser på vad som driver det aggressiva beteendet och gör något åt den biten - istället för att släta till ytan genom att förbjuda hur känslan tar sig uttryck. Du kan inte förbjuda en hund att tycka illa om en annan, eller vara irriterad/orolig över att den andra hunden ska få något som den första blir utan, du kan bara förbjuda att den talar om att den känner så. Om man istället jobbar på roten till problemet kan man lösa upp hela knuten - ofta, men inte alltid. En del saker handlar helt enkelt om det man så vagt kallar "personkemi", alla individer gillar inte varandra. I de lägena kan man träna dem att slippa varandra genom alternativa beteenden - alltså istället för aggression väljer de undvikande.
Straffar man aggressivitet riskerar man att bli överraskad över en senare räkning med ordentlig ränta.