Hjälp mej att inte trampa i klaveret!

[TinyWiny]

Om allt går som det ska så blir jag bonusmormor om några månader
Det ska bli så roligt men jag är rädd för att säga eller göra saker som jag inte borde. Det är ju extra känsligt eftersom jag bara är blivande morfars sambo så jag vill verkligen inte göra fel. Både nu i samband med graviditeten och sedan när bebisen väl är här.
Det har ju ändrat sig en del sedan min yngsta föddes för snart 20 år sedan och så som jag kände behöver ju inte hon/de känna heller.
Vad är det som gäller nu?

Ge mej all info så att jag inte gör något dumt. Jag menar, känslorna svallar ju tillräckligt ändå utan att jag eller min sambo behöver säga eller göra något helfel.

Vad gäller med maten?
Vid förlossningen?
Första tiden hemma?
Amning?
Ja allt ni kan komma på!

Jag är såååå tacksam Jag och min sambo vill ju kunna stötta dem på bästa sätt

 

[Rumpnissen]

Sv: Hjälp mej att inte trampa i klaveret!

Jag tror du kommer längst med den ödmjukheten du uppvisar i ditt inlägg. Du behöver bara ha insett att saker och ting har ändrats samt att de blivande föräldrarna är experter på sin graviditet och sitt barn.

 

[Gimlan]

Sv: Hjälp mej att inte trampa i klaveret!

Säg åt de blivande föräldrarna att du är medveten om att saker ändrats, att du menar väl men är helt OK med att de säger ifrån om du blir för entusiastisk eller kommer med råd från stenåldern

 

[voltigehoppare]

Sv: Hjälp mej att inte trampa i klaveret!

Ett tips är att gå in och läsa på 1177.se, min BVC-tant säger att de uppdaterar där fortare än det kommer ut som nya direktiv till dem så även hon håller ett öga på den sidan

 

[voltigehoppare]

Sv: Hjälp mej att inte trampa i klaveret!

Grattis ska jag väl tillägga

Både min sambo och jag har skilda föräldrar och det är bara härligt hur vår son blir omgärdad av ännu fler som älskar honom med alla bonus mor och farföräldrar

 

[Sar]

Sv: Hjälp mej att inte trampa i klaveret!

Om allt går som det ska så blir jag bonusmormor om några månader
Det ska bli så roligt men jag är rädd för att säga eller göra saker som jag inte borde. Det är ju extra känsligt eftersom jag bara är blivande morfars sambo så jag vill verkligen inte göra fel. Både nu i samband med graviditeten och sedan när bebisen väl är här.
Det har ju ändrat sig en del sedan min yngsta föddes för snart 20 år sedan och så som jag kände behöver ju inte hon/de känna heller.
Vad är det som gäller nu?

Ge mej all info så att jag inte gör något dumt. Jag menar, känslorna svallar ju tillräckligt ändå utan att jag eller min sambo behöver säga eller göra något helfel.

Så som jag har "lärt känna" dig genom dina inlägg på Buke så tror jag att du har mkt goda möjligheter att inte trampa i klaveret eftersom du verkar så ödmjuk!

Vad gäller med maten?

Fri amning är väl vad som förespråkas. Om det nu är så att mamman inte kan/vill amma så uppskattas det nog att man inte kommer med klämkäcka råd ang. amning och dess förträfflighet. Inte heller med kommentarer om "dåligt med mjölk" etc. Gällande flaskmatning så bör man nog också tänka på att det inte är självklart att släktingar ska mata barnet bara för att det inte är fasthakat i bröstet, flaskmatning kan också vara lika intimt som amningen.
Och ammar mamman vill hon kanske bli lämnad ifred men uppskattar antagligen ett glas vatten på sidan och att hon får bunkra upp sig med kuddar så hon kan sitta bekvämt.
När det blir dags för vanligt käk så kan det vara ett bra drag att inte propsa på med sötsaker eller försöka "tjuvge" barnet glass, kakor etc. [/QUOTE]

Vid förlossningen?

Där tänker jag spontant att man inte behöver skrämma de blivande föräldrarna med skräckhistorier och inte heller försköna sina egna förlossningar in absurdum. Samt checka av, vill de ha besök uppe på BB eller vill de att ni väntar till senare? Personligen föredrar jag hellre att träffas uppe på BB och sedan får man vara ifred de första dagarna.
Här tror jag att man som blivande förälder också kan uppleva att man tror att man vill ha det på ett visst sätt men när barnet väl kommit ut visar det sig att man vill ha det på ett annat sätt, man får vara lyhört helt enkelt.

Första tiden hemma?

Jag tror de flesta skulle uppskatta att man kanske har med eget fika om man är av typen som förväntar sig 7 sorters kakor. Och att man inte stannar för länge första gångerna. Att man väntar tills man blir erbjuden barnet istället för att rycka det från famnen (fast det är ju rätt självklart).

Jag är såååå tacksam Jag och min sambo vill ju kunna stötta dem på bästa sätt

Har ni tänkt ge dem något så kan det vara idé att höra vad de vill ha, har de tänkt bära barnet i sjal kanske de inte alls blir så glada över en ny vagn el. dyl.

Jag tror det kommer att gå jättebra och stort grattis till det blivande barnbarnet!

 

[Emmah.S]

Sv: Hjälp mej att inte trampa i klaveret!

Om allt går som det ska så blir jag bonusmormor om några månader
Det ska bli så roligt men jag är rädd för att säga eller göra saker som jag inte borde. Det är ju extra känsligt eftersom jag bara är blivande morfars sambo så jag vill verkligen inte göra fel. Både nu i samband med graviditeten och sedan när bebisen väl är här.
Det har ju ändrat sig en del sedan min yngsta föddes för snart 20 år sedan och så som jag kände behöver ju inte hon/de känna heller.
Vad är det som gäller nu?

Ge mej all info så att jag inte gör något dumt. Jag menar, känslorna svallar ju tillräckligt ändå utan att jag eller min sambo behöver säga eller göra något helfel.

Vad gäller med maten?
Vid förlossningen?
Första tiden hemma?
Amning?
Ja allt ni kan komma på!

Jag är såååå tacksam Jag och min sambo vill ju kunna stötta dem på bästa sätt

Nu har ju inte jag någon aning om hur er relation är men jag kunde irritera mig en hel del på min svärmor, och gör ibland fortfarande.

Visa bara att du finns och att du ställer upp om dom vill ha hjälp och att dom får säga till om du kommer med (som någon annan skrev) galna förslag från "stenåldern" (finns ju många sidor att läsa på 1177.se/barn är riktigt bra!)

Men viktigast av allt, lyssna på föräldrarna, säger dom nej så är det nej. Jag låter säkert jättehård men jag har haft stora problem med detta, att folk inte lyssnat vilket gör att man tappar förtroendet. Själv blev jag ganska stött i kanten och trött när ffa min svärmor hela tiden propsade på smakisar och tillägg. Fråga kanske innan du åker och köper blöjor eller något annat vad dom/om dom behöver så att det blir rätt.

Förstår att det är superspännande med barnbarn!!

(Såg nu att Sar hunnit skriva en massa bra saker innan min inlägg han postas med detta får ändå stå kvar!)

 

[TinyWiny]

Sv: Hjälp mej att inte trampa i klaveret!

Jag tror du kommer längst med den ödmjukheten du uppvisar i ditt inlägg. Du behöver bara ha insett att saker och ting har ändrats samt att de blivande föräldrarna är experter på sin graviditet och sitt barn.

Tack! Det värmde verkligen
Givetvis är de experter på sin graviditet och sitt barn. Jag tänkte mer så att jag slipper säga eller göra fel saker. Du vet, ibland kläcker man ur sig saker som man sedan inte kan ta tillbaka och som man får ångra.

 

[TinyWiny]

Sv: Hjälp mej att inte trampa i klaveret!

Säg åt de blivande föräldrarna att du är medveten om att saker ändrats, att du menar väl men är helt OK med att de säger ifrån om du blir för entusiastisk eller kommer med råd från stenåldern

Haha ja så är det ju verkligen. Jag och min bonusdotter har ju gått igenom allt för första gången känns det som ibland. Hon och hennes bror är ju mina första bonusbarn och eftersom hon är äldst så var det ju henne jag pratade mycket med om hur jag skulle förhålla mej osv. Kanske förstorar jag bara upp det och egentligen borde säga samma sak som jag sa då. Att jag vet inte hur jag ska bete mej men att jag verkligen vill att hon säger ifrån om jag gör fel i hennes ögon så att jag kan ändra mej.

 

[TinyWiny]

Sv: Hjälp mej att inte trampa i klaveret!

Ett tips är att gå in och läsa på 1177.se, min BVC-tant säger att de uppdaterar där fortare än det kommer ut som nya direktiv till dem så även hon håller ett öga på den sidan

Tack! Det var ett bra tips men jag vill gärna ha personliga tankar också. Som typ om någon har varit i min bonusdotters sits med föräldrar som är skilda och med nya partners. Att jag ska stå tillbaka till förmån för mor-farföräldrarna är självklart men jag vill ju gärna vara med på ett hörn också.

 

[TinyWiny]

Sv: Hjälp mej att inte trampa i klaveret!

Grattis ska jag väl tillägga

Både min sambo och jag har skilda föräldrar och det är bara härligt hur vår son blir omgärdad av ännu fler som älskar honom med alla bonus mor och farföräldrar

Tack igen Ja det ska verkligen bli så roligt!
Ja precis, det är ju så det ska vara och så jag vill att det ska bli och då vill jag ju inte säga eller göra något som skapar skismer.

 

[TinyWiny]

Sv: Hjälp mej att inte trampa i klaveret!

Så som jag har "lärt känna" dig genom dina inlägg på Buke så tror jag att du har mkt goda möjligheter att inte trampa i klaveret eftersom du verkar så ödmjuk!

Tack, jag blir faktiskt rörd. Tack, verkligen.

Fri amning är väl vad som förespråkas. Om det nu är så att mamman inte kan/vill amma så uppskattas det nog att man inte kommer med klämkäcka råd ang. amning och dess förträfflighet. Inte heller med kommentarer om "dåligt med mjölk" etc. Gällande flaskmatning så bör man nog också tänka på att det inte är självklart att släktingar ska mata barnet bara för att det inte är fasthakat i bröstet, flaskmatning kan också vara lika intimt som amningen.
Och ammar mamman vill hon kanske bli lämnad ifred men uppskattar antagligen ett glas vatten på sidan och att hon får bunkra upp sig med kuddar så hon kan sitta bekvämt.
När det blir dags för vanligt käk så kan det vara ett bra drag att inte propsa på med sötsaker eller försöka "tjuvge" barnet glass, kakor etc.

Okej, då är det samma som när mina var små. När vi pratade om amning senast så sa jag lite sådär i förbigående "om du har tänkt att amma..." istället för "när du ammar". Jag har ju inte med att göra hur de ger sitt barn mat.

Bra det där med flaskmatning. Det hade jag inte tänkt på men det har du ju helt rätt i. Det är ju inte bara mat även om man inte ammar. Jag vet att de på neontalen uppmuntrade föräldrar som flaskmatade att sitta med bar överkropp just för närhetens skull när min dotter låg där.

Just att tjuvge barnet är jag så himla rädd för att min sambo kommer göra. Han har väldigt svårt att förstå det där med att allt som man tycker är gott inte är bra utan menar att lite inte skadar. Jag får försöka prata med honom om det så att han verkligen blir medveten om att hans inställning kan förstöra.

Där tänker jag spontant att man inte behöver skrämma de blivande föräldrarna med skräckhistorier och inte heller försköna sina egna förlossningar in absurdum. Samt checka av, vill de ha besök uppe på BB eller vill de att ni väntar till senare? Personligen föredrar jag hellre att träffas uppe på BB och sedan får man vara ifred de första dagarna.
Här tror jag att man som blivande förälder också kan uppleva att man tror att man vill ha det på ett visst sätt men när barnet väl kommit ut visar det sig att man vill ha det på ett annat sätt, man får vara lyhört helt enkelt.

Nej jag brukar inte prata så mycket om mina förlossningar just för att de var jobbiga och utdragna och defenitivt inte med någon blivande mamma eller någon som inte har fått barn. Det räcker för mej att säga att jag tyckte att det var värt det. Att man ju verkligen får en så enormt stor belöning.

Jag ska höra med dem hur de vill göra för givetvis vill vi ju träffa liten så fort som möjligt men vi får ju respektera deras val och verkligen höra med dem igen när liten väl är född.

Jag tror de flesta skulle uppskatta att man kanske har med eget fika om man är av typen som förväntar sig 7 sorters kakor. Och att man inte stannar för länge första gångerna. Att man väntar tills man blir erbjuden barnet istället för att rycka det från famnen (fast det är ju rätt självklart).

Ja vi brukar ta med fika så att det räcker åt många fler när vi hälsar på nyfödda just för att de ska ha till dem som inte tänker så långt.

Att man inte rycker bebis ur famnen är självklart för mej hur sugen man än är på att få hålla. Jag brukar vänta tills jag får frågan men jag har förstått att vissa tror att man inte vill hålla alls då och tar illa upp för det. Det är svårt det där.

Har ni tänkt ge dem något så kan det vara idé att höra vad de vill ha, har de tänkt bära barnet i sjal kanske de inte alls blir så glada över en ny vagn el. dyl.

Jag tror det kommer att gå jättebra och stort grattis till det blivande barnbarnet!

Ja det har vi koll på. De fick ett babylammskinn i julklapp eftersom jag vet hur otroligt mycket jag använde sådana till mina barn. De blev jätteglada för det så jag hoppas att det kommer till användning. De har redan visat vilken vagn de ska köpa (har köpt?) och jag tror att de är på väg att köpa bärsele själva med. Jag tänkte att vi skulle prata lite om det så att de kanske lugnar sig lite med att köpa allt själva så att vi får köpa något med

Tack!

 

[voltigehoppare]

Sv: Hjälp mej att inte trampa i klaveret!

Sar har skrivit jättemånga bra saker och med dina svar på hennes tankar så tror jag inte du behöver oroa dig ett dugg. Min bonusmamma har fött 5 pojkar och angående graviditet och förlossning så kändes det ju verkligen som att hon hade något att komma med när hon kom med råd

De få saker jag inte uppskattat är oannonserade besök och när svärmor stått brevid och sagt "aaaw stackars dig, jaaa inte kul att klä på sig. Nää jag förstååår dig" när jag klätt sonen (som såklart inte visat obehag) Att på så vis sätta över sina känslor på sonen och göra mig till "den onda". Ingen större grej nu när han är så liten men något som skulle kunna bli fel framöver.

 

[TinyWiny]

Sv: Hjälp mej att inte trampa i klaveret!

Nu har ju inte jag någon aning om hur er relation är men jag kunde irritera mig en hel del på min svärmor, och gör ibland fortfarande.

Visa bara att du finns och att du ställer upp om dom vill ha hjälp och att dom får säga till om du kommer med (som någon annan skrev) galna förslag från "stenåldern" (finns ju många sidor att läsa på 1177.se/barn är riktigt bra!)

Men viktigast av allt, lyssna på föräldrarna, säger dom nej så är det nej. Jag låter säkert jättehård men jag har haft stora problem med detta, att folk inte lyssnat vilket gör att man tappar förtroendet. Själv blev jag ganska stött i kanten och trött när ffa min svärmor hela tiden propsade på smakisar och tillägg. Fråga kanske innan du åker och köper blöjor eller något annat vad dom/om dom behöver så att det blir rätt.

Förstår att det är superspännande med barnbarn!!

(Såg nu att Sar hunnit skriva en massa bra saker innan min inlägg han postas med detta får ändå stå kvar!)

Våran relation är ganska avslappnad som tur är Vad är det du irriterar dej på mer än att hon inte respekterar dej? Nu menar jag inte att det inte är nog men jag tänker mer på specifika saker?

Nej du låter inte hård. För mej är det självklart. Man kör ju inte över någon överhuvudtaget i min värld och inte när det gäller någons barn heller.

Jag förstår att du blir stött men jag kan inte förstå hur någon kan proppsa på om föräldern (eller barnet) säger nej Då har man verkligen inte förstått vad respekt betyder.

Ja åka och köpa saker lär bara bli på beställning för utbudet är ju enormt och jag vet ju att jag tex. bara använde en speciell sorts blöjor till mina barn.

Jag funderar på sådana där bh inlägg i ull, någon som har erfarnhet av dem? När mina barn var små så var de sticksiga saker men nu finns det ju med silkesinsida och de verkar ju sköna. Även om man inte ammar (vilket hon har tänkt men det vet man ju egentligen inte förren man är där) så kanske det är skönt att ha i början ändå eller är det helfel att köpa det som present?

 

[TinyWiny]

Sv: Hjälp mej att inte trampa i klaveret!

Sar har skrivit jättemånga bra saker och med dina svar på hennes tankar så tror jag inte du behöver oroa dig ett dugg. Min bonusmamma har fött 5 pojkar och angående graviditet och förlossning så kändes det ju verkligen som att hon hade något att komma med när hon kom med råd

De få saker jag inte uppskattat är oannonserade besök och när svärmor stått brevid och sagt "aaaw stackars dig, jaaa inte kul att klä på sig. Nää jag förstååår dig" när jag klätt sonen (som såklart inte visat obehag) Att på så vis sätta över sina känslor på sonen och göra mig till "den onda". Ingen större grej nu när han är så liten men något som skulle kunna bli fel framöver.

Tack! Jag vill verkligen inte göra något som gör dem ledsna eller arga. Jag skule aldrig förlåta mej själv om det gick ut över barnets relation med sin morfar.
Ja jag har ju "bara" två biologiska barn men jag ammade ganska länge så jag hoppas att jag kan ge vettiga råd om hon skulle vilja ha det. Jag har hjälpt två av mina svägerskor att få till amningen och det kändes enormt bra att jag kunde hjälpa dem. (Givetvis kommer jag inte med råd som inte är önskvärda utan först efter förfrågan.)

Nej oannonserade besök minns jag att jag inte heller uppskattade. Vissa dagar behöver man bara få vara ifred och då ska man ju få vara det utan att folk står och glor.

Ursäkta men så gör man väl inte? Varför skulle du vara ond för att du klär på honom? Ja det kan bli riktigt fel när han blir äldre. Det är hemskt när föräldrar ifrågasätts på det viset. Barnet lär sig att spela ut vuxna mot varandra och det ger ju inget bra. Barnet blir ju bara osäkert på vad det ska tro.

 

[Badger]

Sv: Hjälp mej att inte trampa i klaveret!

Jag har bonusmormor, bonusfarmor, bonusfarfar o bonusmorfar förutom de gamla vanliga mor och farföräldrarna till min son. Det går hur bra som helst (men lite udda nog är bonusfarmor och bonusmormor kanske lite mer engagerade än farfar och morfar... bonusfarfar och bonusmorfar med faktiskt.).

Vad gäller med maten?
Folk gör lite som de tycker, bäst att inte fråga men lämna tillbaka hungriga bebisar.

Vid förlossningen?
Fråga om man får hälsa på. Men inte fråga "när man ska komma". Vi hade besök på sjukhuset av alla men inte alla vill ju ha det. Vi fick fruktansvärda mängder fula nallar. Bonusmormor fick mängder extrapoäng på att ha samlat begagnade kläder från sina grannar istället och låna ut sin mjölkpump. (hon är inte så mycket äldre än mig...). Morfar fick poäng för böcker. (vi fick nya kläder också såklart, men begagnat/urtvättat på gifter kändes bra för en liten ny bebis).

Btw fick man inte komma in till avdelningen vilket var super, utan sågs i cafeet utanför. Dvs föräldrarna kunde fly utan att behöva avhysa besökare...

Första tiden hemma?
Ta med fika vid besök tycker jag. Varför inte rent av försiktigt fråga om man får fylla frysen med bullar till andra besökare. Å andra sidan finns säkert folk som blir förolämpade om man antyder att de inte kan föda sina gäster, men det var ett ständigt problem att förse besökare med ätbarheter.

Amning?
Om mamman går undan, följ inte nödvändigtvis efter... å andra sidan kan hon ju föredra att amma i sällskap, men då stannar hon väl troligen kvar eller bjuder in att följa med till ett hörn.

Folk och bebisar verkar göra som de tycker och föredrar.

Ja allt ni kan komma på!
Om man håller i en liten ny bebis, lämna tillbaka den till föräldrarna inte vidare till annan person (om inte morfar kanske tex). I alla fall inte utan att fråga.

Sötsaker, våran far/morföräldergeneration är till största del helt underbar när det gäller sötsaker, 3 av 4 familjer. De ger ingen mat utan att fråga! (finns regler om tex vad barn under ett får äta, honung tex kan vara farligt!) om A stannar över hos någon får han inga sötsaker om det inte är speciellt och de frågat först, eller generat talar om det efteråt. Blev vansinnig på en faster som tjatade om glass hela sommaren (en glass ibland räcker liksom bra, 2 om dagen är...), lätt roat irriterad på bonusfarmor och farfar som fyllde på och fyllde på med vaniljsås som soppa. De frågade men på ett sätt som gjorde det jobbigt att säga nej och det är ju inte hela världen såklart så vi lät honom äta och äta... och skrattar åt det efteråt (farmor, mormor, morfar + sambos skulle aldrig någonsin ge mer än rimlig mängd).

 

[Badger]

Sv: Hjälp mej att inte trampa i klaveret!

Ah just det, var lite känslig när det gäller tex kläder. Om flickebarnet är klätt bara i brunt och orange så kanske en svart tunika uppskattas mer än en rosa rosettdröm och tvärtom.

Om gossen har mest randigt på sig så kanske en klatchig "bilar" tröja inte kommer att användas så mycket. Har han mest mjuka jeans kanske byxor är mer uppskattat än velourmjukisar. Och tvärtom.

 

[Badger]

Sv: Hjälp mej att inte trampa i klaveret!

Att man inte rycker bebis ur famnen är självklart för mej hur sugen man än är på att få hålla. Jag brukar vänta tills jag får frågan men jag har förstått att vissa tror att man inte vill hålla alls då och tar illa upp för det. Det är svårt det där.

Fråga snällt om man får hålla borde väl vara ok bland de flesta. Jag kommer ju knappt själv på tanken att någon skulle velat hålla bebin om de inte frågar är jag rädd. Skulle snarare uppfatta som att de inte vill(om det inte är ett barn eller ngn jag vet är extremt blyg).

 

[TinyWiny]

Sv: Hjälp mej att inte trampa i klaveret!

Jag har bonusmormor, bonusfarmor, bonusfarfar o bonusmorfar förutom de gamla vanliga mor och farföräldrarna till min son. Det går hur bra som helst (men lite udda nog är bonusfarmor och bonusmormor kanske lite mer engagerade än farfar och morfar... bonusfarfar och bonusmorfar med faktiskt.).

Ja så kan det ju vara ibland. Vad härligt det måste vara ändå att ha så många

Vad gäller med maten?
Folk gör lite som de tycker, bäst att inte fråga men lämna tillbaka hungriga bebisar.

Jo det är ju självklart men jag tänkte på något äldre barn.

Vid förlossningen?
Fråga om man får hälsa på. Men inte fråga "när man ska komma". Vi hade besök på sjukhuset av alla men inte alla vill ju ha det. Vi fick fruktansvärda mängder fula nallar. Bonusmormor fick mängder extrapoäng på att ha samlat begagnade kläder från sina grannar istället och låna ut sin mjölkpump. (hon är inte så mycket äldre än mig...). Morfar fick poäng för böcker. (vi fick nya kläder också såklart, men begagnat/urtvättat på gifter kändes bra för en liten ny bebis).

Nä man får ju fråga om och inte när, eller man kan ju fråga om de vill ha besök på bb eller hemma för någon gång hoppas jag ju att vi får komma

Gud vad bra med bröstpumpen fast jag har nog inte min kvar. Det ska jag kolla!

Det där är känsligt. Jag vet många som hade tagit mycket illa upp av att få begagnade kläder till sitt barn. Som absolut inte hade kunnat tänka sig att ta på barnet det. Men jag ska fråga så blir det ju rätt

Btw fick man inte komma in till avdelningen vilket var super, utan sågs i cafeet utanför. Dvs föräldrarna kunde fly utan att behöva avhysa besökare...

Det är ju jättebra när det är ordnat så. Här är det utanför bb så då kan ju föräldrarna också gå när de inte orkar.

Första tiden hemma?
Ta med fika vid besök tycker jag. Varför inte rent av försiktigt fråga om man får fylla frysen med bullar till andra besökare. Å andra sidan finns säkert folk som blir förolämpade om man antyder att de inte kan föda sina gäster, men det var ett ständigt problem att förse besökare med ätbarheter.

Tyvärr kan jag ju inte baka längre men vi kan ju köpa endel iallafall om de tycker att det är okej.

Amning?
Om mamman går undan, följ inte nödvändigtvis efter... å andra sidan kan hon ju föredra att amma i sällskap, men då stannar hon väl troligen kvar eller bjuder in att följa med till ett hörn.

En självklarhet för mej men såklart inte för alla. Jag har varit med om själv att folk följer efter och står och glor och pratar och det är ju inte så lätt om bebisen är några månader och är nyfiken på allt att få den att äta då. Särskilt då om personerna kommenterar att hen är nog inte hungrig iallafall...

Folk och bebisar verkar göra som de tycker och föredrar.

Ja allt ni kan komma på!
Om man håller i en liten ny bebis, lämna tillbaka den till föräldrarna inte vidare till annan person (om inte morfar kanske tex). I alla fall inte utan att fråga.

Smart! Det har jag aldrig ens tänkt på men jag har nog aldrig lämnat över till nästa för jag tycker att det är så hemskt när bebisar skickas runt.

Sötsaker, våran far/morföräldergeneration är till största del helt underbar när det gäller sötsaker, 3 av 4 familjer. De ger ingen mat utan att fråga! (finns regler om tex vad barn under ett får äta, honung tex kan vara farligt!) om A stannar över hos någon får han inga sötsaker om det inte är speciellt och de frågat först, eller generat talar om det efteråt. Blev vansinnig på en faster som tjatade om glass hela sommaren (en glass ibland räcker liksom bra, 2 om dagen är...), lätt roat irriterad på bonusfarmor och farfar som fyllde på och fyllde på med vaniljsås som soppa. De frågade men på ett sätt som gjorde det jobbigt att säga nej och det är ju inte hela världen såklart så vi lät honom äta och äta... och skrattar åt det efteråt (farmor, mormor, morfar + sambos skulle aldrig någonsin ge mer än rimlig mängd).

Ja honung läste jag för ett tag sedan men minns inte om det var så när mina var små med men det är ju väldigt viktigt.
Ja man får ju fråga på rätt sätt. Helst så att barnet om det är några år inte förstår utan att det blir naturligt så att inte föräldrarna blir boven som säger nej.

 

[turbofling]

Sv: Hjälp mej att inte trampa i klaveret!

Mina barn har en bonusfarmor och jag tycker inte om henne (hade inget emot henne innan barnen kom).

Jag har slappnat av lite nu, det var värst med första barnet. Det hon gör/gjorde som jag inte tycker om

* Går iväg med bebisen (hon får gärna avlasta men jag vill att hon stannar där vi är, inte försvinna så jag inte vet var dom är)
* Lämna vidare bebisen till andra (jag vill helst vara den som väljer vilka jag ger mitt barn till)
* Pratar med bebisen på samma sätt som Voltigehoppare skev
* Ifrågasätter våra val av kläder, framförallt att bebisen har för lite kläder
* Kallar sig själv för farmor till barnen. (det hade kanske känts mer ok om sambon såg henne som en mamma men det gör han absolut inte, dom har ingen relation alls)

Men jag tror inte att du behöver fundera så mycket, jag tror du ska lita på dig själv och som du skriver här så är jag övertygad om att du inte kommer trampa i klaveret.

Här har jag sett att det finns kurser (typ som föräldrautbildning) för blivande mor och farföräldar för att uppdatera om hur det är nu. Kanske värt att kolla om det finns hos dig?

Om du har en bra relation till bonusdottern tycker jag att du ska känna dig som en extra mormor och agera på samma sätt som du hade gjort om det var ditt biologiska barnbarn. Men vara lite extra uppmärksam på hur bonusdottern reagerar.