Högkänslighet

[Thaliaste]

Tja, då hon myntat det måste hon kunna stå bakom och förklara vilket verkar knepigt om det fortfarande inte skiljer sig från autism Ska ta mig en funderare på vad som kan passa men kommer nog sluta som nu i att folk får nämna sina svårigheter. Ber någon mig stänga av radion för att de har varit utbrända, har hörselproblem, migrän, eller bara att de säger sig vara medfött ljudkänsliga stänger jag av. Samma med ej orsak. Skulle någon komma med HSP skulle jag väl sänka men samtidigt undra "vad i h-vete..."

Ok, jag är nog alltid trött så du får ursäkta men... En person med autism har autism, aldrig HSP där allt ingår i en NPF. Visst att den nuvarande förvirrande definitionen av HSP rör ihop båda så att det hela blir totalfel men normala variationer i en befolkning bör nog inte vara en begrepp såsom vissa verkar anamma HSP.

Men varför skriver du till mig vad hon behöver göra? Jag har inte försvarat henne.

Det jag har invänt mot är de svar som jag läst som "det behövs inga fler begrepp än autism - det är vad alla bör använda när de pratar om hur de fungerar". Det tycker jag är att begränsa andra inom ett område där jag tror fler skulle må bättre om det var tillåtet att tänka och prata i fler spår.

Det kan vara så att just det här ordet är så infekterat - jag vet inte, jag följer inte de utpekade kontona där ni matas med detta - och då är jag öppen för andra ord istället.

Men att som är känsliga för intryck och sinnesstämning, och har stort behov av lugn återhämtning, borde anses ha en oupptäckt autism - det köper jag inte. En hel del ja, men inte alla.

 

[_Elly_]

Men varför skriver du till mig vad hon behöver göra? Jag har inte försvarat henne.

Det jag har invänt mot är de svar som jag läst som "det behövs inga fler begrepp än autism - det är vad alla bör använda när de pratar om hur de fungerar". Det tycker jag är att begränsa andra inom ett område där jag tror fler skulle må bättre om det var tillåtet att tänka och prata i fler spår.

Det kan vara så att just det här ordet är så infekterat - jag vet inte, jag följer inte de utpekade kontona där ni matas med detta - och då är jag öppen för andra ord istället.

Men att som är känsliga för intryck och sinnesstämning, och har stort behov av lugn återhämtning, borde anses ha en oupptäckt autism - det köper jag inte. En hel del ja, men inte alla.

Nej men begreppet Det är vad jag tycker borde skrotas för att det inte ger något bra och är påhittat utan bakgrund. Fortsätter folk att använda det kommer HSP ändå aldrig att ha en riktig koncist betydelse utan vara någon slags flumbegrepp som inte säger något. Nej, jag tycker nog inte heller det behövs andra begrepp, intryckskänslig finns redan. Allt är inte autism då inte alla har autism eller annan NPF så nu är jag förvirrad igen för ingen tycker väl ändå så? Däremot "tyvärr" vanligt bland de som anser sig ha HSP att de istället tickar boxarna för NPF.

Jag följer inte dessa konton heller utan sådant som jag kommit över ändå. För mig får folk gärna vara olika och ha olika behov. Det är bara begreppet som stör mig. Ha behov för saker&ting men stoppa inte in det i ett flumbegrepp

 

[Thaliaste]

Jag tycker att ett stort problem på många ställen där man kan läsa om HSP(alltså inte bara instagramkontot jag nämnde) är att man generellt i ena stunden målar upp HSP som något så väldigt speciellt och som gör att man har ett gäng listade egenskaper. I nästa sekund försvarar man sig mot kritik, som t ex brist på relevant forskning för allt som påstås och varför HSP överlappar med autism så mycket, med att HSP inte är en diagnos utan en personlighetstyp som ca 20% av befolkningen har.

Att en så stor andel av befolkningen skulle kunna vara känsligare för sinnesintryck än övriga har jag inga problem alls att tro. Att denna femtedel av alla människor också skulle andra gemensamma drag i stil med kreativitet, rikt inre liv, vara bra ledare... det är där man tappar mig helt.
Eftersom det gäller så många människor har jag också svårt att förstå varför fokus verkar ligga så mycket på identitet och inte på att samhället(t ex arbetsplatser och skola) ska vara utformade så att alla högkänsliga individer ska fungera bra där. Men det är mer en egen reflektion.

Jag vet ju inte var du läst någonstans, men jag tycker det är väldigt vanligt att man måste ta väldigt mycket som skrivs i lättsmälta personlighetsartiklar med en stor nypa salt. Särskilt om skribenten vill locka läsare/följare. Med samma tolkning som din skulle jag behöva avfärda att det faktiskt finns sjukdomar i magen som kan vara riktigt allvarliga, för att Aftonbladet varje höststart har artiklar på temat "så vet du om ditt magproblem är farligt" - och minst hälften av alla läsare är sedan oroliga över att ha cancer. Betyder det att farliga magåkommor inte finns? Nej, det betyder bara att Aftonbladet inte är så bra på att beskriva problemet, och att deras syfte är att locka folk att läsa deras artikel snarare än att ställa diagnoser.

 

[_Elly_]

plus alla som hävdar att de är HSP men inte har NPF pga "de kan se folk i ögonen"/" har empati" / annan förlegad stereotyp myt. NPF:are som säger ha HSP förvirrar mig enormt

Detta är vad jag brukar se, inte konton som hävdar ur sig floskler för content i första hand.

 

[Dentaku]

Jag vet ju inte var du läst någonstans, men jag tycker det är väldigt vanligt att man måste ta väldigt mycket som skrivs i lättsmälta personlighetsartiklar med en stor nypa salt. Särskilt om skribenten vill locka läsare/följare. Med samma tolkning som din skulle jag behöva avfärda att det faktiskt finns sjukdomar i magen som kan vara riktigt allvarliga, för att Aftonbladet varje höststart har artiklar på temat "så vet du om ditt magproblem är farligt" - och minst hälften av alla läsare är sedan oroliga över att ha cancer. Betyder det att farliga magåkommor inte finns? Nej, det betyder bara att Aftonbladet inte är så bra på att beskriva problemet, och att deras syfte är att locka folk att läsa deras artikel snarare än att ställa diagnoser.

Jag har läst HSP-föreningars hemsidor(svenska och finsk) och det test som personen som myntade begreppet tagit fram.
För att göra en tolkning på motsvarande grund som min skulle du läsa DSM-5 och på Riksförbundet Attentions hemsida om du ville veta mer om NPF. Det kan jag rekommendera alla att göra.

 

[Thaliaste]

Nej men begreppet Det är vad jag tycker borde skrotas för att det inte ger något bra och är påhittat utan bakgrund. Fortsätter folk att använda det kommer HSP ändå aldrig att ha en riktig koncist betydelse utan vara någon slags flumbegrepp som inte säger något. Nej, jag tycker nog inte heller det behövs andra begrepp, intryckskänslig finns redan. Allt är inte autism då inte alla har autism eller annan NPF så nu är jag förvirrad igen för ingen tycker väl ändå så? Däremot "tyvärr" vanligt bland de som anser sig ha HSP att de istället tickar boxarna för NPF.

Jag följer inte dessa konton heller utan sådant som jag kommit över ändå. För mig får folk gärna vara olika och ha olika behov. Det är bara begreppet som stör mig. Ha behov för saker&ting men stoppa inte in det i ett flumbegrepp

Du får etablera vilket annat begrepp du vill, när detta nu tydligen rör upp så många människor. Det jag har vänt mig mot är när man säger åt andra att deras beskrivningar av sig själva är fel. Eller att man vill trycka in andra i ett fack, "jomen du har visst autism" utan att lyssna in den andres egen process. Ja, kanske kommer Stina i framtiden upptäcka fler saker som tyder på autism, eller så händer inte det utan hon är kvar vid att hon bara har en känslighet. Det blir fel hos mig när man påverkar andra människors syn på sig själva genom att styra deras språk, och ersätta deras ord med andra som betyder något annat.

 

[_Elly_]

Du får etablera vilket annat begrepp du vill, när detta nu tydligen rör upp så många människor. Det jag har vänt mig mot är när man säger åt andra att deras beskrivningar av sig själva är fel. Eller att man vill trycka in andra i ett fack, "jomen du har visst autism" utan att lyssna in den andres egen process. Ja, kanske kommer Stina i framtiden upptäcka fler saker som tyder på autism, eller så händer inte det utan hon är kvar vid att hon bara har en känslighet. Det blir fel hos mig när man påverkar andra människors syn på sig själva genom att styra deras språk, och ersätta deras ord med andra som betyder något annat.

Jag ser ingen som försöker trycka in någon i ett fack. De flesta diskussioner där någon troligtvis har NPF enligt symptomen men bortförklarar då att denne ej uppfyller "en snäv mytaktig bild av NPF" är folk oftast schyssta i sina påpekanden. Det känns som betydligt värre att spendera tid med att identifiera sig med något som inte är en diagnos eller ens ett uppbackat myntat begrepp istället för att faktiskt inse och identifiera sig med något riktigt. Men har uppenbart rätt svårt att förstå det där, jag kan identifiera mig med vara känslig men då är jag det... inte HSP som inte säger något. Inte heller tycker jag att någon direkt styr hur någon ska identifiera sig. Identifikation med valfri NPF är en process i sig som kan ta tid. Identifikation med att vara känslig? Betydligt enklare

 

[Thaliaste]

Jag har läst HSP-föreningars hemsidor(svenska och finsk) och det test som personen som myntade begreppet tagit fram.
För att göra en tolkning på motsvarande grund som min skulle du läsa DSM-5 och på Riksförbundet Attentions hemsida om du ville veta mer om NPF. Det kan jag rekommendera alla att göra.

Nej, nu ska jag sova och eftersom jag varken försvarar någon specifik person eller organisation, så ser jag inte varför jag ska behöva försvara någon hemsida.

Det enda jag har efterfrågat är att jag tycker att folk ska kunna få sätta ord på sig själva, och då blir lyssnade på vad DE menar med de ord de använder. Istället för att bli indragna i något slags krig som tydligen pågår, där de antas delta på den andra sidan och därför förväntas försvara en massa saker som någon annan person skriver på konton på sociala medier.

 

[Thaliaste]

Jag ser ingen som försöker trycka in någon i ett fack. De flesta diskussioner där någon troligtvis har NPF enligt symptomen men bortförklarar då att denne ej uppfyller "en snäv mytaktig bild av NPF" är folk oftast schyssta i sina påpekanden. Det känns som betydligt värre att spendera tid med att identifiera sig med något som inte är en diagnos eller ens ett uppbackat myntat begrepp istället för att faktiskt inse och identifiera sig med något riktigt. Men har uppenbart rätt svårt att förstå det där, jag kan identifiera mig med vara känslig men då är jag det... inte HSP som inte säger något. Inte heller tycker jag att någon direkt styr hur någon ska identifiera sig. Identifikation med valfri NPF är en process i sig som kan ta tid. Identifikation med att vara känslig? Betydligt enklare

Ja, känslig och högkänslig är för mig två väldigt närbesläktade ord (eftersom jag inte är med i kriget), så för mig blir det märkligt att acceptera det ena men vara allergisk mot det andra. Inget av dem är specifika, men det är ju ofta man vill använda generella ord och då är det ju bra att sådana finns, och så kan man vara specifik och exakt när det är behov av det.
("Autism" som begrepp säger ju inte heller några exakta sanningar om personen i fråga, eftersom variationen är stor och den enskilda personen måste beskriva sin specifika problematik.)

 

[godisklubba]

Det låter i tråden som att flera anser att högkänslighet inte finns, att det alltid skulle klassas som autism. I mina öron låter det konstigt, och lättvindigt att avfärda högkänslighet med hänvisning till konton på sociala medier som jagar följare = inkomster. Hur många olika konton/profiler/artiklar finns det inte som skriver allmängiltigt om något för att jaga klick och följare, det fenomenet säger ingenting om huruvida det egentligen finns någon substans eller inte.

Den där personen ni hänvisar till verkar inte så bra, men i allmänhet tycker jag inte alls att det är konstigt att man skulle kunna vara extra känslig för intryck men utan att ha så stor problematik att man får en autismdiagnos. Jag är ingen expert på något av det, men utifrån vad jag läst och lärt från vänner som har diagnoser så ser jag högkänslighet och autism som överlappande snarare än att det bara är det ena eller det andra som kan finnas.

Om det är något som gör att fler kan hitta ett språk för att förstå och förklara hur man själv fungerar, så tycker jag att det är bra. Men varken högkänslighet eller autism bör ju användas för att låsa in sig i ett hörn eller för ställa grupper av människor mot varandra.

Givetvis ska HSP inte alltid klassas som autism, även om det ibland kan göra det. Och givetvis kan en del vara mer känsliga än andra och det är helt naturligt. Jag förstår att det för många är viktigt att hitta en förklaring till det man upplever, men måste vi kalla det för något som är direkt skadligt mot andra grupper?

Just begreppet HSP är på bekostnad av andra grupper i samhället. När man talar om HSP talar man oftast ur en positiv synvinkel. Man säger att det är positivt att ha just de dragen och att det gör en mer empatisk/till en bättre medmänniska. Men när man talar om autism så talar man ofta ur en negativ synvinkel, att vi autister är jobbiga, besvärliga, krävande och så vidare. Trots att vi talar om exakt samma symptom.

Det är sååå mycket mindre stigmatiserat att säga att man är HSP, jämfört med att säga att man är autistisk. Tro mig, jag har testat. Om jag sa "jag är HSP och är väldigt ljudkänslig" så möttes jag av förståelse, folk anpassade gärna och ville underlätta. Säger jag istället "jag är autistisk/har autism och är väldigt ljudkänslig" så möts jag ofta av suckar. Suckar som indirekt indikerar att jag är jobbig, till besvär och krävande. Och man är mer motvilliga till att anpassa.

Jag har ju inte följt den där personen alls, utan bara läst här och där på andra ställen (enstaka personer men också någon artikel i typ Aftonbladet). Är det så att begreppet är så förknippat med hennes version av det, och att det används för att ifrågasätta autism, så kanske det är så att man helt enkelt måste överge det för att det inte går att rädda. Men jag tycker själva begreppet i sig egentligen är bra, och har inget annat begrepp som jag direkt kommer på att använda istället. Vad tycker du att man bör använda istället för högkänslig?

Med överlappande menar jag att en person kan vara högkänslig OCH ha jobbigt med det sociala eller med förändringar t ex, och få en autismdiagnos. Och en annan person är bara högkänslig men har inga problem alls med att bli förstådd eller med förändringar (eller andra klassiska saker, detta var bara exempel). Båda har högkänsligheten, men båda får inte en autismdiagnos. Dvs kännetecknen för högkänslighet överlappar med kännetecken för autism, men man kan inte sätta ett likhetstecken mellan begreppen.

Jag vet att det finns de som absolut inte vill att man använder ordet "autism" om man inte har formell diagnos. Men många autister jag pratat med skulle tex föredra drag av autism, autistiska drag eller autistisk profil för att beskriva just det som HSP ska beskriva.


Edit: Glömde ju min egna åsikt här på slutet Jag har egentligen inget bra svar på vad man bör använda för ord istället för HSP. Har funderat på det ganska mycket men inte kommit fram till något, förstår dock behovet av ett ord för att beskriva det man upplever. Inte så konstruktivt, men ville ändå få med mina egna tankar också

 

[Dentaku]

Nej, nu ska jag sova och eftersom jag varken försvarar någon specifik person eller organisation, så ser jag inte varför jag ska behöva försvara någon hemsida.

Det enda jag har efterfrågat är att jag tycker att folk ska kunna få sätta ord på sig själva, och då blir lyssnade på vad DE menar med de ord de använder. Istället för att bli indragna i något slags krig som tydligen pågår, där de antas delta på den andra sidan och därför förväntas försvara en massa saker som någon annan person skriver på konton på sociala medier.

Du behöver inte försvara någonting. Men du fick det att låta som om jag baserat min åsikt på lättsmälta personlighetsartiklar.

Jag har skrivit att det jag har problem med är HSP-konceptet och allt det innebär. Om folk kallar sig högkänsliga, intryckskänsliga lättutröttade eller whatever bryr jag mig inte om. Tvärtom tycker jag att det är bra om det blir större acceptans för att alla fungerar olika utan att det behöver bli en stor grej av det.

 

[Lilla]

Eftersom det finns människor som utretts och inte fått ngn diagnos men ändå upplever sig känsligare än medel så tycker jag att det är bra att det finns ett ord för detta.

 

[MiniLi]

Eftersom det finns människor som utretts och inte fått ngn diagnos men ändå upplever sig känsligare än medel så tycker jag att det är bra att det finns ett ord för detta.

Men tycker du inte att ordet blir ganska meningslöst när själva konceptet är så extremt spretigt och löst formulerat?
Det räcker ju att kolla på självtestet för att se:
https://www.hspforeningen.se/explorer/files/wwwtest - Hoegkaenslighet sjaelvtest.pdf

23 ja/nej frågor som är väldigt spretiga. Många av dem är oerhört allmängiltiga som de allra flesta skulle kunna bejaka. Det är dessutom rätt märkligt med ja/nej för frågor där man snarare varierar på en skala. För att inte tala om deras helt bisarra slutkläm:

Först ska man bejaka fler än hälften av frågorna, men det kan också räcka med att man svarar ja på en fråga.

Jag har svårt att se vad detta bidrar med?

 

[Lilla]

Men tycker du inte att ordet blir ganska meningslöst när själva konceptet är så extremt spretigt och löst formulerat?
Det räcker ju att kolla på självtestet för att se:
https://www.hspforeningen.se/explorer/files/wwwtest - Hoegkaenslighet sjaelvtest.pdf

23 ja/nej frågor som är väldigt spretiga. Många av dem är oerhört allmängiltiga som de allra flesta skulle kunna bejaka. Det är dessutom rätt märkligt med ja/nej för frågor där man snarare varierar på en skala. För att inte tala om deras helt bisarra slutkläm:
Visa bifogad fil 125905
Först ska man bejaka fler än hälften av frågorna, men det kan också räcka med att man svarar ja på en fråga.

Jag har svårt att se vad detta bidrar med?

Jag tycker att det är jättebra att kunna kalla det ngt.
Och jag har blivit väldigt hjälpt av att kunna läsa om likasinnade.
Jag behöver inte bli övertygad om något annat. Jag är nöjd.

 

[MiniLi]

Jag tycker att det är jättebra att kunna kalla det ngt.
Och jag har blivit väldigt hjälpt av att kunna läsa om likasinnade.
Jag behöver inte bli övertygad om något annat. Jag är nöjd.

Jättebra att det hjälpt dig
Även om ”likasinnade” nog är en extremt heterogen grupp..

 

[Gnist]

Eftersom det finns människor som utretts och inte fått ngn diagnos men ändå upplever sig känsligare än medel så tycker jag att det är bra att det finns ett ord för detta.

Att vara både mer känslig eller mindre känslig än medel skulle jag säga faller inom normalspannet.

Människan som ras är ju inte fullt så svartvit och stöpt i damma form att det bara finns medel och sen diagnoser. Gråskalan täcker väldigt mycket normalt.

 

[Badger]

Det låter i tråden som att flera anser att högkänslighet inte finns, att det alltid skulle klassas som autism. I mina öron låter det konstigt, och lättvindigt att avfärda högkänslighet med hänvisning till konton på sociala medier som jagar följare = inkomster. Hur många olika konton/profiler/artiklar finns det inte som skriver allmängiltigt om något för att jaga klick och följare, det fenomenet säger ingenting om huruvida det egentligen finns någon substans eller inte.

Den där personen ni hänvisar till verkar inte så bra, men i allmänhet tycker jag inte alls att det är konstigt att man skulle kunna vara extra känslig för intryck men utan att ha så stor problematik att man får en autismdiagnos. Jag är ingen expert på något av det, men utifrån vad jag läst och lärt från vänner som har diagnoser så ser jag högkänslighet och autism som överlappande snarare än att det bara är det ena eller det andra som kan finnas.

Om det är något som gör att fler kan hitta ett språk för att förstå och förklara hur man själv fungerar, så tycker jag att det är bra. Men varken högkänslighet eller autism bör ju användas för att låsa in sig i ett hörn eller för ställa grupper av människor mot varandra.

Det verkar ju onekligen vara väldigt populärt och beskrivs (för mig som bara precis skummat lite om det) som att det är ganska coolt att vara lite känsligare. Speciellt att just barn som är högkänsliga är lite elegantare.

Men därmed inte sagt att jag är övertygad om att det inte finns. Det kan ju finnas ett glapp mellan vad det är i forskning om det och i hur det beskrivs i sociala media där det är populärt.

Hittade en hel bunt artiklar som jag inte läst, (kanske ännu) från 2012 i Svd. https://www.svd.se/story/hogkansliga märks att jag är sent ute i att upptäcka detta

Den jag faktiskt har läst -om orkidébarn, beskriver dem tycker jag helt annorlunda jämfört med andra beskrivningar som kommer senare. Kanske har forskningen gått vidare och definierat det bättre, eller att det finns/inte finns.

En av de stora upptäckterna inom den psykiatriska forskningen de senaste 15 åren är att man har identifierat ett antal genvarianter som i kombination – och bara i kombination – med en svår barndom eller senare traumatiska livshändelser ökar risken för att drabbas av olika psykiatriska problem, som depression, adhd, ångest eller utagerande beteende.

2003 publicerades en studie kring denna så kallade sårbarhetsteori som väckte stor uppmärksamhet i forskarvärlden. Individer med en viss variant av genen 5-htt, som styr omsättningen av signalämnet serotonin i hjärnan, hade visat sig ha en ökad risk att drabbas av depression – men bara om de utsatts för stressande livshändelser, som att mista en anhörig eller förlora jobbet.

Bärare av sårbarhetsgener är visserligen extra känsliga för påfrestande livshändelser, men de har också visat sig vara extra känsliga och mer mottagliga för positiva livserfarenheter. Växer de upp under trygga och goda förhållanden löper de därför lägre risk att drabbas av olika hälsoproblem än andra med samma genuppsättning.

Det låter ju inte som en permanent, varje dag, skörhet, utan som att en person kan bli skör under stress men väldigt stabil under trygghet i uppväxten.

När barnens föräldrar därefter fick lära sig att bemöta sina utagerande barn på ett bättre sätt, visade det sig att de vuxnas ändrade förhållningssätt hade störst effekt på barnen med sårbarhetsgenen. Deras utagerande beteenden minskade med 27 procent jämfört med 12 procent hos de andra.

Det låter som ett annat fenomen än nästan autism.

Finns även skeptiker
https://www.svd.se/a/wE87pP/professor-skeptisk-till-hsp-fascinerande-smittoeffekt
(artikel jag inte läst bara skummat lite)

Eftersom diagnoser antas vara vetenskapligt grundade ger de också större legitimitet åt ens lidande, menar Fredrik Svenaeus. Samtidigt är HSP inte en psykiatrisk diagnos, vilket gör att man slipper identifiera sig som ”sjuk” och undgår det stigma som ofta följer med psykisk sjukdom.

– HSP förknippas ju i stället med ”fina” förmågor, som att man berörs av andras lidande och är kreativ. Det gör det förstås extra attraktivt att identifiera sig med beskrivningen.

 

[Badger]

Men tycker du inte att ordet blir ganska meningslöst när själva konceptet är så extremt spretigt och löst formulerat?
Det räcker ju att kolla på självtestet för att se:
https://www.hspforeningen.se/explorer/files/wwwtest - Hoegkaenslighet sjaelvtest.pdf

23 ja/nej frågor som är väldigt spretiga. Många av dem är oerhört allmängiltiga som de allra flesta skulle kunna bejaka. Det är dessutom rätt märkligt med ja/nej för frågor där man snarare varierar på en skala. För att inte tala om deras helt bisarra slutkläm:
Visa bifogad fil 125905
Först ska man bejaka fler än hälften av frågorna, men det kan också räcka med att man svarar ja på en fråga.

Jag har svårt att se vad detta bidrar med?

Jag håller med och undrar över frågor som -rikt inre liv. Jag kanske är lite fördomsfull eller något här, men jag hade nog kanske trott att nära alla har ett rikt inre liv eller i alla fall tänker sig att de har det. Jag är rent av osäker på exakt vari definitionen består. Hur ser ett certifierat rikt inre liv ut? Nästan alla kanske tror att de har ett rikt inre liv, men så visar det sig att deras rika inre liv är jättefattigt jämfört med X rika inre liv. Men det finns ingen som sett allas inre liv och kan jämföra?

Sedan är det flera bitar som går in på förmågan att känna in personer och göra människor bekväma genom att ändra ljus och möblering. Om det är 20% av befolkningen, borde man inte oftare stöta på några som gör att folk känner sig inkända och som ändrar möblering och faktiskt får en att känna sig bekväm då?

(det går att få högkänslig som resultat på testet utan att fylla i att man är känslig för andras sinnesstämning eller för smärta osv)

 

[_Elly_]

Eftersom det finns människor som utretts och inte fått ngn diagnos men ändå upplever sig känsligare än medel så tycker jag att det är bra att det finns ett ord för detta.

Folk kallar sig HSP av betydligt fler skäl än att inte fått en diagnos. Skäl jag sett är svår barndom, utbrändhet etc där det är uppenbart var det kommer ifrån. För mig känns det som begreppet snarare bygger murar emellan än förklarar, varesig mottagaren är autist som känner att HSP får bättre bemötande som exempel i tråden eller den neurotypiska som inte blir ett dugg klokare. Det är jättebra att du känner att något hjälper dig, verkligen men det känns som något som mer stjälper i längden när folk mest blir förvirrade och inte vet hur det ska hanteras.

 

[Lilla]

Folk kallar sig HSP av betydligt fler skäl än att inte fått en diagnos. Skäl jag sett är svår barndom, utbrändhet etc där det är uppenbart var det kommer ifrån. För mig känns det som begreppet snarare bygger murar emellan än förklarar, varesig mottagaren är autist som känner att HSP får bättre bemötande som exempel i tråden eller den neurotypiska som inte blir ett dugg klokare. Det är jättebra att du känner att något hjälper dig, verkligen men det känns som något som mer stjälper i längden när folk mest blir förvirrade och inte vet hur det ska hanteras.

Vi får vara överens om att vi inte är överens.