Högkänslighet

1000006319.webp
 
Diagnostiseringen ökar, men vi kan inte så enkelt dra slutsatsen att förekomsten ökat i populationen.

Relevant post: https://www.instagram.com/p/CttfZwWM0x-/?igshid=MzRlODBiNWFlZA==

Visa bifogad fil 125974
Jag drog inte den slutsatsen. Jag påpekade att forskare/läkare/professorer som är intresserade av att ta reda på om förekomsten av olika diagnoser ökar faktiskt har en poäng i att det är ett relevant forskningsområde. Dvs det är intressant att veta om det ökar, om samhället är mindre förlåtande nu eller om det bara är så att det alltid varit så att normaldelen av kurvan är smalare än man trott. (eller om det rent av bara är en följd av att människor numera har större möjlighet att välja/hitta en partner de älskar och som är lik dem själva, dvs större möjligheter för människor. Vilket ju är positivt.)

För Om någonting ökar pga mindre förlåtande skola/samhälle eller pga gifter i omgivningen är det rimligen någonting som bör tänkas över. Och Om alla barn i en klass vore gynnade av åtgärder som gynnar barn med ADHD eller autism, eller bara inte missgynnar dem så vore det väl värt att genomföra rimligen.

(Det är jämförelsevis intressant att veta om en viss typ av cancer ökar bara för att folk blir äldre eller för att det finns en omständighet/förorening/näringsämne/gift som förorsakar den. Det är någonting som är värt att fundera över och titta på.)
 
Senast ändrad:
Jag tycker att vi är i läget nu att vi måste ta ett nytt grepp om dessa "diagnoser" och bredda till neurodiversitetsparadigmet, för det blir väldigt ovetenskapligt annars.

Problemet är att det påverkar hur välfärdssystemet är uppbyggt. Vem ska ha rätt till hjälp och stöd? Om det visar sig att 25% av befolkningen tvingas verka i ett arbetsliv som är gravt misanpassat till deras behov, är det verkligen rätt väg (eller ekonomiskt görbart) att ge dom ekonomiskt stöd istället (det börjar ju närma sig UBI då). Är det via arbetsmiljölagstiftning det ska åtgärdas istället?

Jag pratar alltså om de autister, audhd, och adhd/add-folk som faktiskt kan och vill jobba men som många arbetsmiljöer nuförtiden är direkt toxiska för, som hamnar i utbränning gång på gång. Utan diagnos kan inte arbetsplatsen tvingas acceptera anpassningarna.

Vill man ha färre diagnoser i samhället är det där vi måste börja: anpassa efter folks olika behov.
 
.

(Det är jämförelsevis intressant att veta om en viss typ av cancer ökar bara för att folk blir äldre eller för att det finns en omständighet/förorening/näringsämne/gift som förorsakar den. Det är någonting som är värt att fundera över och titta på.)

Det här snuddar på ett lite oskönt tankesätt. Och det har forskats på det. Ända sen 20-talet, om du förstår vad jag syftar på.
 
Det här snuddar på ett lite oskönt tankesätt. Och det har forskats på det. Ända sen 20-talet, om du förstår vad jag syftar på.
Nej, eller jag förstår vad du syftar på men tycker inte det tangerar läkares eventuella oro över ökad diagnosticering och önskan att veta vad det beror på.
 
Exakt, är inte det precis som jag skrev väldigt relevant att tex påverka om skolan är för mycket/för rörig för alla barn (även drivande depression och ångest), men alldeles för mycket för vissa. Diagnosen finns såklart kvar och behövs, men kanske med rätt upplagd skola kan det ändå underlätta. Så om man forskar på ökad förekomst av diagnoser och kommer fram till att det är fel på samhället/skolan jämfört med förut, så kan man underlätta för många genom att lobba för förändring på vissa punkter + såklart behålla diagnosen.

Om någon forskar på varför förekomsten ökar så är det ju för att få reda på orsaken, vilken den nu må vara eller att allting är precis som det ska.
 
Jag tycker att vi är i läget nu att vi måste ta ett nytt grepp om dessa "diagnoser" och bredda till neurodiversitetsparadigmet, för det blir väldigt ovetenskapligt annars.

Problemet är att det påverkar hur välfärdssystemet är uppbyggt. Vem ska ha rätt till hjälp och stöd? Om det visar sig att 25% av befolkningen tvingas verka i ett arbetsliv som är gravt misanpassat till deras behov, är det verkligen rätt väg (eller ekonomiskt görbart) att ge dom ekonomiskt stöd istället (det börjar ju närma sig UBI då). Är det via arbetsmiljölagstiftning det ska åtgärdas istället?

Jag pratar alltså om de autister, audhd, och adhd/add-folk som faktiskt kan och vill jobba men som många arbetsmiljöer nuförtiden är direkt toxiska för, som hamnar i utbränning gång på gång. Utan diagnos kan inte arbetsplatsen tvingas acceptera anpassningarna.

Vill man ha färre diagnoser i samhället är det där vi måste börja: anpassa efter folks olika behov.
Ja precis, om det är samhället/skolan som tillåter ett allt smalare "normal" så måste vi ju ändra på det! Det känns viktigt.

(jag tror ju att det är så iom rapporter om ökat dåligt mående hos barn och stress osv och om det kan visas att samhället driver det och det är en kostnad så kanske man kan övertyga skolan? någon? att gå mot ett större spann av "normal". Men jag vet ju faktiskt inte, därav känns det positivt om någon kikar dvs forskar på det.)
 
Det spelar ingen roll om folk känner till henne eller ej. Det jag ogillar är hennes HSP-koncept som handlar om mer än bara att vissa individer är känsligare för sinnesintryck. Mycket av det som sägs om HSP baseras på väldigt lite riktig vetenskap och väldigt mycket spekulation, inslaget i fin förpackning. Att det som kallas HSP är en personlighetstyp och ingen diagnos blir alltså inte särskilt relevant.
Jag begriper inte denna hang up runt henne öht. Hon må vara den som myntade begreppet men det hon ansåg är knappast jätterelevant idag.
Googlar man henne eller HSP så får man upp något som känns väldigt gammalt och förlegat. Däremot så fortsätter bla vården och neurologer att använda ord som högkänslig. När jag själv blev informerad om detta fenomen av min neurolog så var det inget tal om det som Elaine Aron har i sitt ”koncept” utan rent faktiskt jag som epileptiker kan uppleva. Likaså var det när jag satt med min mamma när läkare berättade om den högkänslighet hon skulle få uppleva med sin hjärntumör. Att det är ett tillstånd. Jag tycker ordet högkänslig är jättebra och beskriver enkelt något som jag själv tycker är komplext och rätt jobbigt att leva med stundtals.

När jag såg tråden så blev jag glad. Äntligen en tråd i ämnet som är så jobbigt att prata om. Något som man om det nämnts ofta blivit fnyst åt, kallat för hittepå, flumdiagnos och att man istället ska skärpa till sig eller är dramatiskt. Jag kan inte påstå att jag läser tex orkidébarnens konto som någon sorts sanning, jag läser bara där sporadiskt. Men det har hjälpt mig att sätta ord på en del som jag skulle vilja få sagt och förklarat.
Nu ångrar jag mest att jag öht skrev i tråden att jag är högkänslig. Ord som flumdiagnoser och en del annat trist kom även här och man känner sig som en kuf.
Jag orkar iaf inte försöka förklara detta för skeptiker. Det tar förmycket energi.
 
Jag begriper inte denna hang up runt henne öht. Hon må vara den som myntade begreppet men det hon ansåg är knappast jätterelevant idag.
Googlar man henne eller HSP så får man upp något som känns väldigt gammalt och förlegat. Däremot så fortsätter bla vården och neurologer att använda ord som högkänslig. När jag själv blev informerad om detta fenomen av min neurolog så var det inget tal om det som Elaine Aron har i sitt ”koncept” utan rent faktiskt jag som epileptiker kan uppleva. Likaså var det när jag satt med min mamma när läkare berättade om den högkänslighet hon skulle få uppleva med sin hjärntumör. Att det är ett tillstånd. Jag tycker ordet högkänslig är jättebra och beskriver enkelt något som jag själv tycker är komplext och rätt jobbigt att leva med stundtals.

När jag såg tråden så blev jag glad. Äntligen en tråd i ämnet som är så jobbigt att prata om. Något som man om det nämnts ofta blivit fnyst åt, kallat för hittepå, flumdiagnos och att man istället ska skärpa till sig eller är dramatiskt. Jag kan inte påstå att jag läser tex orkidébarnens konto som någon sorts sanning, jag läser bara där sporadiskt. Men det har hjälpt mig att sätta ord på en del som jag skulle vilja få sagt och förklarat.
Nu ångrar jag mest att jag öht skrev i tråden att jag är högkänslig. Ord som flumdiagnoser och en del annat trist kom även här och man känner sig som en kuf.
Jag orkar iaf inte försöka förklara detta för skeptiker. Det tar förmycket energi.

Fast du missförstår nog @Dentaku här. Du pratar om högkänslighet som symtom för en underliggande diagnos, i detta fall din epilepsi, eller som i din mammas fall om hjärntumör. Det är ju inte vad Dentaku m.fl. vänder sig emot? Får intrycket av att du inte förstått inläggen alls.
 
Jag menar att det är fel spår att leta efter "gifter".
Fast det är väl ändå en ganska etablerad teori? Vad jag minns finns det väl forskning som tyder på att miljö/genetik påverkar ungefär 50/50 och bland miljöfaktorerna kan det tex handla om att utsättas för miljögifter i fosterstadiet och dylikt.
Det verkar dock inte vara sådana faktorer som förklarar ökningen av autismdiagnoser.
 
Fast du missförstår nog @Dentaku här. Du pratar om högkänslighet som symtom för en underliggande diagnos, i detta fall din epilepsi, eller som i din mammas fall om hjärntumör. Det är ju inte vad Dentaku m.fl. vänder sig emot? Får intrycket av att du inte förstått inläggen alls.
Nu var det en annan användare @_Elly_ som började svara på något jag skrev och som sen @Dentaku klev in och höll med i.
Jag uppfattar att det är de som inte förstått mina inlägg och istället svävat iväg i en massa jidder om den här Elaine Aron.

Tror vi alla kan hålla med om att tråden iaf inte blev någon samlingspunkt för högkänsliga som trådstarten lät i början.
Samtliga av dem som skrev i början tystnade rätt snabbt.
Även jag lämnar nu.
 
Nu var det en annan användare @_Elly_ som började svara på något jag skrev och som sen @Dentaku klev in och höll med i.
Jag uppfattar att det är de som inte förstått mina inlägg och istället svävat iväg i en massa jidder om den här Elaine Aron.

Tror vi alla kan hålla med om att tråden iaf inte blev någon samlingspunkt för högkänsliga som trådstarten lät i början.

Men ni pratar om olika saker? Du pratar om högkänslighet som symtom, andra pratar om HSP i form av personlighetsdiagnos/personlighetsdrag. Det var det sistnämnda jag förutsatte att tråden handlade om, och som absolut tål att ifrågasättas som "diagnos", vilket också har gjorts i diskussionen.
 
Men ni pratar om olika saker? Du pratar om högkänslighet som symtom, andra pratar om HSP i form av personlighetsdiagnos/personlighetsdrag. Det var det sistnämnda jag förutsatte att tråden handlade om, och som absolut tål att ifrågasättas som "diagnos", vilket också har gjorts i diskussionen.

Ja det blir jättekonstigt och rörigt för mig iaf, två olika saker.

Vad är det för fel på känslig eller överkänslig och/eller hänvisa till pga någon form av trauma/skada? Den där Aron har ju myntat HSP/högkänslig som någon sorts personlighet och problemen med detta har lyfts i tråden. Några googlingar med info och hon är ofta första källan.
 
Jag begriper inte denna hang up runt henne öht. Hon må vara den som myntade begreppet men det hon ansåg är knappast jätterelevant idag.
Googlar man henne eller HSP så får man upp något som känns väldigt gammalt och förlegat. Däremot så fortsätter bla vården och neurologer att använda ord som högkänslig. När jag själv blev informerad om detta fenomen av min neurolog så var det inget tal om det som Elaine Aron har i sitt ”koncept” utan rent faktiskt jag som epileptiker kan uppleva. Likaså var det när jag satt med min mamma när läkare berättade om den högkänslighet hon skulle få uppleva med sin hjärntumör. Att det är ett tillstånd. Jag tycker ordet högkänslig är jättebra och beskriver enkelt något som jag själv tycker är komplext och rätt jobbigt att leva med stundtals.

När jag såg tråden så blev jag glad. Äntligen en tråd i ämnet som är så jobbigt att prata om. Något som man om det nämnts ofta blivit fnyst åt, kallat för hittepå, flumdiagnos och att man istället ska skärpa till sig eller är dramatiskt. Jag kan inte påstå att jag läser tex orkidébarnens konto som någon sorts sanning, jag läser bara där sporadiskt. Men det har hjälpt mig att sätta ord på en del som jag skulle vilja få sagt och förklarat.
Nu ångrar jag mest att jag öht skrev i tråden att jag är högkänslig. Ord som flumdiagnoser och en del annat trist kom även här och man känner sig som en kuf.
Jag orkar iaf inte försöka förklara detta för skeptiker. Det tar förmycket energi.

@Fruentimber förklarar vad jag vill få fram väldigt bra.

Det Aron anser är i allra högsta grad relevant idag om man använder begreppet HSP/SPS eller ser högkänslig som en synonym, vilket jag inte vet om man gör inom vården eftersom det är en rätt allmän beskrivning till skillnad från högkänslighetsperson.

Aron är fortfarande den som bedriver mest forskning för att bekräfta den teori hon drivit i 30 år och det handlar alltså inte bara om extra känslighet för sinnesintryck. Tycker man att det hon påstår är gammalt och förlegat handlar det alltså om vad HSP/SPS betyder idag.

Jag tycker inte att högkänslig behöver vara synonymt med HSP/SPS eftersom det som sagt är mer av en allmän beskrivning där man inte behöver lägga in hela Arons beskrivning av vad HSP är. Man kan nöja sig med att man är extra känslig för sinnesintryck av olika slag. Det kan jag garantera att vi är många som inte är skeptiska till - vi är många kufar därute. :)
 
Nu var det en annan användare @_Elly_ som började svara på något jag skrev och som sen @Dentaku klev in och höll med i.
Jag uppfattar att det är de som inte förstått mina inlägg och istället svävat iväg i en massa jidder om den här Elaine Aron.

Tror vi alla kan hålla med om att tråden iaf inte blev någon samlingspunkt för högkänsliga som trådstarten lät i början.
Samtliga av dem som skrev i början tystnade rätt snabbt.
Även jag lämnar nu.

Du frågade mig vad skillnaden mellan högkänslig och HSP var och jag svarade hur jag ser det. Begreppet HSP går liksom inte att skilja från Aron och vad hon anser att det betyder, oavsett om man känner till henne eller inte.
 
Nu var det en annan användare @_Elly_ som började svara på något jag skrev och som sen @Dentaku klev in och höll med i.
Jag uppfattar att det är de som inte förstått mina inlägg och istället svävat iväg i en massa jidder om den här Elaine Aron.
Det känns som att det är precis vad som händer med HSP hela tiden. Förvirrat. Missförstånd. För ingen vet exakt vad det är och ingen kan förklara vad begreppet betyder på ett sätt som inte förvirrar.
Du har känsligheter efter sjukdom och använder det på ett sätt som förklarar i sammanhanget men som tex intryckskänslig skulle förklara bättre än HSP. Menmen... det är som det är men jag menade verkligen inte att såra dig om det var vad som hände. Du har skäl att vara känslig mot diverse vilket är helt okej :heart
 
Vad jag bara inte fattar är varför man vill hänga kvar vid begreppet HSP/SPS och den betydelsen när man får svart på vitt att begreppet myntades ur funkofobi och fortfarande drivs den linjen hårt? Tex att skillnader som lyfts är att autister har brist på empati. Hur kan man inte vilja ta avstånd från det?

Jag tänker iaf göra det efter denna tråden och tala lite mer konstruktivt om mina och andras känsligheter oavsett vad de bottnar i och om man vet det eller inte.
 
Jag upplevde bara att folk här inte tyckte att man skulle koppla ihop högkänslig med Elaine Aron och hennes arbete och teori. Om Högkänslig är synonymt med HSP(eller SPS som det också kallas nu) är det väldigt svårt att göra, eftersom det är Aron som hittat på begreppet och hela HSP-konceptet kommer från henne.
I så fall är det bättre att använda ett helt annat ord för folk som är extra känsliga för intryck.
Jag är nog skyldig till den förvirringen då jag nämnde HSP först (tror jag?). Men HSP står alltså för highly sevsitive person, vilket på svenska översätts till högkänslig. Det är alltså samma sak.

Ber om ursäkt för eventuell förvirring!
 

Liknande trådar

Kropp & Själ (Varning för delikat innehåll!!!) Jag har, av anledning, läst, googlat och hittat massor om knipövningar. Vissa sidor menar att man kan...
Svar
17
· Visningar
1 333
Senast: Tuvstarr
·
Kropp & Själ Trigger varning om psykisk ohälsa. Kort fattat historia, så har jag sen redan som barn mått dåligt till och från. Problem med skolgång...
Svar
18
· Visningar
1 027
Senast: Rosett
·
Kropp & Själ När jag var ung tonåring, sisådär år 2000, fick man hem produktprover med infoblad i brevlådan. Ibland delades de ut i skolan också har...
Svar
13
· Visningar
1 037
Senast: Fille
·
Skola & Jobb Jag vet att detta är en fråga som ligger många varmt om hjärtat och kan förstå varför. Men för mig är det ingen självklarhet. Frågan är...
2 3
Svar
49
· Visningar
2 922
Senast: Viva
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp