Hjälp!

[athena_arabians]

Får jag träffa dig också då? *hoppar runt som en glad hundvalp*

Annars blir jag väldigt upprörd (@tanten hittar garanterat hit)

 

[bumpo]

Annars blir jag väldigt upprörd (@tanten hittar garanterat hit)

Wiiii

 

[Sonic76]

Mot huvudstaden minus 4 mil.

Då är det typ 45 mil tror jag.
Fick hjärnsläpp haha
Har ju familj åt det hållet. Plus norr om Uppsala

 

[Vallmo]

@bumpo hur mår du idag?
Tycker du att det hjälper något att vara på avdelningen?
Är personalen och läkaren bra?
Kort sagt, tycker du att du får den hjälp du behöver?

Det verkar jobbigt att sova flera i ett rum.
Hoppas dom har hittat en lösning på snarkproblemet (!) för dig. Att få sova är ju väldigt viktigt.
Vi brukar ha öronproppar på var avdelning. Det dämpar åtminstone lite.

Tänker på dig och hoppas att det är ok med dig.

 

[bumpo]

Jag vill seriöst ha en boxsäck att banka på som faan. Skulle verkligen behöva slå ur mig en massa ilska, frustration och aggressioner. Allra helst hade jag iofs slått på Kukaset men som sagt jag har ett samvete det har inte han...

 

[bumpo]

@bumpo hur mår du idag?
Tycker du att det hjälper något att vara på avdelningen?
Är personalen och läkaren bra?
Kort sagt, tycker du att du får den hjälp du behöver?

Det verkar jobbigt att sova flera i ett rum.
Hoppas dom har hittat en lösning på snarkproblemet (!) för dig. Att få sova är ju väldigt viktigt.
Vi brukar ha öronproppar på var avdelning. Det dämpar åtminstone lite.

Tänker på dig och hoppas att det är ok med dig.

Idag har varit väldigt mycket upp och ner. Jag måste få sova. Sova mer än 5-6 timmar för då mår jag så mycket bättre.
Jag teor att det hjäkper. Det som hänt hittills har hjäkpt. Men behöver mer. Antar att det kommer nu när det blir normal arbetsvecka.

Det verkar bli bättre. Hoppas jag. Hemgång för den värsta snarkaren iaf.

 

[Vallmo]

Jag vill seriöst ha en boxsäck att banka på som faan. Skulle verkligen behöva slå ur mig en massa ilska, frustration och aggressioner. Allra helst hade jag iofs slått på Kukaset men som sagt jag har ett samvete det har inte han...

Oj, där kom det......
Vad bra att du är på avdelningen. Då kan du låta såna här känslor komma fram.
Ta hjälp av personalen. Dom brukar kunna hjälpa till vid "utbrott" (ursäkta ordvalet, kom inte på något bättre).

 

[bumpo]

Oj, där kom det......
Vad bra att du är på avdelningen. Då kan du låta såna här känslor komma fram.
Ta hjälp av personalen. Dom brukar kunna hjälpa till vid "utbrott" (ursäkta ordvalet, kom inte på något bättre).

Den mentala bilden av att begrava min knytnäve i Kukasets haka och över hans näsa har varit väldigt tillfredsställande. Men jag tänker inte agera på det ELLER skämmas för att jag tänker de tankarna. Han använde mig som boxboll i 14 månader. Han kan få vara det min fantasi någon enstaka gång.

 

[Vallmo]

Idag har varit väldigt mycket upp och ner. Jag måste få sova. Sova mer än 5-6 timmar för då mår jag så mycket bättre.
Jag teor att det hjäkper. Det som hänt hittills har hjäkpt. Men behöver mer. Antar att det kommer nu när det blir normal arbetsvecka.

Det verkar bli bättre. Hoppas jag. Hemgång för den värsta snarkaren iaf.

Vi skriver om varandra.
Ja, sova måste man. Det är liksom grundbehovet.
Många personer kan snarka just för att dom står på tunga mediciner. Det hjälper ju inte dig, men det är ändå en förklaring.

Det är bra att du känner att du blir hjälpt.
Det blir nog fart imorgon när vardagen är tillbaka. Då brukar dom styra upp och boka samtal mm.

 

[Vallmo]

Den mentala bilden av att begrava min knytnäve i Kukasets haka och över hans näsa har varit väldigt tillfredsställande. Men jag tänker inte agera på det ELLER skämmas för att jag tänker de tankarna. Han använde mig som boxboll i 14 månader. Han kan få vara det min fantasi någon enstaka gång.

Du ska INTE skämmas!
Jag slogs för betydligt mindre när jag mådde som sämst.
Och du slåss ju inte ens, bara tänker......

Jag tror att det finns något sunt i att döda honom i fantasin.
Fortsätt med det!

 

[bumpo]

Vi skriver om varandra.
Ja, sova måste man. Det är liksom grundbehovet.
Många personer kan snarka just för att dom står på tunga mediciner. Det hjälper ju inte dig, men det är ändå en förklaring.

Det är bra att du känner att du blir hjälpt.
Det blir nog fart imorgon när vardagen är tillbaka. Då brukar dom styra upp och boka samtal mm.

Vi gör ju det. Som sagt så är det inte snarkningarna i första hand utan andningsuppehållen som är det jobbigaste.

Jag hoppas det.

 

[bumpo]

Du ska INTE skämmas!
Jag slogs för betydligt mindre när jag mådde som sämst.
Och du slåss ju inte ens, bara tänker......

Jag tror att det finns något sunt i att döda honom i fantasin.
Fortsätt med det!

Jag slogs en hel del när jag var yngre. Och har slagits i nödvärn vid ett antal tillfällen. Men han ska inte få glädjen av att jag slår honom. För jag vet att han blev så provocerad av att jag var så passiv.

 

[Vallmo]

Jag slogs en hel del när jag var yngre. Och har slagits i nödvärn vid ett antal tillfällen. Men han ska inte få glädjen av att jag slår honom. För jag vet att han blev så provocerad av att jag var så passiv.

Jävla as!
Han förtjänar helvetet på jorden.

 

[Squie]

Stockholm och fyra mil sydväst, halvvägs mot Nynäshamn.

Av någon anledning fick jag det hela till att ligga norr om Stockholm. Inte lätt med mental kartbild och den faktiska.

 

[bumpo]

Jävla as!
Han förtjänar helvetet på jorden.

Ja. Faktiskt.

 

[Squie]

Kanske svårt att hitta boxningssäck på en avdelning? Även om det nog vore skönt. Går det att på något annat sätt få ur dig känslorna? Att jobba med dem? Jag tänker rita, måla, skriva, etc. Kort o gott, något kreativt. Om det nu kan vara något som känns bra vill säga.

 

[Vallmo]

Kanske svårt att hitta boxningssäck på en avdelning? Även om det nog vore skönt. Går det att på något annat sätt få ur dig känslorna? Att jobba med dem? Jag tänker rita, måla, skriva, etc. Kort o gott, något kreativt. Om det nu kan vara något som känns bra vill säga.

Jag målade när jag mådde dåligt. Det blev jäkligt intensivt för jag gick in i det så mycket. Men det var bra för jag fick ur mig en massa ångest.

Målningarna blev jäkligt bra också.
Det blir alltid bäst och som mest uttrycksfullt när jag mår dåligt.
Kan aldrig få till det på samma sätt när jag mår bra.

Jag skrev mycket också. Det hjälpte det med.

 

[bumpo]

Kanske svårt att hitta boxningssäck på en avdelning? Även om det nog vore skönt. Går det att på något annat sätt få ur dig känslorna? Att jobba med dem? Jag tänker rita, måla, skriva, etc. Kort o gott, något kreativt. Om det nu kan vara något som känns bra vill säga.

Hemma så sitter jag mycket med Målarböcker för vuxna. Men det är mest ångesthantering. Eller tar långa raska promenader. Nu är ju det lite begränsat. Måste på något sätt bli av med en massa energi. Just nu negativ sådan. Är så äckligt jävla arg och förbannad.

 

[bumpo]

Jag är så arg. Så in i Helvetes jävla arg. Arg på ett sätt som river och sliter i mig. Jag skulle kunna döda honom. Han har gjort mig så jävla illa. Skadat mig så mycket. Jag hade gladeligen för egen hand sett till att han led nu. Led på så många sätt. Både fysiskt och psykiskt. Jag är förbannad på mig själv för att jag inte lyssnade på min egen magkänsla då när jag lärde känna honom över telefon. Eller i början när vi träffades första gången. Och jag är förbannad över att jag tänker så. För det gör att jag automatiskt lägger en del av skulden på mig och jag har ingen del i den. Den är bara hans. Jag blir så inihelvete arg på samhället/världen/gud/whoever som skapar såna förväntningar/antagningar att offret på något sätt har en del i skulden...

 

[Vallmo]

Jag är så arg. Så in i Helvetes jävla arg. Arg på ett sätt som river och sliter i mig. Jag skulle kunna döda honom. Han har gjort mig så jävla illa. Skadat mig så mycket. Jag hade gladeligen för egen hand sett till att han led nu. Led på så många sätt. Både fysiskt och psykiskt. Jag är förbannad på mig själv för att jag inte lyssnade på min egen magkänsla då när jag lärde känna honom över telefon. Eller i början när vi träffades första gången. Och jag är förbannad över att jag tänker så. För det gör att jag automatiskt lägger en del av skulden på mig och jag har ingen del i den. Den är bara hans. Jag blir så inihelvete arg på samhället/världen/gud/whoever som skapar såna förväntningar/antagningar att offret på något sätt har en del i skulden...

Du har rätt till din känsla. Det kan ingen ta ifrån dig.
Du har inte gjort fel. Skulden är hans. Bara hans. Han får bära den. Inte du.
Inget i det här är ditt fel. Det kan aldrig bli det. Så är det bara.

Det är bra att allt det här kommer upp nu. Det ska upp, bearbetas och sen ut.
I den ordningen.
Sen kan du läka.
Mitt tips är, skriv! Skriv för dig själv. Skriv i den här tråden. Spara det du skriver.
Allt du gör nu, gör att du är på väg mot något som är bättre. Det kommer bara ta lite tid.