Hjälp....

[Silverkedjan]

Sv: Hjälp....

Så är det förstås oxå...

Idér för att bryta sånna mönster?

Få utlopp för sin frustration på ett vettigt sätt och inte förskjuta den på levande varelser?

Ja så måste man jobba med dottern.

MEN INTE TILLSAMMANS MED HÄSTARNA !

Man kan inte experimentera genom att kompromissa med dotterns säkerhet och djurens väl och ve.

 

[Snuffsan]

Sv: Hjälp....

Ja, men att avfärda alla andras erfarenheter och tankar på det sättet när vi faktiskt tagit oss tid att försöka hjälpa henne? Oförskämt som sagt.

 

[LilloLH]

Sv: Hjälp....

Ingen fara med att ditt inlägg blev långt

Jag tycker att det är intressant att få läsa vad alla har att säga.

Alltid snappar man åt sig lite här och lite där.

Tack tack.

 

[LilloLH]

Sv: Hjälp....

Det var nog det oförskämdaste jag någonsin läst på Buke!!

Det får stå för dig men jag tyckte det var ett mycket givande inlägg.

 

[LilloLH]

Sv: Hjälp....

Det var inte LÄTT för mig, jag har gjort mig av med 30-talet hästar för att det inte funkade att bära en ettåring på axlarna medan man skötte dem.

Säkerheten måste gå först.

HÄSTARNAS också.

Mina barn får helt enkelt inte vara med i stallet förrän jag är 100% säker på att de är mogna för det.

Så jag bor inte där.

Och som Snuffsan säger - det är ett potentiellt livsfarligt beteende din dotter har, rätt som det är slår något djur tillbaka innan du hinner emellan.

Du kan helt enkelt inte låta oskyldiga djur vara försökskaniner för att om och om igen testa om din dotter mognat

Jag tror också att det är en katten på råttan och råttan på repet-situation där din dotter tar ut sin frustration på sin häst. (det växer inte bort med åldern automatiskt, man ser samma saker i alla åldersgrupper tex bakom kulisser på tävlingar, jag har tex sett det på världsmästerskapsnivå för vuxna ) Kanske beror till och med frustrationen på att hon förstår att hon inte är mogen nog att ta hand om den. Eller att pappa inte är hemma.

Men du får lösa det problemet med hur din dotter mår FÖRST innan du för ihop henne med djuren igen.

Allt annat är mer egoistiskt än ansvarsfullt och går varken ihop med föräldraskap eller djurägarskap.

Det var ditt beslut att sälja 30-talet hästar.

Nu är då inte mitt barn 1 år som jag måste bära omkring på armen utan ett barn på 5 år och jag har inte 30-talet hästar på gården utan 2 stycken.

Givetvis så är det så = farligt beteende, där av att jag försöker få olika råd och synvinklar.

 

[LilloLH]

Sv: Hjälp....

Jag tar mig tid att läsa alla inläggen för man snappar åt sig lite här och lite där och sedan vrider man och vänter och tänker hit och tänker dit och det tycker inte jag är oföskämt eller ?

 

[Snuffsan]

Sv: Hjälp....

Det var DITT svar jag citerade och syftade på. Det var knappast "mycket givande" utan bara oförskämt.

 

[Atoxa]

Sv: Hjälp....

Jag tror att hon har fattat din poäng med det hela, hon håller inte med dig..... Stör det dig?

Om jag hade resonerat så, så hade vi inte haft nått djur kvar i familjen.. inte hund, inte katt och inte häst...

Hunden och katten kommer barnen åt hela tiden i vardagen, så jag har satsat på att lära våran tjej att sköta sig med dem.. Förklarat varför hunden gör si eller så.. Eller katten..

Visst, djuren varit försökskaninger? Tummat på säkerheten? Vi har en Rottweiler, och går det snett där så... Jag hade ALDRIG utsatt barnen för djur jag tror kan skada dem.. Och djuren har jag som sagt skyddat genom att lära barnen att handskas med dem... Barn är barn! Barn behöver lära sig empati MEN djur kan drabbas ibland liksom andra barn... Och det gäller att sätta stopp för!

Var det fel av mig att ha katt när ungen sparkade honom?
Skulle jag ha gjort mig av med honom innan? Var går gränserna tycker du? Anser du att djur och barn inte går ihop?

 

[LilloLH]

Sv: Hjälp....

TS vill bara ha bekväma inlägg som inte talar klarspråk om ansvarsfrågan - inte alls olika synvinklar

Så är det inte alls.

Men vill du tro det så får du tro att det är så.

 

[LilloLH]

Sv: Hjälp....

Jag tycker inte att det var oförskämt utan det var du som tyckte det.

Eller jag missuppfattat något här ?

 

[LilloLH]

Sv: Hjälp....

Jag tror att hon har fattat din poäng med det hela, hon håller inte med dig..... Stör det dig?

Om jag hade resonerat så, så hade vi inte haft nått djur kvar i familjen.. inte hund, inte katt och inte häst...

Hunden och katten kommer barnen åt hela tiden i vardagen, så jag har satsat på att lära våran tjej att sköta sig med dem.. Förklarat varför hunden gör si eller så.. Eller katten..

Visst, djuren varit försökskaninger? Tummat på säkerheten? Vi har en Rottweiler, och går det snett där så... Jag hade ALDRIG utsatt barnen för djur jag tror kan skada dem.. Och djuren har jag som sagt skyddat genom att lära barnen att handskas med dem... Barn är barn! Barn behöver lära sig empati MEN djur kan drabbas ibland liksom andra barn... Och det gäller att sätta stopp för!

Var det fel av mig att ha katt när ungen sparkade honom?
Skulle jag ha gjort mig av med honom innan? Var går gränserna tycker du? Anser du att djur och barn inte går ihop?

Säger bara

 

[Silverkedjan]

Sv: Hjälp....

Kan man inte klara en situation där man har FULL kontroll på hela tiden på att barnen inte kommer åt djuren, så får man skilja på barn och djur.

TS har uppenbarligen inte det greppet om situationen hemma.

Jag talar från två perspektiv, dels förälderns och dels läkarens. Jag har sett ett par ihjälsparkade barn som inte varit 100% säkra i hästsammanhang utan "plötsligt" bakom ryggen på mamman befunnit sig på fel ställe.

Man kan visst ha djur men då måste man ha ett annat grepp på läget och inte vara tvungen att vara ensam med att ta hand dem OCH barnet.

Skulle jag lösa den här situationen med hästarna kvar så skulle det krävas en vuxen till helt enkelt. Man har inte mer än två ögon.

min snart 6-åring funkar bra att ha med ensam till hästarna nu, men hade en odräglig-period där jag inte skulle ha drömt om att ha med honom utan att någon annan vuxen var med och hade full koll.

Annars hade jag fått stänga in honom i en box och det vet jag inte vad Freud hade sagt om

 

[Atoxa]

Sv: Hjälp....

Det är just det.. Även man är två så har man inte full koll hela tiden...

Inte sitter jag och kollar på en 5 åring hela dagarna utifall att hon drar hunden i svansen, sparkar eller nyps! Och inte spärrar jag in hunden nånstans för att det finns barn i familjen!

Man är inte mer än människa..

Därimot är jag Tvärsäker på att min hund Aldrig skulle skada ett barn.
hade jag minsta misstanke om att han inte var säker så skulle han inte finnas hos oss!

På samma sätt kan Lillo känna hennes ponny... Det vet bara Lillo..


Sen är det många föräldrar som inte har greppet över situvationen jämt och då är det vell bra om dessa föräldrar vill göra något åt situvationen innan det går för långt och frågar om råd?!

 

[Atoxa]

Sv: Hjälp....

Dessutom kan odrägliga perioder komma plötsligt..

vår tjej var Aldrig elak mot katten innan hon sparkade den..

Svårt att förutspå.

 

[LilloLH]

Sv: Hjälp....

Nu vet jag att du kommer att sparka och slå mig för att jag säger detta, men det får du göra.

Ska till lägga att detta har igentligen inte med det här att göra men men.

Du ska prata om säkerhet ?

Jag är lite nyfiken av mig så jag har tittat omkring här och sett att du har en jätte fin hemsida med islandshästar.

Men blev CHOCKAD av 2 bilder på din hemsida.

Dels den där det står ett barn framför en häst och någon tar kort på barnet och hästen, är det hingsten barnet står framför ?

Är detta vad du kallar för säkerhet ?

Tänk i fall hästen blir rädd för något så kan ju hästen likväl springa över barnet ?
Eller har jag fel ?

Men bilden som chockade mig mest var en bild på en ridande person men en bäbis sittandes i en sele mot ryttarens mage UPPE på ryggen på hästen

Är detta också vad du kallar för säkerhet ?

Jösses tänk i fall hästen blir rädd och slänger av ryttaren som då på köpet har en liten bäbis på magen sin. *Hualigen*

Detta är tydligen säkerhet.

Men som sagt var detta har nu kanske inget med detta att göra.

Sorry ville bara skriva av mig av det jag blev mycket chockad över.

Sitter nu bara här och väntar på att du/ni skall anfalla mig, men det gör inget.

Jag litar på hästarna här hemma och så kanske fallet är hos dig också

 

[LilloLH]

Sv: Hjälp....

Det är som här, min dotter har inte alltid varit elak utan det kommer i perioder och vips som det kommer en grej så vips så är det borta.

Tack för att du och ni alla andra har svarat.

 

[Snuffsan]

Sv: Hjälp....

Varför skulle hästen springa över barnet? Hästen ser barnet, det finns ingeting hotfullt runt om. Hästen och barnet känner varandra.

Du är bara tramsig eftersom Silverkedjan gav dig råd som inte stämde med dina åsikter.

 

[LilloLH]

Sv: Hjälp....

Ja men du ser själv: Varför skulle hästen springa över barnet ?

Hästar är ju som alla vet också levande varelse, det är vi alla överens om.

Dom kan ju också bli rädda, det vet vi ju alla.

Det kan räcka med att det kommer upp något bakom ryggen på dom, så kan dom ju reagera på olika sett.

*************************************************

Det är som hemma hos oss att Hästen och barnet känner varandra.

*************************************************

Du får tycka att detta är trams.
Men nu ser vi i alla fall att alla ser olika på saker och ting
Och skönt är väll det att vi alla tycker olika och vågar stå för det.

*************************************************

Jag vill i alla fall åter igen tacka ALLA för råden jag har fått.
Även dom som jag inte har hållit med om.

Kram till er alla.

 

[Silverkedjan]

Sv: Hjälp....

Varför skulle jag sparka och slå dig ??

Jag har sagt att i de perioder mitt barn inte varit "hästsäker" har han inte fått träffa hästarna.

Har man däremot ett barn som lärt sig läsa djuren och hantera dem på rätt sätt så kan de självfallet vara med precis som andra vuxna kan vara det. Nu är 6-åringen så stor att han pratar rätt kroppsspråk med hästen och alltid lyder mina regler kring djuren så då får han vara med igen. Tittar du på bilderna så ser du att han hanterar hästarna med respekt.

Han har lärt sig att närma sig hästar framifrån eller i rät vinkel från sidan:

...att valla dem på behörigt avstånd med sin kroppsspråk:

...att klappa dem fint med långsamma rörelser och inte skrämma dem:

...att hålla sig vid hästens "säkra vinklar" och vara ödmjuk mot det stora djuret:

...att hälsa på snälla hästar genom att "byta andedräkt":

...och att vara en trevlig bekantskap för sina hästar, behandla dem med respekt och klia dem på sköna ställen:

Mina hingstar är för övrigt de absolut barnsäkraste hästar man tänka sig, det sitter liksom inte kulorna utan i uppfostran och grundpsyke. Ett av stona i flocken var inte barnsäkert innan vi fostrat henne och det hade barnet FULL koll på och var aldrig nära henne. Närmade hon sig honom gjorde han sig stor och föste bort henne, tillsammans med hingsten.

Jag har aldrig sagt att barn inte får umgås med djur. Men de måste OVILLKORLIGEN vara mogna nog att förstå spelreglerna 100% konsekvent FÖRST.

Pyttesmå barn som man har i bärsele skadar varken sig själva eller djuren.

Mellangruppen 2-5-åringar som beter sig opålitligt och impulsstyrt som din dotter kan mycket väl göra något "farligt".

Om du tittar noga så ser du inga bilder på något av mina barn i närheten av hästarna i "odrägligåldern"

Här är tex en odräglig typ instängd i bilen när brorsan får vara med i hagen

 

[Snuffsan]

Sv: Hjälp....

Det är som hemma hos oss att Hästen och barnet känner varandra.

Men hemma hos dig är ju barnet elakt mot hästen. Det är ju därför du skrev tråden.