Höstföräldrar 2016

[Mirifax]

Svarar alla
Jag känner mig ingenting denna gången mer än obekväm. Jag känner mig gravid men ändå inte. Jag vet att många kommer bli "ledsna eller besvikna" på jobbet. De vill inte ha någon annan lärare, har varit lite mycket Vi har två friska barn, varför önska sig ett till med allt som kan gå fel... Mitt hjärta pratar bebis högt Jag är huvudpersonen i mitt liv o följer mitt hjärta o mannens...

Jag tror inte jag har så många känslor för bebisen. De har kommit när de har kommit ut. Tror det är självbevarelsedrift, ifall något går fel under resans gång....

 

[Mirifax]

Vi kommer inte ta reda på kön

 

[Mirifax]

Ah då är vi prel beräknade samtidigt men har inte fått nått ul än och det brukar ju ändras litegrann när ul är gjort.
Kommer dessutom bli snittad denna gången om jag själv inte bestämmer att det ska bli vanlig förlossning.. Lite splittrad just nu, har ju gjort två akutsnitt eftersom förlossningarna inte fungerat, men har båda gångerna fått värkar bara via dropp så frågan är om det vore annorlunda om man försöker få bara egna värkar och inte låter dom koppla dropp, utan att det då får bli snitt om det nu inte kommer några värkar... Har haft problem både med snittet och epiduralen så vore skönt att bara komma in, föda en bäbis och sen kunna vara uppe och gå ett par timmar efter utan en massa smärtstillande... Samtidigt vill jag inte riskera att ärret går upp under värkarbetet..

Mådde väldigt illa med äldsta pojken, hela graviditeten.. Med andra pojken var det bara ordentligt ett par veckor sen mådde jag bra igen Däremot mådde jag väldigt dåligt psykiskt, så pass att jag höll på att ta kål på vår relation..
Min man är helt övertygad om att detta är en tjej, medan jag tror att det är en kille igen.. Han har haft rätt båda gångerna innan och jag fel, så vi får väl se om han har rätt igen

Usch tvi för värkdropp.... Fick det första gången ( blev igångsatt), mindre rolig förlossning andra gången skötte kroppen det själv o det var mycket enklare. Men ärret för din del är mindre roligt kan jag tänka...
Fast båda mina har kommit tidigare än beräknat, får väl gå över denna gången bara för det

 

[vinkelina]

Mår illllaaaaa. Blev jättedåligt med mat igår då mannen fick problem med nacken och vi tillbringade totalt 13 timmar i olika korridorer i väntan på läkare. Idag några ärenden på stan så vi tog buffelunch två timmar senare än vanlig och åt såklart för mycket

 

[sandra87_]

En känsla jag brottas med just nu är väl tanken på hur man ska klara av 2 barn. Alltså. Inte rent praktiskt kanske, utan mer hur ska jag få plats med kärlek och ha tid och ork för en till liten parvel?
Rädslan är ju att dottern ska känna sig bortskuffad pga den nya bebisen. Och har man verkligen plats för en till lika stor kärlek i hjärtat?

Tror och hoppas att detta är ganska normala tankar när man väntar fler barn men tycker det är så svårt att föreställa sig hur det kommer bli.

 

[pajaztar]

... Och där kom kräkset

 

[Bexzor]

En känsla jag brottas med just nu är väl tanken på hur man ska klara av 2 barn. Alltså. Inte rent praktiskt kanske, utan mer hur ska jag få plats med kärlek och ha tid och ork för en till liten parvel?
Rädslan är ju att dottern ska känna sig bortskuffad pga den nya bebisen. Och har man verkligen plats för en till lika stor kärlek i hjärtat?

Tror och hoppas att detta är ganska normala tankar när man väntar fler barn men tycker det är så svårt att föreställa sig hur det kommer bli.

Tillhör vårföräldrar 2016-tråden
Vet inte hur gammal din dotter är, vår näst minste fyllde 2 i december och i början mars nu föddes lillebror. 2 åringen får hjälpa till att "ta hand" om lillebror genom att hämta nappen, ge nappen, hämta filten, gunga babysittern etc. Ibland går det lite vilt till då lillebror kan få finger i näsan, napp i ögat osv men han får ta det och inse att är man minst får man tåla det mesta Detta är mitt tredje barn (födda -04, -13 & -16), så ja man har kärlek till alla Tid och ork kan variera men om man lever i en relation att man hjälps åt. Teamwork liksom

 

[Tassetass]

Längtar till bebis känns ordentligt. Inbillar mig att jag ska kunna ta till mig blivande bebisen mer då. Jag lite svårt att knyta an till livet i magen

Som redan sagt är det där väldigt individuellt. Jag knöt inte an alls under graviditeten och första tiden efter att dottern fötts var det mer en stark ansvarskänsla än en stark kärlek. Jag kände mig dock rätt lugn ändå, inte minst efter att ha pratat med min enormt barnkära syster som sa att även hon tog tid på sig att knyta an till sina barn. Det förvånade mig lite eftersom syrran tillhör typen "Alltid velat bli mamma och barn är meningen med livet och vill ha minst sju stycken" och jag typen "Jag är tveksam till det här med barn, ETT barn kanske blir aktuellt OM jag träffar det perfekta pappamaterialet". Barngalna syrran och barnskeptiska jag tog alltså båda tid på oss att knyta an, och nu känner jag även till folk som varit himlastormande kära i pluset på stickan men inte kunnat knyta an på lång tid när barnet väl fötts. Då gick det upp för mig att det här med att bli förälder är olika för alla, och att känslor och tankar innan och under graviditeten inte nödvändigtvis har någon samband med hur man känner och tänker när barnet väl är fött.

 

[sandra87_]

Tillhör vårföräldrar 2016-tråden
Vet inte hur gammal din dotter är, vår näst minste fyllde 2 i december och i början mars nu föddes lillebror. 2 åringen får hjälpa till att "ta hand" om lillebror genom att hämta nappen, ge nappen, hämta filten, gunga babysittern etc. Ibland går det lite vilt till då lillebror kan få finger i näsan, napp i ögat osv men han får ta det och inse att är man minst får man tåla det mesta Detta är mitt tredje barn (födda -04, -13 & -16), så ja man har kärlek till alla Tid och ork kan variera men om man lever i en relation att man hjälps åt. Teamwork liksom

Hon fyller 2 i mitten av juli och den lilla är beräknad i början av september så hon kommer ju vara strax över 2.
Ja vi är ju 2 så jag tänker att man får hjälpas åt så alla får sitt. Även vi föräldrar.
Tack för att du delar med dig! Det kommer nog alldeles säkert bli jättebra till slut tror jag!
Jag har ju själv 2 yngre bröder som jag har en nära relation med. Skulle inte vilja vara utan dom för allt i världen och inte har jag nån gång känt mig bortglömd eller undanskuffad av dem.

 

[viadukt]

Som redan sagt är det där väldigt individuellt. Jag knöt inte an alls under graviditeten och första tiden efter att dottern fötts var det mer en stark ansvarskänsla än en stark kärlek. Jag kände mig dock rätt lugn ändå, inte minst efter att ha pratat med min enormt barnkära syster som sa att även hon tog tid på sig att knyta an till sina barn. Det förvånade mig lite eftersom syrran tillhör typen "Alltid velat bli mamma och barn är meningen med livet och vill ha minst sju stycken" och jag typen "Jag är tveksam till det här med barn, ETT barn kanske blir aktuellt OM jag träffar det perfekta pappamaterialet". Barngalna syrran och barnskeptiska jag tog alltså båda tid på oss att knyta an, och nu känner jag även till folk som varit himlastormande kära i pluset på stickan men inte kunnat knyta an på lång tid när barnet väl fötts. Då gick det upp för mig att det här med att bli förälder är olika för alla, och att känslor och tankar innan och under graviditeten inte nödvändigtvis har någon samband med hur man känner och tänker när barnet väl är fött.

+alla andra.

Tack för att ni delar med er
Det här är verkligen ett bra ställe att få ventilera alla sina tankar.

 

[Mirifax]

När dottern föddes var sonen ca 19 månader. Det gick bra men var ju två små barn så tungt. Nu kommer sonen nästan sex år och dottern fyllt fyra. Känns stor skillnad! De är liksom självgående på ett annat sätt.. Mest rädd att denna inte blir så tajt med dem som de är för de sitter typ ihop....
Dottern kommer nog vilja hjälpa till mycket (önskade sig en bebis av tomten o hjälper mycket på förskolan), sonen däremot är nog mer reserverad...
För min del är det nog självbevarelsedrift o inte knyta an för mycket om något skulle gå fel.

 

[lil-sis]

Jag tycker inte alls att det är konstigt att inte knyta an till något som ändå är så abstrakt som ett embryo och sedan ett foster.

 

[pajaztar]

Jag har inte heller några direkta känslor inför barnet... Just nu är det mest lite jobbigt att vara gravid och så saknar jag brieost. Men det lär lösa sig, tänker jag.

 

[Terqa]

Med sonen knöt jag an efter RUL:et, vi tog reda på könet och det tror jag bidrog. Var helt övertygad om en tjej dock så första kvarten var jag mest chockad och inte så glad chocken la sig dock och nu har jag svårt att se mig med en dotter

Första graviditeten efter honom kände jag stor kärlek ganska snabbt, sen gick det som det gick. Andra gången så kändes det inte alls samma utan det blev tyvärr mer en väntan på att det skulle skita sig, och det gjorde det.
Så jag tror som fler redan skrivit att bristen på översvallande känslor är ren självbevarelsedrift denna gång. Går det vägen så tvivlar jag inte på att känslorna kickar igång förr eller senare

 

[vinkelina]

Tips på snabbstickat till novemberbaby (antar att de finns begränsningar på hur många femtimmars koftor man kan göra)

Inga filtar (de överlåter jag till andra)

Dessutom är jag uppvuxen med både en stickande mor och syster så gissar de kommer även plagg därifrån

 

[viadukt]

Tips på snabbstickat till novemberbaby (antar att de finns begränsningar på hur många femtimmars koftor man kan göra)

Inga filtar (de överlåter jag till andra)

Dessutom är jag uppvuxen med både en stickande mor och syster så gissar de kommer även plagg därifrån

Jag har mönster på världens sötaste uggletröja. Kanske inte jättesnabbt att göra men sååå söt. Å andra sidan går ju det mesta till en sån liten fort att göra. Är det något speciellt plagg du vill göra?

 

[Mirifax]

Tips på snabbstickat till novemberbaby (antar att de finns begränsningar på hur många femtimmars koftor man kan göra)

Inga filtar (de överlåter jag till andra)

Dessutom är jag uppvuxen med både en stickande mor och syster så gissar de kommer även plagg därifrån

Jag tänkte sticka en mindre varm typ overall man kan ha på hösten i vagnen.. Omlottkofta står med o små bra strumpor.

Stickar mycket till de stora barnen. Eller som Algot säger. Stickt en tröja...

 

[fritz_92]

Om en vecka är det UL Jag fick ju se bebis v. 12 men nu kommer vi båda två vara med
Känner lite rörelse från magen nu. Ofta när jag åker bussen till och från skolan.
Sambon är så stolt över min mage som sakta börjat växa. Ingen annan tycker den är stor men han tittar och tar på den hela tiden.
Angående anknytning så har jag också lite mycket självbevarelsedrift för att vara så glad och förväntansfull som sambon. Han har bara positiva erfarenheter av graviditeter, tex syster och kollegor. Så för honom är det självklart att de går bra och i augusti har vi en liten. Tror tjejer/kvinnor pratar mer med varandra och läser mer information när de inte går bra också så därför är det inte lika självklart för oss.

 

[Flixon]

Jag har mönster på världens sötaste uggletröja. Kanske inte jättesnabbt att göra men sååå söt.

Det mönstret vill jag jättegärna ha (för att ge vidare till svärmor )

 

[sandra87_]

Det mönstret vill jag jättegärna ha (för att ge vidare till svärmor )

@viadukt
Samma här, fast jag skickar till mormor..