Sv: *Hjälptyglar förr och nu*
*kl* Jag är inte emot graman helt och hållet. Men jag anser att att man bör uppfylla vissa kriterier och man måste lära sig att rida med graman först inte bara slänga på den och tro att allt löser sig. För att få rida på graman tycker jag att man ska:
*Ha kunskap nog att kunna rida en häst i korrekt form med bakbensaktivitet och och ryggaktivitet och kunna skilja på en korrekt form och "bara böja nacken"
*Vara tillräckligt balanserad i sin sits för att kunna inverka bra och kunna vara stilla i handen samt kunna länga och korta gramanen utan problem. Man ska oxå kunna känna när den behövs längas och kortas
*Ha förmåga att verkligen rida igenom hästen när man har gramanen på inte bara sitta och åka med och tycka att det är bekvämt.
Klarar man av det första lär man inte behöva graman särskilt ofta mer än vid vissa tillfällen (starka hästar, felridna, busiga hästar eller igångsättnings hästar) När det gäller nr 2 så kan många inte kontrollera en extra tygel och drar omedvetet ihop gramanen så att den blir kortare och kortare= inte bra. Nummer tre är viktigast, har sett många sätta på en graman och sen åker på snålkjuts på den, helt meningslöst. Meningen är att man ska ha en hjälptygel tillfälligt för att stärka hästen och komma förbi problemen. Sitter man bara och åker så kommer problemen tillbaka så fort gramanen åker av. Bortkastad tid!
För mig är en graman (eller annan hjälptygel) ett tillfälligt hjälpmedel (med betoning på hjälp) som ska användas just när man inte kan lösa det på ngt annat sätt. Inte en genväg eller ett sätt att göra det enkelt och bekvämt för ryttaren. Hjälptyglar är till för de hjälplösa!
Att rekommendera vem som helst att använda graman tycker jag inte är ngn bra ide. Ska man göra det så ska man veta hur personen rider och veta att de kan behärska den. Och egentligen ska ingen annan än tränaren bestämma sånt och denna ska övervaka och se till att det blir rätt. Att som tjejen i TS inlägg säga till vem som helst att använda graman är direkt oansvarigt. Hon är en förebild och folk ser upp till henne, hon vet ju inte om personen ifråga behärskar gramanen. Det kan vara en väldigt grov hjälptygel om den används fel.
Jag är som sagt inte helt emot använadet av hjälptyglar men man måste först och främst behärska dem (och gör man det är man antagligen duktig nog att klara sig utan) och kunna skilja på när hästen arbetar korrekt och när den inte gör det. Kan man inte åstadkomma en förbättring så att hästen sedan fungerar utan hjälptygel så ska man inte använda ngn hjälptygel. Att rida på graman varje dag för att inte ryttaren kan rida hästen i form annars är i de flesta fall enbart lathet hos ryttaren. Som sagt hjälptyglar är till för de hjälplösa och ska vara en tillfällig hjälp inte en konstant lösning.
*kl* Jag är inte emot graman helt och hållet. Men jag anser att att man bör uppfylla vissa kriterier och man måste lära sig att rida med graman först inte bara slänga på den och tro att allt löser sig. För att få rida på graman tycker jag att man ska:
*Ha kunskap nog att kunna rida en häst i korrekt form med bakbensaktivitet och och ryggaktivitet och kunna skilja på en korrekt form och "bara böja nacken"
*Vara tillräckligt balanserad i sin sits för att kunna inverka bra och kunna vara stilla i handen samt kunna länga och korta gramanen utan problem. Man ska oxå kunna känna när den behövs längas och kortas
*Ha förmåga att verkligen rida igenom hästen när man har gramanen på inte bara sitta och åka med och tycka att det är bekvämt.
Klarar man av det första lär man inte behöva graman särskilt ofta mer än vid vissa tillfällen (starka hästar, felridna, busiga hästar eller igångsättnings hästar) När det gäller nr 2 så kan många inte kontrollera en extra tygel och drar omedvetet ihop gramanen så att den blir kortare och kortare= inte bra. Nummer tre är viktigast, har sett många sätta på en graman och sen åker på snålkjuts på den, helt meningslöst. Meningen är att man ska ha en hjälptygel tillfälligt för att stärka hästen och komma förbi problemen. Sitter man bara och åker så kommer problemen tillbaka så fort gramanen åker av. Bortkastad tid!
För mig är en graman (eller annan hjälptygel) ett tillfälligt hjälpmedel (med betoning på hjälp) som ska användas just när man inte kan lösa det på ngt annat sätt. Inte en genväg eller ett sätt att göra det enkelt och bekvämt för ryttaren. Hjälptyglar är till för de hjälplösa!
Att rekommendera vem som helst att använda graman tycker jag inte är ngn bra ide. Ska man göra det så ska man veta hur personen rider och veta att de kan behärska den. Och egentligen ska ingen annan än tränaren bestämma sånt och denna ska övervaka och se till att det blir rätt. Att som tjejen i TS inlägg säga till vem som helst att använda graman är direkt oansvarigt. Hon är en förebild och folk ser upp till henne, hon vet ju inte om personen ifråga behärskar gramanen. Det kan vara en väldigt grov hjälptygel om den används fel.
Jag är som sagt inte helt emot använadet av hjälptyglar men man måste först och främst behärska dem (och gör man det är man antagligen duktig nog att klara sig utan) och kunna skilja på när hästen arbetar korrekt och när den inte gör det. Kan man inte åstadkomma en förbättring så att hästen sedan fungerar utan hjälptygel så ska man inte använda ngn hjälptygel. Att rida på graman varje dag för att inte ryttaren kan rida hästen i form annars är i de flesta fall enbart lathet hos ryttaren. Som sagt hjälptyglar är till för de hjälplösa och ska vara en tillfällig hjälp inte en konstant lösning.
Senast ändrad: