Ok nu sitter jag vid dator med lite tid tillhands! Ni får ursäkta om det blir extremt nördigt, det här är mitt favoritämne…
När man köper häst, och allt annat ”lösöre” för den delen, så kommer antingen Köplagen eller Konsumentköplagen gälla.
Konsumentköplagen gäller om man är konsument (privatperson, ej företagare) och köper av en företagare.
Köplagen gäller mellan företagare och mellan privatpersoner, samt om köparen är företagare och säljaren privatperson. Kan vara värt att tillägga att om det inte är klarlagt sedan innan kan tvist i domstol också börja i att man ska fastställa vad parterna räknas som och i förlängningen vilken lag som ska tillämpas på tvisten. Ibland har säljare som tycker sig vara privatpersoner fastslagits som näringsidkare för att de ”beter sig” som företag, exempelvis föder upp och säljer flera hästar om året eller liknande.
Konsumentköplagen är tvingande till största del och utformad för att hjälpa och skydda konsumenter eftersom man utgår från att de är i ett svagare läge än företagare. Här finns det därför en hel del regler som inte går att avtala bort, oavsett vad avtalet säger. Enda undantaget är om man avtalar till fördel för köparen.
Köplagen är dispositiv, det innebär att avtalar man inget speciellt så gäller lagtexten vid tolkning, men man är också fri att avtala i princip hur man vill och då går avtalet före. Detta är för att man från lagstiftarens sida vill främja handel och låta allmänheten och företagarna styra själva hur man vill handla mellan varandra.
Varken Köplagen eller konsumentköplagen är anpassade efter handel med levande djur utan all lagtext är skriven likadant oavsett om du köper en liter mjölk, en bil eller en häst. Finns fördelar och nackdelar med det och debatten brukar röra att levande djur (inte bara hästar) borde regleras separat. Det går jag inte in på här för inget har hänt förutom en lagändring nyligen i konsumentköplagen som medger att man lägger in en klausul i försäljningskontrakten som gör det svårare att komma och reklamera flera år senare. Det kan jag eventuellt lägga ut texten om sen men vi lägger fokus på Köplagen nu eftersom frågan från början gällde att man köpt av en annan privatperson.
Vid köp så har säljaren en upplysningsplikt, och köparen en undersökningsplikt. Om man tillämpar köplagen kan det förekomma att man som säljare friskriver sig från fel, vilket är fullt möjligt sett till vad lagen medger.
Varan ska enligt lag överensstämma med vad som följer av avtalet. Här får man alltså titta på vad som faktiskt framgår av avtalet. Finns det inget avtal kan man göra en bedömning av varan ändå, då går man på vad liknande varor ”av samma slag i allmänhet används till” och vad köparen ”med fog kan förvänta sig”. Exempelvis, om hästen säljs som ridhäst så kan man då räkna med att den kan användas som det. Här kan man också tolka lite på vad annonsen sa, så spara alltid annonsen!
Omvänt, om det framgår information i annons eller avtal så räknas det som att man fått info om det och då kan det som framgår inte sedan åberopas som fel. Allting som avviker från det här kan räknas som fel. Om säljaren inte kände till eller inte borde ha kunnat känna till uppgifterna räknas det dock INTE som fel. Den delen brukar vara svårbedömd. Man tittar även på priset, om varan (hästen) är betydligt billigare än motsvarande hästar (ålder, utbildning etc) kan man generellt sett räkna med att den i större grad avviker från vad man med fog kan förvänta sig av en ”normal” ridhäst.
När det kommer till köplagen är det som grundregel alltid köparens uppgift att visa att eventuella fel redan fanns vid köpet. Reklamation kan göras upp till två år efter köp. Köparen har en undersökningsplikt, och hur långtgående den är kan påverkas av hur säljaren agerar. Säljaren har en upplysningsplikt som innebär att den ska upplysa köparen om allt den vet om. Detta kan också innebära att köparen får en utökad undersökningsplikt om säljaren ger info som kan ge en hint om att det finns anledning att undersöka djupare. Exempelvis i en situation där säljaren rekommenderar röntgen och köparen inte genomför det. Sådant som hade kunnat hittas på röntgen kan då inte åberopas som fel. Tvärtom så kan köparens undersökningsplikt minskas om säljaren gör positiva utfästelser som köparen haft anledning att lita på.
Skulle säljaren låta bli att upplysa om saker som köparen ”med fog kunnat räkna med att bli upplyst om” kan detta åberopas som fel, om underlåtenheten kan antas ha påverkat köpet. Jämför exempelvis Fiorano som specifikt frågade om sadeltvång och fick svaret att hästen inte hade det. Hade man sagt att ja den har tvångat hade man förmodligen inte köpt hästen.
Det finns HUR mycket som helst att skriva om det här men det här är lite grunder iallafall.
