Inte jag som rider på hoppfilmen, det är en hoppryttare som hoppar henne ibland då jag inte riktigt får till det!
Min nuvarande hovis ar utbildad svensk hovslagare vsom vidarutbildat sej sa mycket hen kunnat och jobbar bl.a. aven pa en ATGklinik som sjukbeslagshovslagare. Nar jag borjade anlita hen sag min gamla Lippas ut som ovan beskrivit av TS. Lippan var da 23 ar och utbildad i svar dressyr men hon kunde knappt rora sej i korta trav utan att snubbla sa hon nastan gick omkull. Min nuvarande hovis verkade och skodde om henne forsta 3 manaderna var 3e vecka for att sen oka till var 4e efter drygt 6 manader. Jag markte nar jag red Lippan redan efter drygt 4manader en enorm skillnad. Helt plotsligt gick hon att samla utan att snubbla och det gck att gora galoppombyten i serier ner till byte i vart 3e steg i nastan 50 meter Lippan alskade att gora piaff och passage i serier nar vi kom ut ur skogen till en rak och for ridning lagom mjuk/hard sandvag. Det fick hon gora resten av sitt liv om hon sjalv ville, hon var da mellan 24-27 ar = resten av sitt liv tills hon togs bort 6/12-10. Innan min nuvarande hovis tog over hade hon utflytande extremt sulomma fotter och Cushings. Efter drygt 1.5 ar kunde hovis plocka bort sulorna nar hovarna aterfatt sin naturliga form. Hen skor nu min nuvarande hast och jag kan prata med ALLT som har med hovarna att gora som utseende pa fotterna, hull = foderstat, hur hasten ar musklad m.m. Nu kanske en del av det beror pa att hovis aven tavlar i hoppning och utbildar unghastar, dock gor det att jag har enligt min erfarenhet en allroundutbildad hovslagare av basta slag Det låter som du har läs från non barfotverkers önska bok
Om det var bara så att alla hästar var av god avel med korrekt exterior, ben ställning och perfekt hovar.
Men så är det inte! Det finns ett hav av dåliga avled hästar med taskiga hovar där utta, och klara du av med ditt utbildning komma du att få god erfarenheter av dom.
Önska dröm och vackra föreläsning komma inte att få hästen skod
Ett förklarning för häst äger om varför man här valt just denna skoning kan ingå i jobbet, men det är inte mening att hålla ett föreläsning om hovens dyamantik, det finns andra hästar som vantes att skor.
Och i ridningen fungerade plötsligt galoppfattningarna från skritt!! Hoppas nu att jag får behålla nya hovisen, då både matte och häst är superglada att ridningen funkar så bra igen! ) Men hen slängde gärna på skor om det var nödvändigt. I hens mening var verkningen A och O, och skon kunde sitta "lite hur som" så länge den är anpassad efter hoven och inte hämmar hovens naturliga form. Och efter vad jag fått erfara så litar jag blint på hens teori när det gäller hovvård. Hen tittade även hur hästen gick för att bedömma att verkning och skoning skulle bli rätt, vilket min gamla hovis aldrig gjorde!
Jag förstår verkligen inte hur det går ihopa... men hon har väl tyvärr vant sig vid och gå så här för det har ju kommit succesivt.. och att gallorna kan försvinna med att hovarna hamnar i "rätt läge"... Hon är ju böjd enligt alla konstens regler efter att jag märkte gallor bak som hon inte haft innan... ingen hälta.Naturligtvis men vad jag menar är att om man börjar i rätt enda,, får hästen skodd av en balanserad hovis så går den snabbt ur balans om även den drabbas av en obalanserad ryttare eller för att använda ett finare ord,, ett så kallat SIS PROBLEM.
Omvänt tror jag (utan att ha personlig egen erfarenhet) att en häst som drabbas av en obalanserad hovis men med en balanserad ryttare så kommer denna häst att ta mindre skada än det omvända.
Har vi ett SIS problem på samma individ som vi har en skitskoning så kanske det ena inte utesluter det andra utan det kan mkt väl sluta i en sådan obalans att det ser balanserat ut men det är bara en hypotes för att axel ska sluta bli irriterad.
Det bästa vore väl en balanserad hovis i kombination med en balanserad ryttare och slutligen försöka hitta den perfekta balanserade fysiologiska individen.
