Homofobi i stall

Sv: Homofobi i stall

Jag tycker att du ska göra så som du känner att du vill göra.

Jag argumenterar mot att man kritiserar den här öppenheten. Den kritiken är bara ett utslag av social korrigering. Jag tycker att folk ska få göra det som känns bäst för de själva i de här fallet, utan att omgivningen kritiserar det för att det är fel, pinsamt och för mycket. Kritikerna kan istället fundera ett varv över varför de känner så.
 
Sv: Homofobi i stall

Ja men har du funderat någonting över varför de gör så?

Tror du att det bara är lata människor som vill pladdra om sig själva eller tror du att det kan finnas någon mer anledning liksom?
 
Sv: Homofobi i stall

Tror du att det bara är lata människor som vill pladdra om sig själva eller tror du att det kan finnas någon mer anledning liksom?

Inte lata men okoncentrerade vad gäller arbetsuppgifter eller kursinnehåll.
Precis som alla andra som inte kan lämna privatlivet hemma när de går till jobbet.

Om privatlivet inte hör till sammanhanget så gör det inte.
Oavsett vad privatlivet handlar om.
Det handlar om att hålla sig till ämnet.
Att arbeta på betald arbetstid och ägna sig åt att lära sig på en kurs.
 
Sv: Homofobi i stall

Tänk om personen faktiskt tycker att det är relevant? Att det hör hemma i sammanhanget?

Tänk om det sitter en annan ickeheterosexuell person bredvid och känner "oj vad skönt att Kalle sa att han är homo, då vet jag ju att inte alla här potentiellt är homofoba heterosar och jag slipper ha ont i magen över det".
 
Sv: Homofobi i stall

Jag anser att ens sexuella läggning har ingen annan med att göra. Om man vill vara med en av samma eller motsatt kön så är det inget jag behöver fylla ut mitt minne med. Så länge man är nöjd, tillfreds och lycklig så är det de viktigaste :)
 
Sv: Homofobi i stall

Det får man ta på raster och tillfällen när det passar att prata om privatlivet.
Samtidigt med hundar, gardiner, barn och senaste semesterresan.
I det sammanhanget så passat det alldeles utmärkt.
Och bör ingå i privata och sociala samtalsämnen som alla andra saker som har med fritiden att göra.
 
Sv: Homofobi i stall

Jag har ett jobb med mycket sociala kontakter och där jobbet till en del bygger på relationer. Jag tycker det är trevligt när de jag arbetat med är lite lagom personliga och delar med sig lite av sig själva och sitt liv. Inte så mycket att inte jobbet blir gjort förstås, men för att just bygga en relation eftersom en relation i mitt arbete underlättar det arbete som ska göras ...
Ibland arbetar jag med en person som jag vet är homosexuell. Jag vet det dock genom en slump och personen själv har aldrig nämnt ngt om sin sexuella läggning. Det har jag givetvis full respekt för, men jag tycker samtidigt att de är lite synd att hen vill vara så privat och kanske inte litar på hur jag och andra skulle reagera ....Det gör ju också att jag - som gärna pratar på och frågar andra om sådant som jag finner intressant - nogsamt undviker alla samtalsämnen som skulle kunna beröra flick- och pojkvänner ... antingen skulle jag ju behöva visa att jag vet att hen är homo eller så skulle jag ju behöva låtsas att jag tror att hen är hetro .... lite konstigt känns det ... Jag hade tyckt det vore enklare om hen varit öppen med sin sexuella läggning, men ska självfallet respektera att hen inte vill vara det.
 
Sv: Homofobi i stall

Jo men då så arbetar ni ju tillsammans och det borde ha funnits massor av lämpliga tillfällen att berätta om pojk-/flickvän och familjesammansättning.
Eller senaste krogragget.
 
Sv: Homofobi i stall

För många är det svårt eftersom de inte vet hur reaktionerna blir. Det kan vara allt från acceptans till utfrysning.
 
Sv: Homofobi i stall

Vi träffas kanske två - tre gånger om året, men kan då arbeta ganska intensivt tillsammans under en dag eller två. Jag tycker att det är lite synd att hen är så företegen om sitt privatliv, men det är ju som sagt upp till hen ...
Rent allmänt är jag en person som är intresserad av mina medmänniskor - nyfiken skulle kanske en del säga:p - men jag tycker faktiskt att det är intressant att veta om ngn är hetro/homo, gillar hundar / hästar / motorcyklar, är troende, politiskt aktiv osv och föredrar om personer berättar snarare än att jag ska behöva fråga / gissa / undra / vara allmänt nyfiken!
Däremot vill jag absolut inte veta intima saker om människor - typ sjukdomar, detaljer om ngs sexliv eller privata problem osv (Undantaget mina allra närmaste vänner förstås, men jag diskuterar inte just sexliv ens med dem...)
Jag trivs när jag kan vara social och lite personlig med mina medmännikor, men vill inte vara intim och privat annat än med dem jag känner mycket, mycket väl!
Jag uppskattar med andra ord när ngn är öppen med sin sexuella läggning och vem man lever med, men vill absoult inte bli upplyst om vad man gör i sovrummet eller bråkar om!
 
Senast ändrad:
Sv: Homofobi i stall

Jag har fått uppfattningen om att alla här tycker att det är helt ok att tala om sin sexuella läggning när det faller sig i sin naturliga kontext.

Jag började ett nytt jobb för knappt ett år sedan. Efter ett tag började jag träna med de övriga och det diskuterades hälsa, mat och vikt. Och det visar sig att en har gått ner 40 kg! Oj, sa jag och började fråga hur denne personen gått till väga. OCH DÅ, när vi lärt känna varandra lite, berättade hen att starten var en uppslitande skilsmässa och där träningen blivit ett sätt att hantera ångesten. Precis som de de andra medarbetarna har man efterhand fått mer och mer inblick i deras privata liv, precis som jag har delat med mig att mitt.
Jag hade tyckt det var mycket märkligt om denna person hade presenterat sig ungefär; hej jag heter X och jag gått ner 40 kg p g a en jobbig skilsmässa!
 
Sv: Homofobi i stall

Allt handlar ju om sammanhang och en respekt för individens val...för ngt år sedan fick jag en smäll av min häst så att jag var blå och tejpad över ögat! Jag skulle hålla kurs f en massa okända människor och valde då att presentera mig som Hej, jag heter Ridinglady och eftersom många av nu antagligen undrar varför jag ser lite tilltufsad så beror det på att jag håller på med hästar och har fått en smällda av min häst ...i vanliga fall hade jag inte sagt ngt om mitt hästintresse, men just då tyckte jag det var relevant i ett försök att förebygga ev spekulationer kring vad jag råkat ut för
 
Sv: Homofobi i stall

¿Que? Tycker du det är fel att jag argumenterar för respektfullhet mot folks val att komma ut?

Jag tycker att man kan tänka till över varför man känner de här känslorna av att det inte passar, är pinsamt och för mycket. Man kan också tänka till över varför personen valde att komma ut så. Det är ju inte så att ickeheterosexuella mer än andra älskar att prata om sig själva och sin sexualitet. Det finns liksom andra orsaker till att man väljer att göra så.
 
Sv: Homofobi i stall

Jag anser att i frågan om när och hur det passar sig att komma ut, har den som kommer ut totalt tolkningsföreträde.
 
Sv: Homofobi i stall

Gäller detta totala företrädet bara homosexuella, eller gäller det allt privat som varje människa har?

Varför skulle i så fall just det ha företräde framför all annan anpassning till situationen man just befinner sig?
 
Sv: Homofobi i stall

Jag anser att i frågan om när och hur det passar sig att komma ut, har den som kommer ut totalt tolkningsföreträde.

Och jag anser att sanningen alltid finns i betraktarens öga.
Och att det måste man ta hänsyn till.
Vilket forum man använder kan vara mycket avgörande för vilket resultat man vill ha.

Om man vill bli uppfattad som en oerhört egotrippad person som i alla sammanhang alltid måste dra in sitt privatliv t.ex.
Och det är ju naturligtvis ett eget val som man gör där.
Frågan är ju då hur omgivningen tar det?
Man kan ju bli uppfattad som dryg och självfixerad även om man är homosexuell.
Avvikande sexuell läggning skyddar inte mot att andra tycker att man är en plump människa på andra sätt.

Så om man kommer ut i ett sammanhang där omgivningen tycker att det är fel, så kan man trassla till sitt samspel med andra människor genom att vara socialt klumpig.
Och självklart så kan man då skylla reaktionerna på homofobi i stället för att se sitt eget sociala misslyckande.
Och så har man gjort sig till ett offer som inte behöver anstränga sig för att uppföra sig bland folk.
 
Sv: Homofobi i stall

Man kanske gör den avvägningen att det är värt den sociala kostnaden att omgivningen vet om att man är ickehetero.

Men allvarligt talat tycker jag att om omgivningen anser att det är ett så grovt socialt övertramp att komma ut att de läser en som dryg och självfixerad, ja då är det inte en särskilt trevlig omgivning.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Vet inte om detta hamnade i rätt forum - om inte så får moderator ta och flytta tråden! :) Bakgrund: Vår familj (min mamma, pappa och...
Svar
0
· Visningar
966
Senast: Sansko
·
Ekonomi & Juridik Jag har valt att posta den här tråden anonymt, då det är känsliga saker, och det kommer dessutom förmodligen bli långt, men jag behöver...
Svar
10
· Visningar
3 625
Senast: a1agnlju
·
S
Anläggning Till hösten måste jag flytta min häst, jag jobbar just nu som hästskötare och just nu är hon med där jag jobbar men pga att jag tänkt...
Svar
3
· Visningar
2 526
Senast: moonstruck
·
Hästhantering Ja jisses vilket avslut på både min hästkarriär och veckan. Idag när jag närmade mig stallet så trodde jag C raggat upp sin gamla...
2
Svar
36
· Visningar
5 040
Senast: tinkerlover
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp