who-is-awesome.jpg
Just nu känner jag mig inte så awesome... men jag försöker iaf.
 
Jag skulle kunna tänka mig att ha en gungstol.
I teorin alltså.

Jag har en altan som jag ALDRIG sitter på. I teorin är det trevligt med en altan att sitta på. Men det är själva sittandet som det faller på. När skulle jag sitta och göra ingenting? Och varför?
 
När? När du behöver varva ner och landa i dig själv.:love:
Varför? Ge själen och tanken en chans att hinna ikapp.:heart
Fast just det gör jag inte bäst sittandes utan gående. :D

Jag får myrkrypningar i själen av att sitta och göra absolut ingenting. En stilla vandring i vacker granskog är mer läkande för mig. Jag känner mig mest fånig när jag sitter still och tittar ut på....ingenting.
Och nej, jag klarar inte att ligga och sola heller....

Hade jag trevligt umgänge lite mer frekvent skulle nog altanen användas.
 
Jag skulle kunna tänka mig att ha en gungstol.
I teorin alltså.

Jag har en altan som jag ALDRIG sitter på. I teorin är det trevligt med en altan att sitta på. Men det är själva sittandet som det faller på. När skulle jag sitta och göra ingenting? Och varför?
Sitt där och läs på buke? :angel:
Om du har en smartphone alltså :D
 
@tanten Vi är alla olika, det ena sättet är inte bättre/dåligare än det andra. Bara fortsätt med dina promenader i skogen så fortsätter jag med att sträcka ut mig på altanen och blunda.:up:

Under en tid i mitt då jag (bokstavligt talat) flaxade mellan världsdelarna hittade jag en bok av Maria Scherer "Sätt dig ner och vänta på din själ" och den inspirerade mig till att finna mitt sätt att få själen att hinna ikapp. För mig är det att sitta/ligga alldeles stilla, blunda och slappa av en kroppsdel i taget. Flummigt? Säkert men det funkar för mig.

Hoppas du finner några trevlig vänner att dela altanen med!:)
 
@tanten @Thomasine jag klarar mig inte utan bägge sakerna. Att bara få sitta ute i kuvösen, eller på trädäcket när det är för varmt, är själavår. Men också att få komma ut i någon form av natur, förslagsvis en kal klippa ute på bohuskusten, är en definitiv quick fix för mig när jag mår skrutt.
 
Det är helt överväldigande med mängden respons jag har fått. @mandalaki som ringde in till psykakuten när jag inte kom fram, alla som erbjudit stöd i såväl telefonform som pm som i tråden. Jag trodde aldrig någonsin att det skulle engagera så många på så intima plan det faktiskt gjort. @Voff är en riktig klippa. På alla sätt. Hon tycker tydligen fortfarande om mig trots att jag lurade in henne på en viss choklad den där natten mes gungstol, vin, fina hundarna och Thåström. :rofl:

Ja, du och alla andra är ju en del i detta också. Utan att jag kunnat (läs tillåtit) mig att så brutalt ärligt gå in på djupet i mig själv hade jag inte sökt hjälp. Inte nu iaf. Så återigen tack!
Ja, det @mandalaki gjorde fick mig nästan att bli helt tårögd.
Så himla fint! :love:

Och alla andra, mig själv också inräknad.
Det ger en sån otrolig känsla av samhörighet. Helt otroligt egentligen.
På ett forum och allt. :heart Wow!
 
Mot huvudstaden minus 4 mil. :)
Så någonstans på ostkusten dårå. :) Orkar inte börja gissa :p
Ja, det @mandalaki gjorde fick mig nästan att bli helt tårögd.
Så himla fint! :love:

Och alla andra, mig själv också inräknad.
Det ger en sån otrolig känsla av samhörighet. Helt otroligt egentligen.
På ett forum och allt. :heart Wow!
Men exakt. Det är helt otroligt underbart och fantastiskt!
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Jag känner inte att jag tycker om mitt barn längre. Hur överlever man det? Jag älskar honom och skulle offra livet för honom när som om...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
25 151
Senast: Amk
·
R
Kropp & Själ Vet inte vart jag ska börja, jag mår så fruktansvärt dåligt. Hela livet är upp och ner och jag vill bara gråta och skrika allt jag kan...
Svar
16
· Visningar
2 121
Senast: Raderad medlem 131045
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp