Höstmammor 2010

[Tora]

Sv: Höstmammor 2010

ja det är bara 50% chans att det lyckas tyvärr.

min sa inget om att de gör det fler gånger utan då blir det kejsarsnitt i så fall om det inte funkar.
och ibland funkar det ju inte ens alls, men ibland går det ju o vända men rätt trist om de vänder tillbaka sig när man kört hem..

och vad händer om man inte vet att de vänt tillbaka sig och lagt sig fel sen går man där o väntar på förlossningen, sitter hemma sålänge som möjligt sen kommer in med värsta värkarna och så kanske de inte ens kollar om den ligger rätt utan så får man föda med rumpan först

Vändningsförsöket är ingenting. Själva kejsarsnittet är värre. Det är större chans att man lyckas göra en vändning om det inte är första barnet. Fast samtidigt är risken att barnet vänder tillbaka om det inte är första barnet större. Pojkar har tydligen en större risk att inte ligga rätt från början.

På "mitt" sjukhus (Varberg) var de jättegulliga när jag skulle göra ett vändningsförsök (dock så misslyckades det). Jag hade full kontroll hela tiden. Det äckligaste var att sätta kanylen (haaaaatar sprutor). Resten var ingenting. Skulle inte tveka att göra ett nytt vändningsförsökt trots nålarna .

Mvh

Tora

 

[cirkus]

Sv: Höstmammor 2010

Din sambo kan väl vara med även vid ett vändningsförsök ?

 

[Mirifax]

Sv: Höstmammor 2010

Fast jag tycker man kan få vara gnällig med utan att idiotförklaras eller känna sig som man är besvärlig. Det är ju inte så konstigt att man gnäller om man inte vet vad som ska hända eller att man inte vet hur ont det ska göra för att man inte ska räknas som gnällig... Ju tryggare man känner sig i situationen ju mindre gnällig måste man ju bli, och visst borde det vara personalens jobb att man känner sig trygg?!?

 

[Mirifax]

Sv: Höstmammor 2010

För ett par veckor sedan funderade jag i samma banor, men bebis vände sig själv rätt och har legat rätt sedan dess (legat på tvären från v. 18 till v.32). Läste någonstanns (fråga inte efter källan..) att bara 3% av bebisarna som ligger fel ligger fortfarande fel när det är dags för förlossning. Då tänkte jag att det borde lösa sig..

Innan de gör vändningsförsöket kollar de ju hur barnet ligger och hur goda förutsättningarna är för att lyckas med en vändning.. misstänker de att någonting inte skulle gå väl kan jag inte tänka mig att de skulle försöka genomföra vändningen! De ger Bricanyl inför vändningen och ja, det kan ge hjärtklappning kan jag tänka (har astma) men det är ju för det ska gå.. Sambon måste ju få vara med hela tiden vid ett vändningsförsök med!! Som jag har förstått det är det jobbigare för kroppen att återhämta sig efter ett snitt (vet dock inte eftersom jag inte "provat"), så jag tror inte det skadar någon att prova göra ett vändningsförsök så länge det kommer på förslag från högra instans, vänder den tillbaka sig får man ta ställning till snitt då.. Är glaset halvfullt eller halvtomt när det innehåller 50%? Det kommer att lösa sig!!

Den där tanken på att den kanske sätter sig fel igen efter vändningen har slagit mig också, men jag tänker att bm känner på magen när man kommer in och misstänker de att den ligger fel kollar de nog med ul genast.. då ser de ju på ett kick om den ligger rätt eller fel och skulle den då ligga fel så tror jag de kan göra ett halvakut/planerat snitt så löser det nog sig det med...

 

[Mirifax]

Sv: Höstmammor 2010

*kl*

Här har allt börjat rätta upp sig nu och bebis har efter många långa samtal kommit fram till att sluta knipa åt min njure hela tiden, magen har börjat trilla ner (känns som den sitter "mellan benen") och den värsta smärtan har gett med sig, blir bara lite piller ibland när det behövs kramplösande för att ki**a. Så länge det håller sig såhär kommer jag inte propsa på att bli igångsatt utan låta naturen ha sin gång.

Har nu gått in i vecka 36+ (37) och börjar inse att det nog snart kommer en bebis. Har börjat få ont i svanken och ena fogen fram har börjat ge sig. Kanske letar man tecken på att någonting kommer hända? Samtidigt som jag kan känna att jag njuter av att gå omkring med min lilla mage, jag vet vad bebis är och den är tyst och snäll Började idag fundera på hur det kommer kännas att inte längre ha någon mage o tja, hur livet kommer inrutas. Njuter av dagarna nu och sover mycket och länge, njuter av hösten som är så underbart vacker och börjar få en väldig ridabstinens Jag hade halvallvarliga planer på att bara sätta mig på den lilla pållen idag lite barbacka och mysa men till och med jag inser hur galet och dumt det är när jag inte suttit på honom sedan i augusti.. Ska försöka markarbeta honom lite i eftermiddag i stället, skönt det med

Förberedelserna går framåt sakta men säkert, halva bb väskan och nässecären är packad, förlossningsbrevet är skrivet i huvudet och ska bara ner på papper.. bilbarnstolen står i sin kartong under trappan och några risifrutti står redo tillsammans med lite nyponsoppa och coca cola i kylen. Utfodring av hästar är löst och överlämnad om det kommer behövas. Vädret är så fint så de klarar sig bra på sin lösdrift.. stallet är nästan helt klart, dras ström denna helgen men bokinredning o dyl. är på plats. Taket ska läggas om två helger (is-i-magen ). Nu bara njuter vi av lugnet före stormen och väntar!

 

[Gullan86]

Sv: Höstmammor 2010

Vändningsförsöket är ingenting. Själva kejsarsnittet är värre. Det är större chans att man lyckas göra en vändning om det inte är första barnet. Fast samtidigt är risken att barnet vänder tillbaka om det inte är första barnet större. Pojkar har tydligen en större risk att inte ligga rätt från början.

På "mitt" sjukhus (Varberg) var de jättegulliga när jag skulle göra ett vändningsförsök (dock så misslyckades det). Jag hade full kontroll hela tiden. Det äckligaste var att sätta kanylen (haaaaatar sprutor). Resten var ingenting. Skulle inte tveka att göra ett nytt vändningsförsökt trots nålarna .

Mvh

Tora

okej tack för din åsikt
fick du göra kejsarsnitt till slut då eller?

de säger ju det är 50% chans att lyckas vända men det verkar endå som att flest misslyckas med att vända

hm...spännande, att killar ofta ligger fel hm..
vet ju inte vad det är vi får men vad tror ni utifrån denna bilden:

v35 bilden tagen igår.

det är första barnet för mig med och barnmorskan hade svårt att känna ens hur den låg i bäckenet, vet inte men min magkänsla säger mig att det kommer bli svårt att vända denna envisna bebis OM den nu inte redan ligger rätt på fredag...

sen ligger min moderkaka bara 2cm ifrån öppningen + att bebisen har låga hjärtljud tycker jag 120 slag/minut(ibland upp till 130) och är rädd något ska gå fel med de utsikterna...

vår bebis är väldigt envis och rörlig, det sägs ju de ska ha svårt o röra sig nu, ja visst såhär mkt har den aldrig rört sig(så den vänder sig troligen rätt själv den magkänslan har jag med) hela magen bara studsar typ...

kanyl är det sån de sätter på handryggen? får man inte sån på förlossningen med och även på kejsarsnitt?

vet inte om jag sååå gärna vill föda "normalt" att jag utsätter bebisen för något som med största sannlikhet misslyckas(vändingsförsök) men har inte riktigt bestämt mig ännu...men både sambo och jag tycker det lutar åt kejsarsnitt i så fall....

man är ju/väl inte tvingad att göra vändingsförsök om man inte vill?

 

[Tora]

Sv: Höstmammor 2010

Tror inte att de kan tvinga en till vändningsförsök......... Det som är nackdelen är att det finns en liten risk att man sätter igång förlossningen. Man brukar få ligga kvar en stund efter själva försöket. Så räkna med en del timmar.

Kanyl är en sådan man får i handryggen, armvecket eller var de nu än sätter den.

Att Lucas låg i sätesläge upptäcktes ca 2 veckor innan planerad förlossning.

Reda innan själva försöket så sa läkaren att det antagligen inte skulle lyckas med tanke på förutsättningarna (att det var så sent, att det var mitt första barn och hur moderkakan låg) men vi provade i alla fall.

Sambon var med hela tiden. Var aldrig någon snack om saken. Snarare hade det varit problem om han inte hade velat vara med. Då hade han nog fått onda ögat av fler människor än mig .

Man har koll på hur bebis mår hela tiden. Allt gick som sagt väldigt kontrollerat till och min läkare var väldigt lyhörd. Han pratade med mig hela tiden och jag upplevde inte vändningsförsöket som alltför jobbigt och då tog de i rejält några gånger.

Kejsarsnittet var inte roligt då det gjorde väldigt ont väldigt länge. Aldrig att jag trott att man använde sina bukmuskler så mycket som man tydligen gör. Nämligen till allt dvs vare sig du sitter, står, går, ligger eller äter. Vi var tre stycken på BB som hade gjort kejsarsnitt och jag kunde se direkt vilka de andra två var. De var vi som inte kunde röra oss.......

Mvh

Tora

 

[turbofling]

Sv: Höstmammor 2010

Maja lag med huvudet ner i v.30, sen vid nästa koll i v. 35 lag hon med huvudet uppat. Veckan efter hade hon vänt sig igen och lag rätt och sa stannade hon. Jag var nervös hela tiden för att hon skulle vända sig igen.

När vi var pa en informationsträff pa sjukhuset sa den läkaren att dom lyckades vända i 70% av fallen. Sen när vi var pa kontroll pa sjukhuset (pga misstänkt havandeskapsförgiftning) sa sa den läkaren att han bara lyckades i 30% av fallen, kändes bra att höra Sa det verkar vara olika hur bra läkarna är pa att vända.

 

[Tora]

Sv: Höstmammor 2010

Tror att båda hade rätt faktiskt. Har för mig att det är runt 70% på omföderskor och runt 30% på förstföderskor. 50% är någon form av medelvärde.

Mvh

Tora

 

[Gullan86]

Sv: Höstmammor 2010

Tror inte att de kan tvinga en till vändningsförsök......... Det som är nackdelen är att det finns en liten risk att man sätter igång förlossningen. Man brukar få ligga kvar en stund efter själva försöket. Så räkna med en del timmar.

Kanyl är en sådan man får i handryggen, armvecket eller var de nu än sätter den.

Att Lucas låg i sätesläge upptäcktes ca 2 veckor innan planerad förlossning.

Reda innan själva försöket så sa läkaren att det antagligen inte skulle lyckas med tanke på förutsättningarna (att det var så sent, att det var mitt första barn och hur moderkakan låg) men vi provade i alla fall.

Sambon var med hela tiden. Var aldrig någon snack om saken. Snarare hade det varit problem om han inte hade velat vara med. Då hade han nog fått onda ögat av fler människor än mig .

Man har koll på hur bebis mår hela tiden. Allt gick som sagt väldigt kontrollerat till och min läkare var väldigt lyhörd. Han pratade med mig hela tiden och jag upplevde inte vändningsförsöket som alltför jobbigt och då tog de i rejält några gånger.

Kejsarsnittet var inte roligt då det gjorde väldigt ont väldigt länge. Aldrig att jag trott att man använde sina bukmuskler så mycket som man tydligen gör. Nämligen till allt dvs vare sig du sitter, står, går, ligger eller äter. Vi var tre stycken på BB som hade gjort kejsarsnitt och jag kunde se direkt vilka de andra två var. De var vi som inte kunde röra oss.......

Mvh

Tora

Hur länge hade du ont efter kejsarsnittet?
hur snabbt länkte såret/när slutade det göra ont?
hur länge var du tvugen att stanna kvar på bb?

hur länge tog det innan du fick lyfta och så och inte behövde hjälp av någon annan hela tiden(pappan kunde börja jobba, du kunde fodra hästar, lyfta barnet osv)

hur ser ärret ut, blev det väldigt fult eller inget man märker/ser något av?

Jag är nog inte så rädd för själva smärtan av ett kejsarsnitt/inte kunna röra mig, vet att jag får mycket hjälp och så jag tycker inte man kan röra sig nu heller som vanligt som gravid, får alltid hjälp av sambon ur soffan och så för att slippa slita på magmusklerna i onödan(man ska ju inte använda dem när de är så försvagade).

sen får man väl/ju smärtstillande med man ska ju inte behöva ha jätteont i alla fall, det kan ju inte vara värre än typ folk som medvetet opererar brösten tex...bara för syns skull lixom, detta är ju av ett viktigare syfte eller hur man ska säga man får ju ut något bra av det, visst det får man väl av bröstförstoring med men ja jag tror nog det är annorlunda...men vad vet jag, jag har ju inte fått barn ännu

 

[Gullan86]

Sv: Höstmammor 2010

Maja lag med huvudet ner i v.30, sen vid nästa koll i v. 35 lag hon med huvudet uppat. Veckan efter hade hon vänt sig igen och lag rätt och sa stannade hon. Jag var nervös hela tiden för att hon skulle vända sig igen.

När vi var pa en informationsträff pa sjukhuset sa den läkaren att dom lyckades vända i 70% av fallen. Sen när vi var pa kontroll pa sjukhuset (pga misstänkt havandeskapsförgiftning) sa sa den läkaren att han bara lyckades i 30% av fallen, kändes bra att höra Sa det verkar vara olika hur bra läkarna är pa att vända.

Okej vad skönt att höra, jättebra att få olika åsiker/erfarenheter ifrån er alla TACK!

men så lite var det ju för mig med...i vecka 29 låg bebisen med huvudet neråt vid ul, sen i vecka 30 en vecka senare alltså bara låg den med huvudet uppåt vid ul...
sen vecka 34 nu senast då låg den med huvudet uppåt fortfarande...

men skönt att veta att den iaf har legat med huvudet neråt någon gång

och jag tror den ligger med huvudet neråt nu, jag hoppas det i alla fall...
bara några dagar kvar tills vi får reda på det.

men hur är det egentligen, bebisen har hicka massa nu och är det så att om hickan känns långt ner så är det troligen huvudet neråt eller vartiifrån känns hickan som mest? ryggen måste det ju vara men övre delen av ryggen eller?
för känner hickan långt ner till höger alltså om jag sitter upp får jag lägga in handen mellan magen och låret där känns det som mest, det måste väl vara långt ner?

 

[Gullan86]

Sv: Höstmammor 2010

Tror att båda hade rätt faktiskt. Har för mig att det är runt 70% på omföderskor och runt 30% på förstföderskor. 50% är någon form av medelvärde.

Mvh

Tora

Ja så är det säkert...sen säger de ju att omföderskor är lättare att vända barnet på men oxå lättare för barnet att vända sig fel igen sen

 

[Mirifax]

Sv: Höstmammor 2010

Detta har jag med funderat på vår lille gynnares hicka kommer från höger sida om min navel för tillfället och sedan sprider det sig. Jag har med funderat på om huvudet är där eller var hickan utgår ifrån.

Nu har jag med böjat fundera på om bebis sprallat runt o lagt sig fel för jag har kroppsdelar ända bak i revbenen i ryggen, men sen tänker jag att den var fixerad för tre veckor sedan o den är trots allt runt 45-50sm lång o väger runt 2,5-3 kg så det börjar nog bli trångt där inne

Däremot funderar jag över de där illningarna som kommer långt ner i magen och uppåt ibland och neråt ibland, är det någon form av förvärkar? Känns som att det ilar i en tand fast mer intensivt eller vad man ska säga...

 

[keilir]

Sv: Höstmammor 2010

Däremot funderar jag över de där illningarna som kommer långt ner i magen och uppåt ibland och neråt ibland, är det någon form av förvärkar? Känns som att det ilar i en tand fast mer intensivt eller vad man ska säga...

Precis så känner jag också ibland, under korta stunder. Är de förvärkar? Jag har tänkt att det är bebis som trycker mot någon fog eller nåt? För om det är förvärkar, då blir det inte kul när dom "blir på riktigt"

BF närmar sig för mig, men helst så skulle jag vilja trycka på paus, jag är dunderförkyld och helt slö. Ingen feber dock så det är väl det enda positiva! Men det vore väl digt jobbigt om förlossningen skulle sätta igång när man är helt igentäppt och lever på nässpray! Och nu har sambon börjat snörvla också och är han sjuk så lär han knappast få vara med oss på BB, kanske inte ens på förlossningen?

 

[turbofling]

Sv: Höstmammor 2010

Inte i det fallet, han sa själv att han var dalig pa att vända och bara lyckades till 30% medan andra lyckades 70%

 

[Mirifax]

Sv: Höstmammor 2010

Huu.. hoppas förkylningen går om, ni får vila er i form om det går!! Jag har funderat så med när jag får ta de starka tabletterna och är fulledålig hela dagen efter, "idag-vill-jag-inte-föda-barn-för-det-orkar-jag-inte"... Mycket te och en varm filt i soffan, inte kan de stoppa honom från att vara med, du får köpa en flaska kan jang till honom, det brukar funka bra.. men inte tillåtet om man är gravid..

 

[Freyja_bus]

Sv: Höstmammor 2010

jag är rädd för vändningförsök, är rädd att det ska bli akut kejsarsnitt vilket det kan bli om bebisen blir påverkad...att jag ska få panik av det där medlet man får som ger en hjärtklappning, att hela grejen ska bli traumatisk att bebisen inte mår bra av att bli omkringknådad...att min moderkaka släpper vilket det med kan göra sen ligger min moderkaka väldigt lågt med vet inte om det innebär mer risker.....osv...
och sen om det bara är 50% chans att det ens lyckas...

är nästan mer rädd för vändningförsök än planerat kejsarsnitt då för då får ju iaf min sambo vara med och jag får vara vaken...

tack för pepp

Du ska såklart göra som du vill och känner är bäst för er! Bricanyl tyckte inte jag var så farligt att få, lite hjärtklappning men inte alls så farligt. Lycka till hur det än blir!

 

[Tora]

Sv: Höstmammor 2010

Första gången jag skulle upp ur sängen så gjorde det fruktansvärt ont och då hade jag fått en hel del smärtstillande innan. Jag är inte speciellt mesig utav mig heller.

Har för mig att läkaren sa att jag inte skulle lyfta något de första 7 veckorna.

Ärret läkte fint men det är inte vackert. Kejsarsnitt är en stor operation. Det har bara blivit så att man pratar väldigt lättvindigt om det eftersom det trots allt är såpass vanligt. Men som sagt det är en stor och allvarlig operation.

Jag fick aldrig några komplikatoner men trots det så tog det åtskilliga veckor innan jag tex kunde gå helt rakt och utan några större problem. Som sagt du använder dina magmuskler till allt tex andas, gå, vända dig i sängen, lyfta tom när du sitter på toa så använder du dom .

Man skall vara väldigt försiktig med att anstränga sig. Har man otur så kan det sluta illa.

Jag stannade kvar på BB i tre dagar.

Mvh

Tora

 

[Gullan86]

Sv: Höstmammor 2010

Du ska såklart göra som du vill och känner är bäst för er! Bricanyl tyckte inte jag var så farligt att få, lite hjärtklappning men inte alls så farligt. Lycka till hur det än blir!

har du gjort vändningsförsök?

tack

 

[Freyja_bus]

Sv: Höstmammor 2010

har du gjort vändningsförsök?

tack

Nä, jag fick bricanyl för att stoppa värkar i v 35.

Hoppas att din lille bebis vänder sig rätt så att du slipper fundera på hur du ska göra.

Mirifax: Är det inte bebisens huvud som bökar runt i bäckenet som du känner då? Jag hade mycket ilningar som du beskriver med My och hon låg fixerad från v 33. Med Maja kände jag samma sak under de veckor hon var fixerad, men sen blev hon ruckbar igen och då kände jag det inte alls lika mycket.

//Julia