Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Ja, jag jobbar 100% sedan i somras. Sedan är det väll lite lätt haltande emellanåt. Några av de förfärliga arbetsvilkoren går/har gått i pension. Sedan har vi blivit fler "missnöjda" dvs nyanställda och jag har tvingat till mig en kollega@monster1 OT men jag måste fråga: är du alltså tillbaka och jobbar nu? Och har de gjort något åt dina förfärliga arbetsvillkor? Roligt att höra isåfall, jag har undrat ibland hur det gått för dig.
Det låter ju enormt mycket bättre än tidigare! Jätteroligt att höra. Bra jobbat!Ja, jag jobbar 100% sedan i somras. Sedan är det väll lite lätt haltande emellanåt. Några av de förfärliga arbetsvilkoren går/har gått i pension. Sedan har vi blivit fler "missnöjda" dvs nyanställda och jag har tvingat till mig en kollega, så vi är två ensama galningar. Jag har en bra närmaste chef och så försöker jag använda mig av mina verktyg och ta upp saker som jag känner inte fungerar med min chef så får han reda ut det. Liksom lägga ansvaret på någon som har befogenheten att göra något åt problemet. Det kunde väll fungera bättre både måendet och jobbet, men det fungerar dugligt, jag jobbar
.
Besparingen är väl att inte anställa en läkare till att ta hand om remisserna?På vilket sätt menar du att det blir en ekonomisk överflyttning från FK till vården?
Nej, en remiss som ligger och väntar är inte sparade pengar för landstinget. Det är jobb som ska göras och ligger i väntan och som måste hanteras och bevakas under tiden. Det går alltså åt arbetstid åt att hantera väntande remisser.
"besparingen" är enbart i de fall då ärendet läker av sig självt i väntan på att remissmottagaren ska ha tid att ta emot.
Besparingen är väl att inte anställa en läkare till att ta hand om remisserna?
Jag tror nog inte det var problemet här, det är en centralort med läkarutbildning.Nja.
Vanligaste orsaken till läkarbrist är inte ovilja att anställa läkare, utan att det inte finns tillgängliga anställningsbara läkare som söker jobb.
Jag tror nog inte det var problemet här, det är en centralort med läkarutbildning.
Jo och jag har också varje gång fått stå tillbaka för andra skadade. Jag och skatebordåkarna hade egen bänk i väntrummet. Oss tog man när det inte fanns något annat.@Masse Jag ser på din inläggshistorik att du brutit foten en gång och fingrar två gånger. Du håller väl aldrig på med nån högriskverksamhet som kostar vården pengar? Som hästar?
Jag tror att om någon ort i Sverige sitter med nyutexade läkare som söker jobb så är det minTror du att det finns gott om arbetslösa, arbetssökande läkare?
Eller tror du att det är vanligare med brist på arbetskraft?
Sedan kan det visserligen vara sant att "bemanningsutrymmet" är fyllt inom vissa kliniker och att "någon" helt enkelt har bestämt hur stort utrymme det finns.
Som med nya KI, till exempel, där man har mindre kapacitet jämfört med gamla KI och har "valt" ett mer begränsat uppdrag än för gamla KI och "överskottet" ska hänvisas till övriga Stockholmssjukhus vars kapacitet dock inte ökats i motsvarande mängd.
Så var det inte när jag arbetade med ekonomiskt bistånd, men det har jag inte gjort sedan 1999 så jag är inte rätt person att tala om hur det fungerar nu.
Ja det är klart att ni fått stå tillbaka, men det var ju inte triagering det handlade om. Utan om "vi" ska kosta på människor vård när de förstör för sig själva.Jo och jag har också varje gång fått stå tillbaka för andra skadade. Jag och skatebordåkarna hade egen bänk i väntrummet. Oss tog man när det inte fanns något annat.
Även fått rådet för en bruten fot att ta en alvedon så går det över.
Den där psykiatrin som Monster1 pratar om.Jag tror att om någon ort i Sverige sitter med nyutexade läkare som söker jobb så är det minoch att det gäller ett eftersatt område.
Lagen kan ju ha ändrats, för all del. Behövde man inte visa att man försökt bidra till sin försörjning då?
Men om du tycker att sjukvården som den är nu fungerar så bra som den kan göra så har vi ju bara skilda åsikter i den frågan.
Men när privatvårdens existens är det enda som befinner sig mellan en person och permanent sjukskrivning och framtida total ohälsa så känns det väldigt darrigt för en personligen.
Det har du inte framfört, jag skrev -Men om du tycker att... Dvs en typ av fråga helt enkelt som jag tänkte jag kanske skulle få svar på. Av rent intresse, det är alltid roligt att läsa om hur andra tycker saker fungerar och vad som kunde bli bättre eller om det är bra som det är, det kan ge en nya infallsvinklar att fundera över.Var har jag framfört att jag tycker att vården fungerar bra?
Visa väldigt gärna på det innan du lägger den typen av ord i min mun.
Trevligt att någon läser vad jag skrevJa det är klart att ni fått stå tillbaka, men det var ju inte triagering det handlade om. Utan om "vi" ska kosta på människor vård när de förstör för sig själva.
.
En intressant infallsvinkel du gav var tex hur läkarna var fördelade, lågt antal i primärvården. (Det är kanske olika i olika landsting, jag hade ju tex upplevt den som väldigt bra på länets (prisbelönta) bästa vårdcentral och inte så bra på en annan. och tänkte att där kanske finns möjligheter från vårdcentralens ledning att påverka arbetsmiljön och mottagandet.)
Lagen säger både nu och då att man har rätt till bistånd till sin försörjning om denna inte kan tillgodoses på annat sätt. Att aktivt bidra till sin försörjning som du formulerat dig får mig att tänka på hur det var på Nya Zeeland för en 20 år sedan då man hade en egenavgift i försörjningsstödet, kunde man inte visa att man kunde få ihop en viss summa på egen hand fick man inget kompletterande ekonomiskt bistånd. Men du menar kanske något helt annat?
Men många många andra inom vården har inte bra löner alls. Eller vad sägs om en arbetsterapeut med 3 års högskoleutbildning som har 20 000 kr i ingångslön? Eller en sjukgymnast med 10 års erfarenhet och som har 24 000 kr i månaden? Inte bra alls med andra ord. Dessutom har inte alla sjuksköterskor heller så bra betalt. Och då har vi inte ens börjat prata om undersköterskor och sekreterare! Skamligt är vad det är. Men jag tror egentligen inte att de låga lönerna är det största problemet eftersom det finns massor med sjuksköterskor som väljer bort vården eftersom det är för slitigt helt enkelt både psykiskt och fysiskt. Det är ingen brist egentligen på sköterskor de väljer bara bort sjukvården....Jag tycker ju för all del att lönerna är rätt bra redan, iaf för ssk och läkare.
Däremot kunde man göra en del åt organisering och ledning. Har som patient sett en och annan avdelning där personalen springer som yra höns. Och en och annan avdelning där arbetstempot är rätt makligt (en avdelning med halvårslånga köer för patienterna). Och styr man inte upp det, då räcker ju inte resurserna så klart.