Oavsett kön brukar det generellt handla om vad man säger och hur man säger det.
Den som inte har förmågan att uttrycka sig med diplomati kommer sällan någonstans, eller blir iaf begränsad i sin karriärssträvan. Gäller både män och kvinnor.
Nej, jag vet inte det. Jag vet att en del personer som jag skulle uppfatta som väldigt raka får gillande, medan andra jag också skulle uppfatta som väldigt raka inte får det. Jag skulle kunna lista ett antal exempel på det och det finns en klar könskorrelation. Men jag har i nuläget ingen vetenskaplig grund.
Det finns skillnader mellan mansdominerade och kvinnodominerade arbetsplatser, det verkar iaf vi som har bägge erfarenheter överens om.
När det gäller den psykosociala arbetsmiljön och social kulturen ur kontraperspektiv så saknas det nog undersökningar - men det finns andra.
Vi vet att kvinnor överlägset leder sjukskrivningarna, att det är kvinnor som leder när det gäller psykosocial ohälsa, att det är kvinnor som tar ut största delen av FL och VAB, att det är kvinnor som enligt uppgift dubbelarbetar dvs både är yrkesverksam och tar hand om hushåll/barn/man, att det är kvinnor som deltidsarbetar och därför har en ganska dålig månadsinkomst.
Så, vem vill hävda att en kvinnodominerad arbetsplats inte skulle kunna ha en viss prägling som kanske inte är helt fördelaktig?
