Höstföräldrar 2015 del 2.

[Saigon]

Jag förstår att det känns overkligt med tanke på hur snabbt allt gick.
Det viktiga är att ni båda mår bra och din lilla tjej väntar på dig när du känner dig bättre.
Stressa inte över det. Visst är det viktigt med första tiden men hon finns på riktigt och hon väntar på dig och när du känner dig starkare igen så har ni hela livet framför er att lära känna varandra
Så ta och tillfriskna i lugn och ro och så hoppas vi på att ni snart är tillsammans på heltid

heart

 

[Mitrolle]

Min ligger och tänjer till vänster om naveln, det är också helt ömt och en märklig känsla i huden där. Sedan stretar det lite åt alla möjliga håll så hon får nog fortfarande plats att vrida runt sig. Är inte helt säker på att huvudet är neråt längre, men det är ju ändå några veckor kvar...

 

[Linisen]

Känns kanske lite bättre idag. Även om jag är rätt ledsen när jag tänker och pratar om att det blir snitt istället. Men men. Får bearbeta det ett tag. Googlade dock tips om hur man skulle få bebis att vända sig. Sambon tyckte helt klart de bästa tipsen var att knäskura hela huset eller ligga på sida och ha sex. Sen fanns det övningar i huvudstående och massa andra konstiga grejer. Vet dock inte om jag är så sugen på att göra allt för många av det där.

Har druckit en kopp hallonblandste till frukost. Riktigt gott. Ska tydligen hjälpa livmodern efter förlossning att läka bättre. Tänkte att det gör säkert nytta vid snitt med.

Har varit på barnloppis idag och fick tag i en babysitter och en åkpåse för 130kr totalt. Spjälsäng och skötbord ska lyftas in idag från garaget med.

 

[Flixon]

Tror det är jättevanligt, konstigt nog. (Förmodligen heeelt normaaalt som det mesta annat gällande barnafödande).
Vid bf +3 googlade jag som en galning på "tecken på att det är på gång", huskurer för att sätta igång och var helt säker (också på fullaste allvar) på att det aldrig skulle starta (vilket så här i efterhand känns lite... korkat ). Jag hade inga förkänningar alls, förrän det drog igång på morgonen bf +5.

I nån gammal buketråd jag hittade var det nån som beskrev det som att en graviditet består av 8 månader och en evighet, stämde väldigt väl på min känsla. Jag hade typ 39 lätta veckor och två eländiga.

Precis den känslan diskuterade jag och maken imorse, att det känns som att det aldrig kommer komma någon bebis. Som att det är ren tur om förlossningen drar igång. För några månader sen var det ju självklart att graviditeten skulle resultera i en förlossning och bebis, nu känns det som att det kanske gör det. Möjligen.

kl
Jag bröt ihop och började böla igår, kände mig gnällig och sur och som att jag bara vill dra ett täcke över huvudet och inte komma fram förrän jag är o-gravid. Är verkligen inte mig själv. Känner mig som en valross som klätt ut mig till människa Men sen hängde jag med ett par goda vänner igår, sådana som går att berätta allt för och där vi kan skratta åt eländet. Precis vad jag behövde

 

[Zewz]

Jag lider med er som går över tiden Jag hade också blivit helt knäckt.

Idag nådde jag en milstolpe (eller halvmil...) med att gå min "vanliga runda" på 5 km kuperat med bebis i bärsjal och maken körde tvååringen i vagnen. Och egentligen hade jag BF idag så det känns som en liten seger.
Det blir rätt svettigt med sjal men så himla skönt! Och bara grejen att jag för tolv dagar sen behövde kryckor vissa tider på dygnet (!).
Sjukt ju.

Har överjävligt ont i bröstryggen (efter trafikolyckan) så nu längtar jag efter att kunna börja träna ordentligt igen. Börjat med små små magövningar nu.

 

[Amha]

Jag lider med er som går över tiden Jag hade också blivit helt knäckt.

Idag nådde jag en milstolpe (eller halvmil...) med att gå min "vanliga runda" på 5 km kuperat med bebis i bärsjal och maken körde tvååringen i vagnen. Och egentligen hade jag BF idag så det känns som en liten seger.
Det blir rätt svettigt med sjal men så himla skönt! Och bara grejen att jag för tolv dagar sen behövde kryckor vissa tider på dygnet (!).
Sjukt ju.

Har överjävligt ont i bröstryggen (efter trafikolyckan) så nu längtar jag efter att kunna börja träna ordentligt igen. Börjat med små små magövningar nu.

Wow.. Jag är faktiskt lite imponerad av din kropp. Grundat med trafikolycka, kört en sväng av en graviditet och pajat kroppen ännu mer och avslutat med operation för 12 dagar sedan. Det är ju helt sjukt att du ens tar dig ur sängen egentligen.

 

[Zewz]

Wow.. Jag är faktiskt lite imponerad av din kropp. Grundat med trafikolycka, kört en sväng av en graviditet och pajat kroppen ännu mer och avslutat med operation för 12 dagar sedan. Det är ju helt sjukt att du ens tar dig ur sängen egentligen.

Jo, idag känns det som om kroppen är på min sida igen Den sköter sig bra med och tappar gravidkilon på löpande band. 10 av 13 kg borta redan, och det är märkligt för tusan vad jag äter Måste vara amningen Som förövrigt (en del blev ju så skrämda) nu funkar helt utan problem Hon maratonäter stor del av kvällarna men i gengäld sov hon från 21-03 inatt

Hur har du återhämtat dig från din förlossning? Stor skillnad från snitt?

 

[Amha]

Jo, idag känns det som om kroppen är på min sida igen Den sköter sig bra med och tappar gravidkilon på löpande band. 10 av 13 kg borta redan, och det är märkligt för tusan vad jag äter Måste vara amningen Som förövrigt (en del blev ju så skrämda) nu funkar helt utan problem Hon maratonäter stor del av kvällarna men i gengäld sov hon från 21-03 inatt

Hur har du återhämtat dig från din förlossning? Stor skillnad från snitt?

Oj, det var bra jobbat. Jag äger ingen våg men kanske lånar en på Bvc på tisdag vore intressant. Jag startade på 71 och sista gången jag stod på vågen stod den nog på 92 eller nåt. Stannade på 89 förra gången, samma startvikt, så jag vet ju att jag kan tappa dem. Är ute och rör mig numer men det satt långt inne. Jag har betydligt fler "skavanker" i kroppen nu än från snittet. Efter snitt funkade ju muttan som den skulle, nu måste jag verkligen tänka till när jag lyfter och så, annars känns det som om jag ska föda fram hela magen. Å andra sidan hade man ju ett ömt sår på magen rätt länge efter snitt och det gjorde pucko-ont när bebis sparkade på det. Tog även längre tid innan jag kände mig rörlig efter den senaste. Efter snittet behövde jag lära mig att kliva ur sängen på ett annat sätt men sen var jag ju rätt okej.det tog inte många dagar innan jag gick promenad efter snittet (så fort vi slapp helvetes-BB) även om de allra första var lite långsammare än vanligt och inte så långa. Efter den här vändan var det jobbigt att gå runt inne på vår lokala ica.

Skulle jag föda barn igen skulle jag inte vara rädd för snitt men samtidigt är jag ju lite orolig för att gå in i ärret igen. Kroppen blir ju inte direkt starkare av att skäras i flera gånger. Pest eller kolera?

 

[Zewz]

@Amha
Jag har också funderat mycket fram och tillbaka över förlossningssätt men blev lättad när jag fick snittet klubbat. Det är ju inte heller nån höjdare men det känns som man vet mer vad som händer då. Den här gången är jag dock mer öm och svullen över magen. Dessutom är den blå-gul-lila långt upp över naveln
Jag var på benen fortare den här gången men hade ett hb på 83 så jag var väl inte i mitt livs form.

Jag slipper lyckligtvis fundera över att föda barn igen, och det känns skönt Två fina töser får räcka

 

[Amha]

@Amha
Jag har också funderat mycket fram och tillbaka över förlossningssätt men blev lättad när jag fick snittet klubbat. Det är ju inte heller nån höjdare men det känns som man vet mer vad som händer då. Den här gången är jag dock mer öm och svullen över magen. Dessutom är den blå-gul-lila långt upp över naveln
Jag var på benen fortare den här gången men hade ett hb på 83 så jag var väl inte i mitt livs form.

Jag slipper lyckligtvis fundera över att föda barn igen, och det känns skönt Två fina töser får räcka

Jag förstår det. du har dessutom stora anledningar till att välja snitt.

Jag själv ska bara mogna helt i beslutet att sterilisera mig. Nu när man ligger med en bebis bredvid sig så känns det lite jobbigt. De är så himla söta. Sen att den här lilla har magproblem och jag nästan varje dag får stänga öronen och gå runt och guppa med bebisen på axeln i skift med sambon samtidigt som vi ska lyckas underhålla vår stora tjej i väntan på en rejäl spya och ett par fyllda bajsblöjor. De timmarna längtar jag lite tills vi kan sitta allihop och göra pärlhalsband vid bordet skämt åsido, bitvis är man lite otillräcklig när man har bebis och 2-åring och hela planen med att skaffa nr2 nu var ju att vi skulle bli "klara" för 2 småbarn är nog ungefär vad vi kommer klara av som det ser ut idag och sladdisar, jag vet inte, det känns sådär. Jag är väldigt bekväm i min roll som ung förälder. Jag ser många fördelar. Jag får väl skaffa hundvalp om jag saknar bebis sen. Bebistiden är ju väldigt kort, ska man få njuta någon längre tid av att gå runt med bebis i bärsele får man skaffa så många och det passar inte riktigt i vår relation. Dessutom är det skitdyrt att köpa ett större hus så vi ska få plats med alla barn då utan att hamna längre ut i obygden. Äldre småbarn är ju faktiskt otroligt roliga så det jämnar ut sig även om de mest är gosvänliga när de sover

 

[Mitrolle]

Dagens magbild:

v 34+6 idag, 85% av graviditeten avklarad. Firade det med ett dressyrpass på en yster pålle, känns som att jag skulle vilja ha tillbaka min något mer stabila häst såhär sista tiden Men henne får jag vänta på tills efter allt är avklarat förmodligen.

 

[Zewz]

Dagens magbild:

v 34+6 idag, 85% av graviditeten avklarad. Firade det med ett dressyrpass på en yster pålle, känns som att jag skulle vilja ha tillbaka min något mer stabila häst såhär sista tiden Men henne får jag vänta på tills efter allt är avklarat förmodligen.

Står bebisen upp där inne eller vart gömmer du den? Det ser väldigt behändigt ut men antar att bebisen tar plats på något vis.

 

[Zewz]

Jag förstår det. du har dessutom stora anledningar till att välja snitt.

Jag själv ska bara mogna helt i beslutet att sterilisera mig. Nu när man ligger med en bebis bredvid sig så känns det lite jobbigt. De är så himla söta. Sen att den här lilla har magproblem och jag nästan varje dag får stänga öronen och gå runt och guppa med bebisen på axeln i skift med sambon samtidigt som vi ska lyckas underhålla vår stora tjej i väntan på en rejäl spya och ett par fyllda bajsblöjor. De timmarna längtar jag lite tills vi kan sitta allihop och göra pärlhalsband vid bordet skämt åsido, bitvis är man lite otillräcklig när man har bebis och 2-åring och hela planen med att skaffa nr2 nu var ju att vi skulle bli "klara" för 2 småbarn är nog ungefär vad vi kommer klara av som det ser ut idag och sladdisar, jag vet inte, det känns sådär. Jag är väldigt bekväm i min roll som ung förälder. Jag ser många fördelar. Jag får väl skaffa hundvalp om jag saknar bebis sen. Bebistiden är ju väldigt kort, ska man få njuta någon längre tid av att gå runt med bebis i bärsele får man skaffa så många och det passar inte riktigt i vår relation. Dessutom är det skitdyrt att köpa ett större hus så vi ska få plats med alla barn då utan att hamna längre ut i obygden. Äldre småbarn är ju faktiskt otroligt roliga så det jämnar ut sig även om de mest är gosvänliga när de sover

Ja, jag var lite obekväm med att få just en BEBIS igen, jag trodde inte det skulle vara så himla mysigt. Men även bebisar växer upp till trotsiga tvååringar och obstinata tonåringar och såna kan man ju inte ha hur många som helst av
Klart man funderar över beslutet, det gör man ju över alla stora beslut, men det var nog bäst för alla. Jag tror varken att min kropp eller vårt äktenskap skulle klara en graviditet till

Nu har dessutom stora tösen börjat visa lite mer svartsjuka, rätt knivigt att hantera

 

[Amha]

Ja, jag var lite obekväm med att få just en BEBIS igen, jag trodde inte det skulle vara så himla mysigt. Men även bebisar växer upp till trotsiga tvååringar och obstinata tonåringar och såna kan man ju inte ha hur många som helst av
Klart man funderar över beslutet, det gör man ju över alla stora beslut, men det var nog bäst för alla. Jag tror varken att min kropp eller vårt äktenskap skulle klara en graviditet till

Nu har dessutom stora tösen börjat visa lite mer svartsjuka, rätt knivigt att hantera

De gör ju det. Om en sådär 20-25 år kanske barnbarn börjar komma, med lite tur kanske man kan få återuppleva bebistiden då

Tråkigt med svartsjuka hur hanterar ni det? Vi är just i en period där dottern ska förstå att hon inte är ensam liten och att man inte kan hoppa i sängen bredvid bebis för ramlar man får bebis ont. Den är lite tuff för vår stora tjej. Det blir många tårar fast man säger till försiktigt. Det är tufft att få syskon.

 

[Pontevecchio]

Igår var vi iväg hela dagen, sambon sprang Lidingöloppet och jag var med som åskådare och sen var vi hos vänner på afterrun. Skönt att fokusera på annat även om det blev mycket bebissnack.

Men åhej så trött kroppen blev, den är alldeles för tung för sitt eget bästa. Och inatt var jag glad att jag fick sova, vi hade inte orkat med en FL efter dagen.

40+5 och att bebis ska komma av sig själv känns som ett skämt. Läser att 92% kommer före 42+0 men det tror jag inte på längre typ.

 

[Pontevecchio]

Vad skönt Zews att kroppen återhämtat sig så fort! Det förtjänar du verkligen från den.

 

[Hyacinth]

Igår var vi iväg hela dagen, sambon sprang Lidingöloppet och jag var med som åskådare och sen var vi hos vänner på afterrun. Skönt att fokusera på annat även om det blev mycket bebissnack.

Men åhej så trött kroppen blev, den är alldeles för tung för sitt eget bästa. Och inatt var jag glad att jag fick sova, vi hade inte orkat med en FL efter dagen.

40+5 och att bebis ska komma av sig själv känns som ett skämt. Läser att 92% kommer före 42+0 men det tror jag inte på längre typ.

Håller tummarna, jag gick över 2 veckor och det var måttligt roligt.

 

[Zewz]

De gör ju det. Om en sådär 20-25 år kanske barnbarn börjar komma, med lite tur kanske man kan få återuppleva bebistiden då

Tråkigt med svartsjuka hur hanterar ni det? Vi är just i en period där dottern ska förstå att hon inte är ensam liten och att man inte kan hoppa i sängen bredvid bebis för ramlar man får bebis ont. Den är lite tuff för vår stora tjej. Det blir många tårar fast man säger till försiktigt. Det är tufft att få syskon.

Jo, vår vill också gärna hoppa och kramas lite väl hårdhänt. Vi försöker bara förklara och visa "gör såhär istället" så hon inte bara känner sig bortföst. Och ibland får man försöka ha två tjejer i knät för att slippa säga nej.

Hon har även börjat bli grinig om jag exempelvis lämnar över mini till maken, "pappa får inte ta lillasyster!!!" Men då får vi helt enkelt förklara att mamma måste duscha, exempelvis, och så försöker vi erbjuda henne att vara med på något vis. Igår tog jag i för mycket kanske när hon höll på att välta babyskyddet över mini när hon låg på golvet. Det var tufft för henne men då hjälpte en pepparkaka... Alla sätt är bra, eller?

 

[MM]

Satans vilken mensvärk jag har idag, fick ta två Alvedon nyss och se om det hjälper

Inte nog med det så hade det lossnat lite lite slempropp igen som jag märkte under toabesöket på pappret när jag torkat mig.

Nu tror jag ju inte hon är på G men bevisligen händer det något

 

[hvala]

Håll ut @Pontevecchio! Det är verkligen så att "plötsligt händer det" och det kan sätta igång utan förvarning precis när som helst! Jag gick över åtta dagar så jag vet vad du (med flera) går igenom. Idag är det prick ett år sen det satte igång för mig, första värken kom när jag klev ur sängen på morgonen, och imorgon fyller dottern ett. Jag önskar dig stort lycka till och hoppas att ditt lilla pyre snart väljer att komma ut!

Ps. Om du är desperat så kan jag tipsa om att både jag och @Cocos fick värkar efter att ha fikat på Espresso House vid Hötorget. Det funkade dock inte för @Miks så metoden är inte hundraprocentig. Men det kan vägas upp en aning av att det är så gott med bullar