Jag vet massor med manniskor som inte har ett ore som rider internationell hoppning!!
Det har inte med pengar att gora, det har med talang att gora.
Manga borjar med en ponny det fatt, eller sparat till sjalva. En helt vanlig ponny, eller kanske en jobbigare ungponny med talang. Nar de sedan fick resultat med en ponny, blev de erbjudna att rida en annans ponny osv.
Dermott Lennon i irlandska hopp-landslaget tex, ar ingen rik manniska. Han rider sallan sina egna hastar, utan rider for det mesta andras hastar.
Peter Smyth ar en annan irlandare som inte har nagra pengar. Han red in och till hastar pa deltid, pa kvallen efter hans heltidsjobb. Av en slump fick han in ett travar-sto som hade gjort sitt pa travbanan. Nu gar han internationell hoppning med henne (Zara's Pride).
Sedan finns det manga som hela tiden kopt en hast ridit till och sedan salt den hasten vidare, tjanat lite pengar och kopt en hast med battre forutsattningar, ridit till den och salt vidare, kopt en ny hast med annu battre forutsattningar osv osv.
Dessutom sa jobbar manga som beryttare och far rida duktiga hastar. Det ar ganska vanligt att den riktiga ryttaren inte har tid att tavla alla hastar de har inackorderade, och da far beryttaren tavla unghastarna eller hastar som precis kommit tillbaka efter skada. Manga bevisar sej pa den vagen.
I andra lander tex Italien och Irland, har armen hastar som de tavlar med, vilket gor att de tar in killar och tjejer som visar talang. De far ga med i armen och gora den riktiga grundutbildningen, sedan far de borja rida hastarna. Om de ar duktiga far de vara kvar i armen som betalda ryttare. Den irlandska armen ar tuff att komma in i, och de ar ute pa de flesta stora tavlingar och valjer bland framtida ryttar-prospekt.
Det finns manga som tavlar hoga klasser utan egna pengar. Bara man har tillgang till hastar sa ordnar sej det mesta.