Heja vården?!

[athena_arabians]

Haha! Nu hoppas jag visserligen att det hänt något på de fyra år som gått sedan den här artikeln skrevs, men ....

http://computersweden.idg.se/2.2683/1.499354/vi-dranks-i-tungrodda-system

För att kunna sköta det dagliga arbetet handlar det ofta om att jaga information i 20–30 olika system och applikationer, förutom patientjournalsystemet.

Jag minns också att jag läst om hur man kartlagt hur lång tid varje dag läkare lade på att logga in i och ut ur olika program. Det var förskräckande mycket.

Det min moster och hennes kollegor tyckte om det nya datasystemet på sjukhuset i Falun är inte tryckbart. Varenda gång de kom med synpunkter och klagomål (på slutet var det mest klagomål för ingen lyssnade på förslagen) sa IT-personerna: "Nej, men det är ett så bra och smidigt system!" Det KANSKE hade varit vettigt att lyssna på de som faktiskt använder programmen Naturligtvis hade väl inte allt gått att ändra men bara för att programmerarna tyckte det var smidigt betyder det inte att det fungerar för slutanvändaren, pga att man har olika kunskap och olika prioriteringar.

 

[Snubbelfot]

Oj, jag som tycker att IT systemen satt i händerna på kompetenta operatörer verkar extremt bra.

Vart och ett är många av vårdens IT-system helt ok, om än inte lysande. Men det finns flera problemområden. Ett är att det väldigt ofta råder bristande samordning och kontinuitet i anskaffning och kravställning - och ju fler system som skall samexistera, desto exponentiellt många fler möjliga konfliktytor. Nästa problem är att samordning och kontinuitet över läns-/regiongränserna i praktiken är obefintlig, i varje län/region sitter folk och uppfinner samma hjul parallellt med varandra. I anskaffningsfasen är det problematiskt att organisationerna är stora, och intressenterna flera. Inköpare, kravställare, IT-avdelning, slutanvändare... vilket gör att den anskaffade slutprodukten inte alltid är optimal ur alla perspektiv. Ofta duger en befintlig off-the-shelf lösning men ibland "måste" specialanpassningar implementeras vilket i sin tur kan göra integrering med andra system och miljöer extra snårig. Sedan skapar LOU lika ofta fördyringar, tidsåtgång och merarbete, som den genom konkurrensutsättning skapar kvalitetshöjning och besparingar. Dessutom behöver IT-system fortlöpande förvaltas efter anskaffning och införande, alltså uppdateras och rent allmänt hållas efter. Den biten är eftersatt nästan överallt i landet, med följd att många system fungerar sämre än de skulle behöva.
I "min" region finns närmare 200 olika vårdnära IT-system för allt från journalhantering och bildlagring till sömnregistrering och ljudinspelning...

 

[mandalaki]

Det min moster och hennes kollegor tyckte om det nya datasystemet på sjukhuset i Falun är inte tryckbart. Varenda gång de kom med synpunkter och klagomål (på slutet var det mest klagomål för ingen lyssnade på förslagen) sa IT-personerna: "Nej, men det är ett så bra och smidigt system!" Det KANSKE hade varit vettigt att lyssna på de som faktiskt använder programmen Naturligtvis hade väl inte allt gått att ändra men bara för att programmerarna tyckte det var smidigt betyder det inte att det fungerar för slutanvändaren, pga att man har olika kunskap och olika prioriteringar.

Ja, bara det där att tvingas logga in med personnummer i varje program man använder verkar ju otympligt. Och jag gissar att man väldigt många gånger får svaret "numret finns inte" eftersom man varje gång har tio möjliga siffror att skriva fel på.

När jag läste om undersökningen av hur lång tid läkarna lade bara på in- och utloggning var problemet att de måste logga ut varje gång, för det gick inte att ha uppe mer än ett program åt gången.

Och då är ändå läkarna förmodligen inte den yrkeskategori inom vården som använder IT mest.

 

[Kilauea]

Vi har inga distriktsköterskor. Det är möjligt jag är okunnig och dålig på vårdens struktur men jag hittade inga när jag sökte sist och behövde hjälp med kylexem. Kändes knappast som nödvändigt med läkarkontakt. Mellanstor stad i Mellansverige.

Tänker vården aldrig på annatsättså får vården aldrig på något annat sätt. Ditt svar är ganska typiskt.

Jag skrev motivering. Alla apoteksanställda jag vet ser i princip nöjda ut. De ser i princip nöjda ut. De agerar i princip som nöjda personer. Detta indikerar att de är nöjda med sin arbetsmiljö.

Kanske en läkare istället för sjuksköterska på enkel mottagning i apotek som naturligtvis remitterar vid problem.

Vi har en vårdbuss däremot borde ha utnyttjat den. Pratade med Apoteket istället. Fick en bra salva som tagit bort prickar som jag inte hade fattat var exem förmodligen.

Nej, apotekspersonal är inte nöjda. Min mamma jobbade på apotek hela sitt yrkesliv och har således bekanta inom yrket fortfarande och jag har en kompis som är apotekare. Sen det kom fler apotekskedjor så har arbetsvillkoren försämrats. De må se nöjda ut, men det är kämpigt med dåligt med personal framförallt.

 

[Snubbelfot]

Problemet med att vi inte är nöjda med vården är att "vården" sett som de som jobbar inte har möjligheter att göra ett så mycket bättre jobb än vad som görs, de allra flesta gånger. De flesta gånger som det blir fel eller missnöje handlar det om andra omständigheter som styr var och en som jobbar.

Jag delar uppfattningarna i hela inlägget, och vill gärna komplettera med att jag trots allt uppfattar den svenska vården som god och med hög kvalitet i det enskilda vårdtillfället. Definitivt. Där jag däremot uppfattar att det ofta brister, kanske oftare och även mer allvarligt än i tillgängligheten, är i vårdkedja och kontinuitet. Bitar som den enskilde medarbetaren har svårt eller omöjligt att påverka.

 

[lil-sis]

Min barnmorska är en van datoranvändare och är uppenbarligen bekväm med att navigera i det system landstinget har här.

Men jisses vilken tid det tar ändå! Det är många klick även för ett rutinbesök.

På reproduktionscentrum är det läkarsekreterare som tar emot vid receptionen, rimligen både vana vid systemet och utbildade i viss administration. Det tar ändå tid att få in allt i systemet vid ett bokat rutinbesök.

Det känns faktiskt onödigt krångligt från mitt perspektiv och det känns inte som att vårdpersonalen tycker det är så roligt heller. Min BM antecknar dessutom på papper parallellt efter att systemet kraschat.

Annars är tillgängligheten här helt okej. Det frys vårdvalet gör att jag skamlöst väljer vårdgivare utefter vad som passar mig bäst just då. T ex har agraffer och b12-sprutor ordnats hos distriktssköterskemottagningen 12km bort (som även har BVC) medan jag är listad på en vårdcentral i stora staden 10 mil bort. Och har barnmorskan på en annan vårdcentral 4 mil hemifrån (närmsta möjliga).

Vårdcentralen i stan valde jag när jag jobbade i stan och även om det är bökigt att åka dit så stannar jag eftersom jag trivs och den erbjuder bra service och har även egen gynekolog, flera sjukgymnaster, drop in till sköterska osv. Icke akuta besök har en väntetid på ungefär en månad till allmänläkare, ett par dagar till gynekolog (som man dessutom kan boka själv).

Om det vore lika överallt skulle det vara fint

 

[mandalaki]

På reproduktionscentrum är det läkarsekreterare som tar emot vid receptionen, rimligen både vana vid systemet och utbildade i viss administration. Det tar ändå tid att få in allt i systemet vid ett bokat rutinbesök.

Åh, telefonsamtalet jag hade häromveckan:

Hej, det är [förnamn]!

Jaha ...hej?
(Jag drog lite på det för jag var på jobbet och väntade samtal från folk som jag jagat, försökte febrilt komma på om någon av dem hette [förnamn])

Ja, [förnamn]!

Varifrån ringer du?

Från företagshälsovården, jag jobbar i receptionen här!

Åh jaså, förlåt, nu fattar jag! Jag har ju bara varit hos er en gång och uppfattade kanske inte ditt namn.

Ja det gällde mailet du skickat till doktorn, jag tänkte bara tala om att han inte är här den här veckan så hans svar kommer att dröja. Men jag ser till så att han får det när han är tillbaka. Jag kan printa ut det och lägga det på hans bord.

Ja ... eller så kanske du helt enkelt kan vidarebefordra det?

JA, DET kan jag ju göra, jag kan skicka det mailvis! Då gör jag det!

------

Hon var nog inte den digitalaste människa jag stött på.

 

[sjoberga]

Det finns fördelar med data-journal jämfört med pappersjournal. Den stora fördelen är att man inte behöver avdela någon särskild personal till att leta efter journal. Det sparar personal och därmed pengar.

Nackdelar med journalsystemen kan vara många.
Ibland hakar sig systemet så man är utan journal helt i en hel arbetsdag. Då kan man över huvud taget inte skriva recept längre (det finns pappersrecept men för att de ska vara giltiga krävs en personlig kod).
Många gånger är läkemedelslistorna otydliga och dåligt uppdaterade och därmed riskabla.
Dokumentation sker på olika sätt på olika enheter, det kan vara svårt att hitta.

Systemen uppdateras med jämna mellanrum "utan förvarning" vilket skapar osäkerhet.
Att göra en enkel bokning av ett besök kräver ungefär 20 "klick" i det system jag jobbar med och man ska välja i fyra olika rull-lister för att det ska bli rätt.

För att skriva ett recept, ska man skapa en ny "vårdkontakt" vilket i sig kräver 12-15 "klick" och viss väntan på att systemet ska tänka färdigt i några olika moment. Man ska välja i minst två olika rull-lister som det kan ta tid att få fram.

Men absolut: man behöver inte leta efter journalen.

Sist satt jag bredvid när det skulle skapas ett komplicerat recept på flera mediciner och det var inte speciellt många klick innan det var klart. Och dessutom med finessen att programmet i sig varnade för en kombination av läkemedlen som påverkade varandra, som läkaren inte verkade ha "kommit ihåg".

Recepten sedan hämtningsbara var som helst med bara legitimation.

Och jag kan få tillgång till hela min journal, alla mina provsvar (och kan skapa grafer som visar utvecklingen m.m.) på nätet samtidigt som läkaren skriver under sista noteringen.

Trots alla vittnesmål om möjliga förbättringar (visst är jag en obotlig optimist som ser alla problem som möjliga förbättringar :-)), så är jag fortfarande övertygad om att digitaliseringen av journaler och recept är en stor tillgång för dagens vårdgivare. Vilket inte gör det mindre viktigt att förbättra de problem som finns med dem.

 

[Kattennizze]

Oj, jag som tycker att IT systemen satt i händerna på kompetenta operatörer verkar extremt bra. Så himla mycket effektivare och smidigare än tidigare pappershögar , mappar och handskrivna oläsliga instruktioner och recept.

Du kan ju inte jämföra äpplen med päron. De hänger sig hela tiden, är nere, och är väldigt osmidiga. Det tror jag gäller alla IT-system inom vården, men fantastiskt nog har inte alla landsting samma och inte kommunerna heller vilket innebär att patientsäkerheten är betydande skral.

 

[mandalaki]

Sist satt jag bredvid när det skulle skapas ett komplicerat recept på flera mediciner och det var inte speciellt många klick innan det var klart. Och dessutom med finessen att programmet i sig varnade för en kombination av läkemedlen som påverkade varandra, som läkaren inte verkade ha "kommit ihåg".

Recepten sedan hämtningsbara var som helst med bara legitimation.

Och jag kan få tillgång till hela min journal, alla mina provsvar (och kan skapa grafer som visar utvecklingen m.m.) på nätet samtidigt som läkaren skriver under sista noteringen.

Trots alla vittnesmål om möjliga förbättringar (visst är jag en obotlig optimist som ser alla problem som möjliga förbättringar :-)), så är jag fortfarande övertygad om att digitaliseringen av journaler och recept är en stor tillgång för dagens vårdgivare. Vilket inte gör det mindre viktigt att förbättra de problem som finns med dem.

Men användarna, dvs vårdpersonalen, upplever det alltså oftast inte så. Du är ju i andra änden.

 

[lil-sis]

Åh, telefonsamtalet jag hade häromveckan:

Hej, det är [förnamn]!

Jaha ...hej?
(Jag drog lite på det för jag var på jobbet och väntade samtal från folk som jag jagat, försökte febrilt komma på om någon av dem hette [förnamn])

Ja, [förnamn]!

Varifrån ringer du?

Från företagshälsovården, jag jobbar i receptionen här!

Åh jaså, förlåt, nu fattar jag! Jag har ju bara varit hos er en gång och uppfattade kanske inte ditt namn.

Ja det gällde mailet du skickat till doktorn, jag tänkte bara tala om att han inte är här den här veckan så hans svar kommer att dröja. Men jag ser till så att han får det när han är tillbaka. Jag kan printa ut det och lägga det på hans bord.

Ja ... eller så kanske du helt enkelt kan vidarebefordra det?

JA, DET kan jag ju göra, jag kan skicka det mailvis! Då gör jag det!

------

Hon var nog inte den digitalaste människa jag stött på.

 

[sjoberga]

Men användarna, dvs vårdpersonalen, upplever det alltså oftast inte så. Du är ju i andra änden.

Min erfarenhet är begränsad, utifrån dels mitt perspektiv och dels omfattning, visst. Jag ser det som en enorm tillgång för vården i det jag sett. Från mitt håll ser digitaliseringen ut som en enorm förbättring för det den kan lösa.

Upplever det "oftast" inte så? Menar du att de hellre återgår till papper och penna eller att de upplever att systemen borde fungera bättre? Jag har den största respekt för att det finns stor förbättringspotential, men ser definitivt inte återgång till pappershögar, lappar och mappar som en möjlig förbättring.

Förväntningarna på systemet kanske ibland också är felaktiga i vad det ska kunna lösa?

 

[mandalaki]

Min erfarenhet är begränsad, utifrån dels mitt perspektiv och dels omfattning, visst. Jag ser det som en enorm tillgång för vården i det jag sett. Från mitt håll ser digitaliseringen ut som en enorm förbättring för det den kan lösa.

Upplever det "oftast" inte så? Menar du att de hellre återgår till papper och penna eller att de upplever att systemen borde fungera bättre? Jag har den största respekt för att det finns stor förbättringspotential, men ser definitivt inte återgång till pappershögar, lappar och mappar som en möjlig förbättring.

Förväntningarna på systemet kanske ibland också är felaktiga i vad det ska kunna lösa?

Självklart är digitaliseringen en förbättring. Du ser alltså ingen skala mellan hög digitaliseringsgrad och papper och penna? Halmgubba inte.

I en redan ansträngd vård vore det önskvärt med system som ödade mindre tid än många av dagens verkar göra. Det är det enda jag säger.

 

[sjoberga]

Självklart är digitaliseringen en förbättring. Du ser alltså ingen skala mellan hög digitaliseringsgrad och papper och penna? Halmgubba inte.

I en redan ansträngd vård vore det önskvärt med system som ödade mindre tid än många av dagens verkar göra. Det är det enda jag säger.

Jo, det ser jag. Jag håller med.

 

[Badger]

Precis som kryddelydd säger, oavsett det är "centralort med läkarutbildning" - det är en S K R I A N D E brist på utbildad sjukvårdspersonal i sverige. Det talas om försämrad patientsäkerhet med den situation som råder inom vissa regioner i sverige, där det också spås bli ännu sämre i och med att man med säkerhet också vet att det kommer att finnas ett kraftigt utökat behov av grundläggande vård och omsorg i både kommuner och landstingsregioner framöver, samtidigt som allt färre utbildar sig för att arbeta inom vården och det finns redan i dag stora kompetensluckor inom hela vårdkedjan. Det är allt färre som utbildar sig inom grundläggande vård och omsorg, det talas om en brist på kanske uppemot 160 000 grunutbildade inom vård och omsorg inom ett par år bara,det saknas tusentals specialistutbildade sjuksköterskor och det finns brist på specialistutbildade allmänläkare.
Hela vårdapparaten är en i grunden politiskt styrd organisation och det är alla vi, som avgör hur och vad vården ska ha för resurser - det är liksom ett medborgaransvar hur vår välfärd ser ut. Det är väldigt lätt att sitta och tro att det är någon slags bukfet välfärds-själviskhet som sitter och klappar sig själv på plånboken medan den lilla människan får leva hundliv men så ligger det nog inte till, snarare finns det ett generellt stort tankefel hos många som inte ser sitt eget medborgarförtroende och medborgaransvar i välfärden. Perspektiv liksom.

Hm jag trodde läkarförbundet aktivt hindrade ökat intag av studenter till läkarutbildningen så att vissa utbildade sig utomlands?

När det sägs att Sverige har hög läkartäthet så handlar det egentligen alltså om utbildade läkare, inte läkare som faktiskt arbetar i Sverige? Eller är det så att vi har högre behov än andra länder helt enkelt, folk kanske inte har råd att gå till läkare där så att det minskar trycket?

 

[Badger]

...och det viktiga ordet är OM.
Ja, direkt efter grundutbildningen söker läkare jobb. Inte alla får AT men jag har inte hört talas om någon som har svårt att hitta jobb.
Och när det handlar om ett eftersatt område: då är det färre som söker sig dit.
Och det är heller inte självklart, om det saknas specialister, att man får anställa utbildningsläkare heller (och vik före AT kräver ännu mer handledning, förstås, även om det inte finns samma formella krav på arbetsgivaren).

Ok så psykiatrins problem är egentligen läkarbrist inget annat? Eller snarare de har inga egentliga problem.

Kn: (Läkarstudenterna hos oss har ju inte ens plats att få hela utbildningen i stan, de är för många. Gissar att många av dem vill jobba kvar här också. Universitetssjukhus osv.)

Jag trodde artiklarna och diskussionerna om läkaruppror och systemfel och NPM handlade om ett problem inom vården. Men så är det alltså inte, det är egentligen bara läkarbrist som är problemet. Vårdplatsbristen är mer av en sjuksköterskebrist (jag trodde det delvis var hur de tex byggde Nya Karolinska. ) Men då vet jag att egentligen finns ingenting att göra åt saken av vare sig landstingspolitiker eller staten.

Iofs folk gillar ju att klaga och prata om katastrofer osv. Så det är ju till och med sannolikt att sjukvården är så bra som den kan vara. (Jag har tex alltid fått hjälp, utom mjukdelar då, och min man får ju hjälp privat och har hittills hittat nya privatläkare vid behov, bara ett par panikveckor, så det är oro som är enda problemet för oss.)

 

[kryddelydd]

Sist satt jag bredvid när det skulle skapas ett komplicerat recept på flera mediciner och det var inte speciellt många klick innan det var klart. Och dessutom med finessen att programmet i sig varnade för en kombination av läkemedlen som påverkade varandra, som läkaren inte verkade ha "kommit ihåg".

Recepten sedan hämtningsbara var som helst med bara legitimation.

Och jag kan få tillgång till hela min journal, alla mina provsvar (och kan skapa grafer som visar utvecklingen m.m.) på nätet samtidigt som läkaren skriver under sista noteringen.

Trots alla vittnesmål om möjliga förbättringar (visst är jag en obotlig optimist som ser alla problem som möjliga förbättringar :-)), så är jag fortfarande övertygad om att digitaliseringen av journaler och recept är en stor tillgång för dagens vårdgivare. Vilket inte gör det mindre viktigt att förbättra de problem som finns med dem.

Ja, systemet varnar för "interaktioner".
Adekvata och inadekvata. Och så måste man klicka undan rutor eller skriva något tecken som motivation till varför man ska fortsätta med samma väl beprövade behandling som patienten stått på i flera år.

Ibland går det faktiskt smidigt att förnya recept. Men så kommer det där felmeddelandet om att en eller flera förpackningar inte finns tillgängliga för tillfället. Och så måste man sätta ut och nyordinera samma läkemedel för att komma runt det problemet.

Eller så får man veta att "aktuellt preparat går inte att mappa i SIL, substitution måste göras" och då får man börja om från början.
Det går faktiskt fortare att skriva
"enalapril T 10mg 100st, 1x1" för hand jämfört med att skriva in läkemedelsnamnet, vänta på att datorn ska plocka fram en lång rull-lista på alla tillgängliga enalapril av alla styrkor, fabrikat, förpackningsstorlekar, sedan välja ett av preparaten, sedan scrolla i en rull-list om dosering, sedan vänta på systemet, sedan "spara", sedan "lägga till", sedan "e-recept" och sedan vänta på att datorn tänker för att till slut klicka på "OK".

 

[kryddelydd]

Min erfarenhet är begränsad, utifrån dels mitt perspektiv och dels omfattning, visst. Jag ser det som en enorm tillgång för vården i det jag sett. Från mitt håll ser digitaliseringen ut som en enorm förbättring för det den kan lösa.

Upplever det "oftast" inte så? Menar du att de hellre återgår till papper och penna eller att de upplever att systemen borde fungera bättre? Jag har den största respekt för att det finns stor förbättringspotential, men ser definitivt inte återgång till pappershögar, lappar och mappar som en möjlig förbättring.

Förväntningarna på systemet kanske ibland också är felaktiga i vad det ska kunna lösa?

Jag tycker att det är en rimlig förväntan att inte behöva använda mer tid åt journalhantering i datorn jämfört med tidsåtgången i en pappersjournal.

Det tar ofta mer tid att förskriva recept i datorn, vissa saker i lab-listan tar mer tid jämfört med att ha ett pappersark, det krävs många gånger inställningar för att se information som är äldre än ett år, vilket innebär ett oherrans klickande för att få informationen tillgänglig.
Det tar tid att i journalen klicka för att rensa läkemedelslistan efter någon annan klinik i landstinget där man liksom glömt att sätta ut sina mediciner i datorn när patienten slutar ta dem och där man skriver nya recept i stället för att förnya tidigare (ibland på grund av upphakningar i systemet där det inte längre går att förnya utan man måste skriva nytt och då är det ganska lätt hänt att i brådskan glömma bort att sätta ut det gamla exemplaret av samma preparat, det där som inte gick att förnya).

Den stora fördelen är att man slipper leta journaler.

 

[kryddelydd]

Ok så psykiatrins problem är egentligen läkarbrist inget annat?

Kn: (Läkarstudenterna hos oss har ju inte ens plats att få hela utbildningen i stan, de är för många. Gissar att många av dem vill jobba kvar här också. Universitetssjukhus osv.)

Jag trodde artiklarna och diskussionerna om läkaruppror och systemfel och NPM handlade om ett problem inom vården. Men så är det alltså inte, det är egentligen bara läkarbrist som är problemet. Vårdplatsbristen är mer av en sjuksköterskebrist (jag trodde det delvis var hur de tex byggde Nya Karolinska. ) Men då vet jag att egentligen finns ingenting att göra åt saken av vare sig landstingspolitiker eller staten.

Delar av problemen för psykiatrin i hela Sverige är brist på specialistutbildade läkare.
Ja.
Det är inte jätteovanligt att utbildningsläkare blir satta att agera receptautomat för förnyelser av recept till patienter som ingen läkare hunnit träffa på flera år. Faktiskt.

Sedan finns det kanske organisatoriska skäl till att få läkare väljer att utbilda sig till psykiater, och att de som finns kanske väljer något annat än fast anställning i en psykiatrisk klinik.

Däremot försöker jag undvika att vara onyanserad och vill därför inte tycka att problemet är "ingenting annat".

Men som sagt: läkarbrist alstrar merarbete för de personer som är anställda.
Det görs en massa telefonsamtal som inte hade behövt göras om personen som önskar och behöver en tid, fick en tid direkt. I stället rings det och stöts på, det görs något slags nödlösningar på annat sätt, man hänvisar till andra enheter för sjukskrivningar (vilket inte brukar fungera men leder till extra telefonsamtal för patienten och för den enhet dit patienten hänvisas).

Väntan inom vården alstrar en massa administrativt arbete för den aktuella enheten, för andra enheter och för patienter.

 

[Badger]

Delar av problemen för psykiatrin i hela Sverige är brist på specialistutbildade läkare.
Ja.
Det är inte jätteovanligt att utbildningsläkare blir satta att agera receptautomat för förnyelser av recept till patienter som ingen läkare hunnit träffa på flera år. Faktiskt.

Sedan finns det kanske organisatoriska skäl till att få läkare väljer att utbilda sig till psykiater, och att de som finns kanske väljer något annat än fast anställning i en psykiatrisk klinik.

Däremot försöker jag undvika att vara onyanserad och vill därför inte tycka att problemet är "ingenting annat".

Men som sagt: läkarbrist alstrar merarbete för de personer som är anställda.
Det görs en massa telefonsamtal som inte hade behövt göras om personen som önskar och behöver en tid, fick en tid direkt. I stället rings det och stöts på, det görs något slags nödlösningar på annat sätt, man hänvisar till andra enheter för sjukskrivningar (vilket inte brukar fungera men leder till extra telefonsamtal för patienten och för den enhet dit patienten hänvisas).

Väntan inom vården alstrar en massa administrativt arbete för den aktuella enheten, för andra enheter och för patienter.

Då vet jag, New Public Management kritiken inom vården och sannolikt också polisen och skolan är mer av en tidningsanka. I alla fall om man arbetar inom vården så fungerar den väl, utom för vissa brister och admin kring patienter som ringer om köer.