Homofobi i stall

Sv: Homofobi i stall

Så du förstår att någon kan må bra av att komma ut men tycker ändå att det är egocentrerat?
Självklart.
Det som man gör bara för sin egen skull i ett sammanhang som är avsett för en gemensam aktivitet är ju egocentrerat.
Oavsett vad detta är.

Man flyttar ju då centrum för allas uppmärksamhet från ämnet och till sig själv.

Även om det tar upp 0,5 sekunder av Det Skitviktiga Mötet.
Men det tar inte bara 0,5 sek.
För alla på mötet kommer att behöva fundera på varför detta tas upp just nu och om de på något vis behöver agera på det.
Det flyttar fokus.
Det skulle det göra att presentera sig som hundägare, förälder eller precis vad som helst annat också.
Hundägaren skulle få alla att tänka på sina egna husdjur.
Förälder skulle få föräldrar att tänka på sina barn och den ofrivilligt barnlöse på olyckliga lott.

Vad tror du att fokus flyttas till om du presenterar dig som "Trani, homosexuell"?
Helt ärligt så tror jag att det handlar om att du vill flytta fokus dit så ofta som du kan för att det för dig är en politisk fråga som är viktigare än vilket möte som helst.

Och det kan det ju vara för dig.
Men kanske inte för andra.
 
Sv: Homofobi i stall

delvis kl

Jag måste nog säga att jag verkligen håller med IU i denna fråga. Om man är på ett möte i jobbet eller en viktig kurs där man inte är ombedd att presentera sig i 5 minuter så tycker jag det blir jättekonstigt om någon outar sin sexuella läggning i förbifarten. Skillnad om man börjar på en ny arbetsplats och blir ombedd att presentera sig, då kan man ju välja att där "komma ut" om man känner att det är så viktigt att få det överstökat.

Sitter jag i ett viktigt möte och man går laget runt för att presentera sig snabbt då tycker jag det viktiga är att jag säger mitt namn och presenterar vilka yrkesmässiga kvaliteter som är relevanta för att jag sitter på detta möte. Ofta är det personer som jag kanske träffar en gång i mitt liv, hade jag börjat dra upp saker om min man och barn och mina hästar hade nog folk blivit förvånade och lite irriterade. På de möten jag varit på/är på handlar det om att komma fram till något som handlar om mitt jobb. Jag anser att de människor som är med på dessa möten har kvaliteter som gör att de kan bidra till den uppgift vi har. Det rör mig inte i ryggen vad de har för sexualitet eller vad de sysslar med på sin fritid. Hade någon presenterat sig som jag heter xxxx och jag är homosexuell så hade jag nog tyckt att denna person var synnerligen märklig. Om inte mötet handlar om sexuell läggning finns det väl ingen anledning att ta upp det? Det är ju som att t.ex. säga jag heter xxx och jag har kronisk värk.

Nä, man får välja sina tillfällen att ta upp privata saker, det som inte är relevant för situationen behöver man inte ta upp, tycker jag. Jag fattar inte vad det är som är så märkvärdigt med någons sexuella läggning så man anser att det måste tas upp inför helt okända människor? Vi lever faktiskt i en tid där det är vanligt med människor som inte passar in i den gamla förlegade normen om hur en människa ska vara ex. svensk, hetero m.m. Att hela tiden trycka på och belysa tycker jag förstärker mer att den som har en annan sexuell läggning än den heterosexuella vill göra sig "annorlunda".

Eller är det bara jag som lever i en värld där människor faktiskt inte reagerar nämnvärt på att alla inte är blonda, blåögda och heterosexuella?
 
Sv: Homofobi i stall

Det provocerar mig när människor inte koncentrerar sig på ämnet utan i stället ägnar sig åt att prata om sig själv eller ett nnat ämne som inte står på dagordningen.
Och detta oavsett ämne.
Jo det har jag greppat. Men jag tycker att du inte förstår implikationerna av det i det här sammanhanget. Du ser till exempel inte att du försvarar den homofoba vinkeln i den här tråden.

Varför vill du så gärna problematisera komma ut-praktiken? Jag begriper inte varför du måste göra det till ett problem.


Hur snabbt vid en ny bekantskap?


Jag försöker förstå varför vi står så långt ifrån varandra.
Jag känner inte att jag når fram till dig.

Så snabbt en själv vill! Det finns liksom inga regler.

Jag känner detsamma.



Det där kan man ju också vända på.
Hur du känner och gör går inte heller att överföra på alla andra människor.


Just det där att vi är olika, i det här fallet med hur privata vi tycker att man skall vara, gör ju att man måste anpassa sig till andra i alla möjliga olika situationer.
Att anpassa sig till andra innebär ju att man ibland måste sätta sig själv åt sidan.

Vi kan ta ett ämne som är mycket känsligt för vissa, ekonomi.
Det finns människor som absolut anser att men inte pratar om sin ekonomi med andra och så finns de de som tycker att det är ett normalt samtalsämne runt fikabordet.
Det är helt enkelt olika.
Du sätter ju inte dig själv åt sidan när du låter dig bli provocerad. Det jag känner och gör är respekt och att respektera andras val att komma ut. Det tycker inte jag är särdeles självcentrerat. Jag utgår inte från mig själv.

Även om man inte gillar att diskutera sin ekonomi runt fikabordet behöver man inte kritisera andra för att de gör det. Eller hur?


Självklart.
Det som man gör bara för sin egen skull i ett sammanhang som är avsett för en gemensam aktivitet är ju egocentrerat.
Oavsett vad detta är.

Man flyttar ju då centrum för allas uppmärksamhet från ämnet och till sig själv.


Men det tar inte bara 0,5 sek.
För alla på mötet kommer att behöva fundera på varför detta tas upp just nu och om de på något vis behöver agera på det.
Det flyttar fokus.
Det skulle det göra att presentera sig som hundägare, förälder eller precis vad som helst annat också.
Hundägaren skulle få alla att tänka på sina egna husdjur.
Förälder skulle få föräldrar att tänka på sina barn och den ofrivilligt barnlöse på olyckliga lott.

Vad tror du att fokus flyttas till om du presenterar dig som "Trani, homosexuell"?
Helt ärligt så tror jag att det handlar om att du vill flytta fokus dit så ofta som du kan för att det för dig är en politisk fråga som är viktigare än vilket möte som helst.

Och det kan det ju vara för dig.
Men kanske inte för andra.
Om jag presenterar mig som homo så vet jag att alla vet och jag slipper komma ut tio gånger under pausen när jag får heteronormativiteten slängd i ansiktet, som vanligt.

Ärligt talat så händer det nog inte särskilt ofta att folk kommer ut helt från det blå på Det Skitviktiga Mötet. Inte ens i hbtq-organisationer/-träffar har jag varit med om att folk presenterar sig med etikett (där utgår å andra sidan ingen från heteronormen). Så "problemet" lär inte vara mer än marginellt.

Men du missförstår. Jag diskuterar inte hur jag vill göra när jag kommer ut. Jag argumenterar bara för att visa respekt och inte kritisera andras outande.

För den kritiken är inte schysst.
 
Sv: Homofobi i stall

Eller är det bara jag som lever i en värld där människor faktiskt inte reagerar nämnvärt på att alla inte är blonda, blåögda och heterosexuella?

Var bor du? Säg mig så flyttar jag dit på studs!

Jag ser såklart till att omge mig med människor som är vettiga men det går ju inte att undvika resten av samhället.

Har du provat att t ex kyssa någon av samma kön på en offentlig plats? Jag vet inte hur det är för män men som kvinna tycks man bli en pucko-magnet. "Öööh ska ni ha en mellan er eller? öööh" :wtf:
 
Sv: Homofobi i stall

KL

Jag känner mig som världens tråkigaste människa när jag läser tråden.
Jag blir inte det minsta provocerad åt varken ena eller andra hållet med folks läggning, lika lite som jag bryr mig om deras klädval, hårfärg, skostorlek eller kusins efternamn.

Det är så otroligt avdramatiserat i min värld, men jag förstår att det är provocerande för andra (har släktingar som fortfarande inte kommit över att andra släktingar är homosexuella, trots att det var massor med år sen de kom ut).
En kursare gifte sig med sin flickvän för något år sen, vi var bara glada för dem. Reflekterade knappt över att hon var lesbisk.

Måste man bry sig åt något håll? Det är otroligt onödigt att säga nedsättande saker om folks läggning (eller etnicitet eller vad fasen som helst), men måste man berätta för alla man möter? Kan man inte bara nöja sig med att markera för personen som sa kommentaren att man tycker det är lite väl trångsynt och sen låta det vara nog där?

Jag har träffat en del homosexuella män i stall, enda anledningen till att jag vetat om deras läggning är att vi känt varandra utanför stallet och raggat på samma killar på krogen.
Kvinnor vet jag inte, har inte träffat någon som direkt berättat om sin läggning vare sig den är hetero eller homo.

Skulle förmodligen inte höja på ögonbrynen så länge det inte handlar om pedofili eller zoofili.
 
Sv: Homofobi i stall

Jag kan ju inte svara för alla som bor i Skåne men jag och personer som jag har och möter i min omgivning reagerar inte. Ser heller inte att folk reagerar om människor (hetero eller homo) pussas offentligt. Däremot reagerar jag alltid på om folk på stan typ fik eller i en affär står och har tungorna långt ner i halsen på varandra, men det är ju för att jag inte tycker att det passar sig och det kvittar om det är två av samma kön eller av olika som gör så.
 
Sv: Homofobi i stall

Om jag ska gå efter mina erfarenheter så är det nästan mer regel än undantag att någon vuxen(!) man känner sig nödgad att lägga sig i.

Det är väldigt tråkigt och gör tyvärr att man hela tiden har i bakhuvudet "hoppas ingen reagerar".

Det finns så sjukt mycket homofobi ute i samhället. :(
 
Sv: Homofobi i stall

Jag måste nog säga att jag verkligen håller med IU i denna fråga. Om man är på ett möte i jobbet eller en viktig kurs där man inte är ombedd att presentera sig i 5 minuter så tycker jag det blir jättekonstigt om någon outar sin sexuella läggning i förbifarten.

Tycker du verkligen att problemet är så vanligt förekommande - att homosexuella ideligen saboterar viktiga möten genom att tala om sin sexuella läggning - att det krävs några hundra inlägg på Buke för att reda ut saken?

Det här är bara ytterligare en tråd som gick i diket för att en liten detalj, som vi vet mycket lite om, fått alldeles för stort fokus. Pitbullsyndromet - släpp aldrig taget när du väl grottat fast dig.
 
Sv: Homofobi i stall

Nej jag kan verkligen inte begripa varför det är så jävla viktigt att kritisera och problematisera homo-/bisexuellas outande.

Att liksom argumentera emot att visa respekt! :crazy:
 
Sv: Homofobi i stall

Nej jag kan verkligen inte begripa varför det är så jävla viktigt att kritisera och problematisera homo-/bisexuellas outande.

Så där är det ju kring mer än just outande, slår det. Homosexualitet verkar vara ett 'diskussionsämne' - och främst för heterosexuella:confused:. 'Ska homosexuella få ha barn/adoptera/inseminera' osv.

Det är rätt kränkande att andras kärleksliv blir ett samtalsämne på det viset.

Vad gäller outandet så - om man pratar med dem som faktiskt kommit ut så finns där ju hela skalan från oproblematiskt till traumatiskt. Mot bakgrund av det känns det lite förmätet att sitta och vrida och vända på i vilka sammanhang outandet är så störande. Det enda det kan tjäna till är att de som redan innan var rädda för att komma ut blir ännu räddare.
 
Sv: Homofobi i stall

Eller hur!

Många här vill ge sken av att samhället inte är homofobt och heteronormativt. Det stämmer ju inte alls tyvärr.
 
Sv: Homofobi i stall

Vad gäller heteronormativiteten så är det nog inte så konstigt - blir en norm tillräckligt stark så syns den inte, den är så totalt inkorporerad.

Och vad gäller homofobin så är det ju bara att lyssna till de många vittnesmål som finns.
 
Sv: Homofobi i stall

Har du provat att t ex kyssa någon av samma kön på en offentlig plats? Jag vet inte hur det är för män men som kvinna tycks man bli en pucko-magnet. "Öööh ska ni ha en mellan er eller? öööh" :wtf:

Min man hälsar att män får stryk eller blir utkastade i samma situation (om det inte gäller ett uttalat gay-friendly ställe). Medan min erfarenhet liknar din, männen i lokalen erbjuder sig att betala för att man har sex medan de tittar på.

Roligt att det inte är så i Minstrals trakter! :)

Folk är väl lite inskränkta i Stockholm och Göteborg, helt enkelt.
 
Sv: Homofobi i stall

Men om jag försöker så här då för att hitta någon form av gemensam minsta gemensamma nämnare.


Kan du hålla med om något av Mandalakis exempel?
Men alltså, vi kan ju rent hypotetiskt komma på en massa tillfällen när det är olämpligt att komma ut:

* i en operationssal där det pågår öppen thoraxkirurgi

* i en polisbil under utryckning i 140 km/tim på en smal väg kantad av förskolor

* i kyrkan under en pågående begravning

* när man presenterar sig för sin 95-åriga granne som har hallen full av Jesusbilder.
Jag håller inte med om det där med grannen eftersom den antagligen kommer att möta de ragg man tar med hem.
Och hemma med grannen är en privat situation där man måste få känna sig bekväm i alla lägen.
 
Sv: Homofobi i stall

Så där är det ju kring mer än just outande, slår det. Homosexualitet verkar vara ett 'diskussionsämne' - och främst för heterosexuella:confused:. 'Ska homosexuella få ha barn/adoptera/inseminera' osv.

Det är rätt kränkande att andras kärleksliv blir ett samtalsämne på det viset.

Jag ägnade av olika skäl rätt mycket tankemöda i höstas åt att fundera på vilka sätt det trots allt blivit bättre i samhället, med avseende på homosexualitet och sådant, sedan jag var ung.

Och det har ju blivit bättre, det har det. På sina håll.

En sak som jag tycker är en väldigt viktig förbättring, och som blev så himla tydlig i ditt inlägg om det iofs fortsatt förmätna sättet att diskutera lämpliga former för andra männisoar att prata om sitt kärleksliv, är att man numera sällan läser eller hör "de homosexuella". Faktiskt verkar allt färre behöva markera distansen med den språkliga lilla finessen, "de". (Jag menar inte att jag tror att du skulle ha gjort det för 20 år sedan, det tar jag för givet att du förstår!)

Jag tror inte att de som sa så visste att de gjorde det, och jag tror inte att de som har slutat med det riktigt vet om det heller. Men ändå.
 
Sv: Homofobi i stall

Jag kan se skäl för att outa både sig själv och den döde under pågående begravning. Min mamma (ja, hon outade inte sig själv, då, för det fanns inget att outa) och jag har gjort det en gång och det ångrar vi inte för en sekund. Den dödes man tackade oss efteråt.
 
Sv: Homofobi i stall

Visst. Jag skulle t ex tycka att det var direkt olämpligt att komma ut inför ett gäng med nynazister i en mörk gränd. Då handlar det om min direkta säkerhet. Riskkalkylering.

Men det gör inte att det är rätt eller lämpligt att kritisera eller problematisera outande så som du gjort i sida efter sida.
 
Sv: Homofobi i stall

Ungefär som jag misstänkte.

Jag känner f ö även kvinnor som har blivit misshandlade. Bara för att de inte är hetero alltså. Folk fattar inte hur riskfyllt det är att vara "sexuellt avvikande".
 
Sv: Homofobi i stall

Jag känner f ö även kvinnor som har blivit misshandlade. Bara för att de inte är hetero alltså.

Det gör jag också, vid närmare eftertanke. Jag har även en gång i mitt liv blivit slagen av en man/kille i samband med att jag gjorde slut (inte ett misshandelsförhållande för övrigt, utan den typ av reaktion från mannens sida som inte tycks vara helt ovanlig - i alla fall inte i unga år), och jag är rätt säker på att väldigt mycket av hans vrede då handlade om att jag lämnade honom för en tjej. Jag tror inte att jag hade blivit slagen annars, även om jag tror att just han hade reagerat spontant med ilska oavsett hur, varför och av vem han blev dumpad. (Hade jag dumpat honom för en annan man, tror jag snarare att han känt ilska gentemot den andre mannen än mot mig.)
 
Sv: Homofobi i stall

Jag har aldrig stött på problemet öht, trodde detta var en diskussion och jag gav min synpunkt på en del av den diskussion, alltså i vilka lägen jag skulle tycka det inte var passande att outa sin sexuella läggning eller ta upp något annat som inte hade någon relevans för den aktuella situationen.

Jag bryr mig inte skvatt om vad folk har för sexuell läggning, jag umgås med människor jag gillar, vem de väljer att dela sitt liv med rör mig inte ryggen. Jag tycker inte att sexualiteten behöver betyda något för vad en människa har för kvaliteter, på ett möte är jag oftast inte ett dugg intresserad av någons sexuella läggning eller etnicitet eller whatever, jag är ute efter kvaliteter som rör just det ämnet som ska avhandlas.

Men vi tycker olika och det är helt ok, men då får man också acceptera att en hel del skulle tycka det var konstigt när man vänder ut och in på sig själv i vissa situationer:)
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Vet inte om detta hamnade i rätt forum - om inte så får moderator ta och flytta tråden! :) Bakgrund: Vår familj (min mamma, pappa och...
Svar
0
· Visningar
966
Senast: Sansko
·
Ekonomi & Juridik Jag har valt att posta den här tråden anonymt, då det är känsliga saker, och det kommer dessutom förmodligen bli långt, men jag behöver...
Svar
10
· Visningar
3 625
Senast: a1agnlju
·
S
Anläggning Till hösten måste jag flytta min häst, jag jobbar just nu som hästskötare och just nu är hon med där jag jobbar men pga att jag tänkt...
Svar
3
· Visningar
2 526
Senast: moonstruck
·
Hästhantering Ja jisses vilket avslut på både min hästkarriär och veckan. Idag när jag närmade mig stallet så trodde jag C raggat upp sin gamla...
2
Svar
36
· Visningar
5 040
Senast: tinkerlover
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp