Högkänslighet

[Daff]

Jag fattar inte heller problemet med att tycka att man är högkänslig? Det är ju många kriterier som ska vara uppfyllda för att jag ska kunna få en autism diagnos och det kan vara skönt att ha ett begrepp som sammanfattar ens svårigheter utan det för den delen måste finnas forskning bakom det.

Om jag lätt blir trött av social situationer, ofta känner in andras känslor, är känslig för mycket ljud eller vad det må vara så är jag väl just känsligare än majoriteten, alltså högkänslig.

Jag har ingen koll på instagramkontot eller personen ni skriver om men har hon alltså använt begreppet på ett sånt sätt att begreppet högkänslig nu är funkofobiskt? Vad ska man säga istället?

 

[Sharpless]

Hur mycket har Elaine Arons koncept försvarats då i tråden då? Det är ju främst möjligheten att få använda ordet högkänslighet utan att köpa hela hennes paket som försvarats. Eller menar du också att har man problematik med intryckskänslighet så har man autism, punkt?

Det problematiska med uttrycket högkänslig, som det kommit fram i den här tråden, är att uttrycket kommer just från Arons koncept. Och eftersom det är sådant stigma att ha autistiska drag i dagens samhälle, så blir det ju en form av funkofobi att använda högkänslig istället.

Jag känner att det här är något som jag kanske skulle kunna få ut lite bättre i tal, i en dialog, bättre än i skrift, för öga mot öga har jag en möjlighet att omformulera mig snabbare, om det jag säger inte tas emot på det sättet jag menar det (men samtidigt hade jag nog snarare varit helt tyst om det hade varit en verbal diskussion det här).

 

[Thaliaste]

Det problematiska med uttrycket högkänslig, som det kommit fram i den här tråden, är att uttrycket kommer just från Arons koncept. Och eftersom det är sådant stigma att ha autistiska drag i dagens samhälle, så blir det ju en form av funkofobi att använda högkänslig istället.

Jag känner att det här är något som jag kanske skulle kunna få ut lite bättre i tal, i en dialog, bättre än i skrift, för öga mot öga har jag en möjlighet att omformulera mig snabbare, om det jag säger inte tas emot på det sättet jag menar det (men samtidigt hade jag nog snarare varit helt tyst om det hade varit en verbal diskussion det här).

Ja, jag har förstått efter den här tråden att det finns en långvarig och aktiv konflikt mellan Elaine Aron och autister. Jag har själv inget som helst intresse för henne eller att bli någon anhängare av hennes idéer. Funkofobin som i den här tråden anses vara ihopkopplat även med själva ordet högkänslighet är dock inget som jag någonsin märkt av när ordet använts av andra.

Det går säkert att etablera ett annat begrepp, och det vore nog bra. Själv tycker jag inte riktigt att intryckskänslig klingar riktigt rätt, och föredrar hellre högsensitiv i så fall. Men jag har inte några starka åsikter om vad det borde heta, det viktiga är att det känns rätt för dem det handlar om.

Dock, om det ligger en tro att anledningen till benämna sig som X är att man inte vill kännas vid att man egentligen har autism, så kommer inget begreppsbyte i världen lösa det, eftersom det inte handlar om ordet utan antaganden om varför det används.

 

[Sassy]

Det problematiska med uttrycket högkänslig, som det kommit fram i den här tråden, är att uttrycket kommer just från Arons koncept. Och eftersom det är sådant stigma att ha autistiska drag i dagens samhälle, så blir det ju en form av funkofobi att använda högkänslig istället.

Jag känner att det här är något som jag kanske skulle kunna få ut lite bättre i tal, i en dialog, bättre än i skrift, för öga mot öga har jag en möjlighet att omformulera mig snabbare, om det jag säger inte tas emot på det sättet jag menar det (men samtidigt hade jag nog snarare varit helt tyst om det hade varit en verbal diskussion det här).

Ja, det blir en väldigt märklig diskussion när begreppen hela tiden sammanblandas. Jag är definitivt kritisk mot konceptet HSP och det "paket" av egenskaper man tillskriver gruppen som om det vore ett horoskop. Samtidigt är ordet "högkänslig" ofta det bäst beskrivande om man syftar på just känsligheten och inte alla andra antaganden som ingår i att vara "HSP".

Jag har stött på vårdpersonal som velat kategorisera mig som HSP, och i sådana lägen blir jag faktiskt rätt förbannad. Det är väldigt långt ifrån evidensbaserad vård... Högre känslighet, ja. HSP, nej.

 

[Fruentimber]

Just därför frågade jag hur mycket stöd Elaine Arons koncept har fått i tråden? Eftersom du kände dig nödgad att kritisera att hennes arbete inte får kritiseras, så undrar jag hur mycket stöd du tycker att hon har fått? Är det många som köpt hennes paket i sin helhet? Annars är det ju du som gör en halmgubbe.

Jag har redan i tidigare inlägg skrivit att jag antog att tråden utgår från konceptet HSP. Alltså då utgår från hennes arbete. Då är det ju nödgat att kritisera just det.

 

[Gnist]

Samtidigt är ordet "högkänslig" ofta det bäst beskrivande om man syftar på just känsligheten

Överkänslig är kanske ett bättre ord för de som ligger mer åt det känsliga hållet på normalskalan.

Högkänslig tolkar iaf jag som något "mer" än bara märkbart känsligare än de flesta.

 

[cirkus]

Jag har redan i tidigare inlägg skrivit att jag antog att tråden utgår från konceptet HSP. Alltså då utgår från hennes arbete. Då är det ju nödgat att kritisera just det.

Men om man kollar trådstarten så nämns inte HSP.

 

[Badger]

Jag fattar inte heller problemet med att tycka att man är högkänslig? Det är ju många kriterier som ska vara uppfyllda för att jag ska kunna få en autism diagnos och det kan vara skönt att ha ett begrepp som sammanfattar ens svårigheter utan det för den delen måste finnas forskning bakom det.

Om jag lätt blir trött av social situationer, ofta känner in andras känslor, är känslig för mycket ljud eller vad det må vara så är jag väl just känsligare än majoriteten, alltså högkänslig.

Jag har ingen koll på instagramkontot eller personen ni skriver om men har hon alltså använt begreppet på ett sånt sätt att begreppet högkänslig nu är funkofobiskt? Vad ska man säga istället?

Ok en liten tanke om möjliga problem, bara för att du frågade

Jag tänker att det kan finnas ett möjligt problem för just en själv eller för barn man själv diagnosticerar med begreppet och sedan helt själv utifrån en lite ovetenskaplig blogg försöker leva efter det/uppfostra efter det och då råkar förstärka de sidor man ursprungligen upplevde som ett problem.

Det är visat att det är relativt lätt att påverka barn genom att ha förväntningar på dem. Om tex en ny lärare får reda på att ett barn är trassligt eller duktigt kan läraren omedvetet påverka barnet i den riktningen genom sitt bemötande (vilket ju säkert är bättre i ena riktningen än i den andra för dem båda).
https://www.npr.org/sections/health...pectations-can-influence-how-students-perform

As he followed the children over the next two years, Rosenthal discovered that the teachers' expectations of these kids really did affect the students. "If teachers had been led to expect greater gains in IQ, then increasingly, those kids gained more IQ," he says.

Så som förälder kan du säkert genom att tro att ett barn är på ett visst sätt även påverka det lite i den riktningen. Vilket är ju lite olika om man påverkar det mot ökad risk för social ångest än om man påverkar det mot ökad chans till att lyckas i skolan.

Liksom det är i USA tydligen möjligt att påverka någons resultat på ett test genom att ha en ruta där man fyller i kön eller ras i början. Om testet är matematiskt och du måste påminnas om att du är kvinna, och därmed någon som är dålig på matte enligt sociala normer, så gör du sämre på testet än du skulle gjort om du hade sluppit kryssa i rutan -statistiskt sett. Liksom om du måste aktivt påminna dig om, genom att kryssa i rutan, att du har en viss ras som har ett visst förhållande till ett visst ämne så kommer samhällets fördomar om dig påverka ditt resultat på testet. Dvs testresultaten skiljer mellan om du måste adoptera kvinna eller person av färg och liksom vara kvinna eller ras genom hela testet istället för att bara vara Puttan.

Psykiska egenheter verkar också ha smittoeffekt. tex det är misstänkt att om man följer många bloggar/tictoc med tourettes syndrom kan det bli så att man plockar upp tics. https://www.svd.se/a/eEy5bO/tics-i-sociala-medier-ser-ut-att-smitta

Så det är inte bara så ibland att man känner igen sig i saker, man kan också ändra sig så att man passar in i alla delar av något man känner igen sig en del i. Eller förstärka sidor hos sig som man kanske såg som ett problem genom att fundera mycket på dem. Precis som man kan göra tvärtom och arbeta på att minska en rädsla tex.

Dvs om man hanterar det inte som en insikt utan som en beteendemall eller låt säga att man har ett barn som är högkänsligt enligt kriterierna som forskarna talade om i artikeln Orkidébarn (svd 2012) men behandlar barnet som högkänsligt enligt bloggen Orkidébarn, kanske man istället för att stärka upp sig med en föräldrautbildning på kommunen och så stärka barnet så att det blir extra motståndskraftigt mot tex depression, med 25% sannolikhet få ett extra resilient barn, råkar göra precis det som gör barnet extra känsligt för att få tex depression.

Bara en fundering över varför det skulle kunna vara problematiskt. Men såklart en fundering bara och att det självklart inte är så för alla.

 

[Badger]

Ok en liten tanke om möjliga problem, bara för att du frågade

Jag tänker att det kan finnas ett möjligt problem för just en själv eller för barn man själv diagnosticerar med begreppet och sedan helt själv utifrån en lite ovetenskaplig blogg försöker leva efter det/uppfostra efter det och då råkar förstärka de sidor man ursprungligen upplevde som ett problem.

Det är visat att det är relativt lätt att påverka barn genom att ha förväntningar på dem. Om tex en ny lärare får reda på att ett barn är trassligt eller duktigt kan läraren omedvetet påverka barnet i den riktningen genom sitt bemötande (vilket ju säkert är bättre i ena riktningen än i den andra för dem båda).
https://www.npr.org/sections/health...pectations-can-influence-how-students-perform



Så som förälder kan du säkert genom att tro att ett barn är på ett visst sätt även påverka det lite i den riktningen. Vilket är ju lite olika om man påverkar det mot ökad risk för social ångest än om man påverkar det mot ökad chans till att lyckas i skolan.

Liksom det är i USA tydligen möjligt att påverka någons resultat på ett test genom att ha en ruta där man fyller i kön eller ras i början. Om testet är matematiskt och du måste påminnas om att du är kvinna, och därmed någon som är dålig på matte enligt sociala normer, så gör du sämre på testet än du skulle gjort om du hade sluppit kryssa i rutan -statistiskt sett. Liksom om du måste aktivt påminna dig om, genom att kryssa i rutan, att du har en viss ras som har ett visst förhållande till ett visst ämne så kommer samhällets fördomar om dig påverka ditt resultat på testet. Dvs testresultaten skiljer mellan om du måste adoptera kvinna eller person av färg och liksom vara kvinna eller ras genom hela testet istället för att bara vara Puttan.

Psykiska egenheter verkar också ha smittoeffekt. tex det är misstänkt att om man följer många bloggar/tictoc med tourettes syndrom kan det bli så att man plockar upp tics. https://www.svd.se/a/eEy5bO/tics-i-sociala-medier-ser-ut-att-smitta

Så det är inte bara så ibland att man känner igen sig i saker, man kan också ändra sig så att man passar in i alla delar av något man känner igen sig en del i. Eller förstärka sidor hos sig som man kanske såg som ett problem genom att fundera mycket på dem. Precis som man kan göra tvärtom och arbeta på att minska en rädsla tex.

Dvs om man hanterar det inte som en insikt utan som en beteendemall eller låt säga att man har ett barn som är högkänsligt enligt kriterierna som forskarna talade om i artikeln Orkidébarn (svd 2012) men behandlar barnet som högkänsligt enligt bloggen Orkidébarn, kanske man istället för att stärka upp sig med en föräldrautbildning på kommunen och så stärka barnet så att det blir extra motståndskraftigt mot tex depression, med 25% sannolikhet få ett extra resilient barn, råkar göra precis det som gör barnet extra känsligt för att få tex depression.

Bara en fundering över varför det skulle kunna vara problematiskt. Men såklart en fundering bara och att det självklart inte är så för alla.

Dvs alltså förutom det möjliga problemet att man själv eller barnet kanske har autism och hade kunnat få hjälp av vården.

 

[Fruentimber]

Men om man kollar trådstarten så nämns inte HSP.

Jag drog ändå den slutsatsen, eftersom det ofta är det som det handlar om när högkänslighet kommer på tal.

 

[cirkus]

Jag drog ändå den slutsatsen, eftersom det ofta är det som det handlar om när högkänslighet kommer på tal.

Jo jag förstår det. Jag tror dock inte det var TS tanke - det blev nog en helt annan diskussion än vad hon tänkt.

 

[Fruentimber]

Jo jag förstår det. Jag tror dock inte det var TS tanke - det blev nog en helt annan diskussion än vad hon tänkt.

Ja, kanske? Jag hakade bara på de senaste sidorna av diskussionen.

 

[Dentaku]

Men om man kollar trådstarten så nämns inte HSP.

Men redan i de första inläggen nämner flera, inklusive TS, ett instagramkonto som använder högkänslig synonymt med Arons HSP, taggar sina inlägg med HSP och hänvisar till Elaine Aron. Då är det rätt lätt att anta att det är HSP som avses.

 

[Thaliaste]

Jag har redan i tidigare inlägg skrivit att jag antog att tråden utgår från konceptet HSP. Alltså då utgår från hennes arbete. Då är det ju nödgat att kritisera just det.

Fast det blir som att slåss mot en väderkvarn när du 10 sidor in i tråden känner dig nödgad att kritisera att man inte får kritisera det vetenskapliga, när just vetenskapligheten hos Elaine Aron inte försvaras i någon utsträckning.

Det är två olika saker som diskuteras i tråden, och du har förstås din rätt att tycka att det är det som du vill diskutera som är det rätta att diskutera, men likväl som vetenskaplig kvalitet brukar vara viktigt på Buke när det är objektiva påståenden som görs om hur verkligheten ser ut, så brukar det också framhållas att när man är inne i trådar där enskilda användare berättar om sina egna svårigheter och sånt de kämpar med i livet, så bör man också känna in lite när och hur man kommer in med den kritik man vill framföra mot näraliggande ämnen. Särskilt när TS och andra som öppnat upp om sig själva de första sidorna lämnar tråden, med hänvisning till hur den utvecklats.

Utifrån vad som skrivs om Elaine Aron och orkidékontot så tycker jag att det är bra och viktigt med en öppen diskussion om vad som skrivs och sprids, och hur man kan förhålla sig till det. Precis som med allt annat, det är ju ingen person - forskare eller medieprofil - som man bör ta till sig allt av och lita blint på att exakt såhär är det, och sedan inrätta sitt liv slaviskt efter det och aldrig ta in något annat. Men det är ju inte unikt för begreppet högkänslig, eller begreppen extrovert/introvert som också är "populära" att beskriva sig med men som inte verkar pågå samma infekterade krig om.

Om det nu är så, som det verkar i tråden, att den här Elaine Aron snarare bedriver en sektverksamhet än något som kan liknas vid någon grad av forskning, så är jag övertygad om att man "räddar" dem man vill rädda från att snärjas in i det på ett mycket effektivare sätt genom att möta folk med att lyssna på dem, snarare än att förminska eller förlöjliga dem.

 

[skiesabove]

Men varför är det viktigt för dig att andra personer blir diagnosticerade med autism? När jag läser dina inlägg får jag känslan av att det handlar om din egen upprättelse. Att du tolkar alla som känner igen sig som högkänsliga men inte andra delar av autism, som att de ser ner på autister, och att det är därför du vill putta in dem i samma fack som du själv. Så att de inte kan se ner på dig, som du läser in att de gör nu.

Nej, jag tycker att stigmat runt autism ska arbetas bort, så att folk inte hittar på hittepåtermer pga funkofobi.

 

[Fruentimber]

Fast det blir som att slåss mot en väderkvarn när du 10 sidor in i tråden känner dig nödgad att kritisera att man inte får kritisera det vetenskapliga, när just vetenskapligheten hos Elaine Aron inte försvaras i någon utsträckning.

Det är två olika saker som diskuteras i tråden, och du har förstås din rätt att tycka att det är det som du vill diskutera som är det rätta att diskutera, men likväl som vetenskaplig kvalitet brukar vara viktigt på Buke när det är objektiva påståenden som görs om hur verkligheten ser ut, så brukar det också framhållas att när man är inne i trådar där enskilda användare berättar om sina egna svårigheter och sånt de kämpar med i livet, så bör man också känna in lite när och hur man kommer in med den kritik man vill framföra mot näraliggande ämnen. Särskilt när TS och andra som öppnat upp om sig själva de första sidorna lämnar tråden, med hänvisning till hur den utvecklats.

Utifrån vad som skrivs om Elaine Aron och orkidékontot så tycker jag att det är bra och viktigt med en öppen diskussion om vad som skrivs och sprids, och hur man kan förhålla sig till det. Precis som med allt annat, det är ju ingen person - forskare eller medieprofil - som man bör ta till sig allt av och lita blint på att exakt såhär är det, och sedan inrätta sitt liv slaviskt efter det och aldrig ta in något annat. Men det är ju inte unikt för begreppet högkänslig, eller begreppen extrovert/introvert som också är "populära" att beskriva sig med men som inte verkar pågå samma infekterade krig om.

Om det nu är så, som det verkar i tråden, att den här Elaine Aron snarare bedriver en sektverksamhet än något som kan liknas vid någon grad av forskning, så är jag övertygad om att man "räddar" dem man vill rädda från att snärjas in i det på ett mycket effektivare sätt genom att möta folk med att lyssna på dem, snarare än att förminska eller förlöjliga dem.

Men jag ser inte att det är min uppgift att vända bort folk? Bara för att man argumenterar emot något så vill jag inte bli belastad med något sådant högre syfte? Att man argumenterar för sin sak måste väl få vara gott nog, tänker jag. Det behöver inte vara djupare än så. Är väl en dålig medmänniska I guess.

 

[Badger]

borttaget