Sv: Hjälp....
dina bilder kan ju även en barnlös människa smälta av.....
skall inte ha några ungar heller,men min hovawart är barngalen så det blir oftast att man träffar dem ändå:
"ursäkta,får min hund klappa ditt barn?"(med en stretande,hoppande o tjutande Hoffe i kopplet inna vi kommer fram,han -älskar-verkligen barn)
TillTS:
Jag är ingen expert på barns åldrar,men jag funderar utifrån andra perspektiv istället.
kanske ger det något,kanske är dte bara ren skit....
Kan barnets frustration/skitunge beteende ha något att gör amed att inte veta ett alternativt beteende att ta till?
Det är ju ett fenomen som man ser -lååångt-upp i åldrarna
Det brd edå synas o slå igenom på andra situationer också
(likt hingstar tex,de slår inte bara ihjäl folk hux flux,ofta hard et gått mcyket lång tid av små,små varningar o "övertagande" av revir och ledarskap innan smällen kommer.Man får alltså gå in tidigt o klargöra gränser,och helst vara erfaren nog att se beteendet)
Går det att ...eh...träna barnet till att bryta situationen och få hjälp av dig inna hon blir så arg som hon blir?
Gård et att medelst uppmärksamhet o positiva belöningar berömam det hon gör rätt,i små doser?
Och att hon får vänta på en pall om hon inte kan uppföra sig?
Och då frå hon ingen uppmärksamhet o gull?
Sedan tycker jag ju somd e flesta andra att kan man inte uppföra sig så skall man inte vara i närheten av de som inte kan försvara sig-alternativt försvara sig lite väl effektivt....
ett drastiskt förslag,med tanke på dina hagar,som jag nog -egentligen- int emenar
är att eltråd går ju att sätta tätare så att inte barnet traskar in til hästarna själv.
effektivt,men elakt
Jag tror kanske att kan man få en hund,som är bra mycket dummare,att lära sig bryta ett beteende,vänta in belöning,inte bli frustrerad osv o få det att funka så nog kanman kanske klara det med ett femårigt människobarn?
Inlärning är ju inlärning oavsett art?
Jag hoppas att någon förstod vad jag menar...