Hästar på lösdrift

Glömde svara på detta, det var ju 19 grader varmt ute så jag tycker iaf att han inte borde ha fryst..
Det går att frysa ihjäl i 19 grader om man är blöt tillräckligt länge.
Det var ett reellt problem i skyttegravarna.
Jag hade nog sett till att ha med några täcken i den situationen.
T.o.m. till en Islandshäst faktiskt.
 
Skulle det inte vara bättre för dom att få bo i en perfekt lös drift och ha ett perfekt stall med jätte stora boxar OM dom ville vara inne och an ställd personal som kunde sköta om dom och ge dom massa upp märksam het osv?
Jag tror inte att anställd personal kan förmedla samma glädje till hästarna som eleverna på ridskolan gör.
Hästarna verkar liksom ryckas med av det på ett helt annat sätt än av anställda som gör ett jobb.
Hästar är ju oerhört känsliga för sinnesstämningen hos människor.
 
Ja, det är som sagt en självklarhet. Vad jag menar är att det rent praktiskt kan vara svårt att erbjuda precis det som varje individ föredrar allra mest.

Jag pratar alltså inte om att ha en hästhållning som är "bra nog", utan om att sträva efter "ännu bättre".

Här i tråden har t. ex. nämnts att om en häst av två varit sjuk/skadad och behövt boxvila, så har även den andra hästen fått stå inne eller i liten hage i direkt anslutning till den sjuka/skadade hästens sjukhage. Det är förmodligen inget som den friska hästen far illa av att göra i några dagar, men är det verkligen vad den föredrar? Kanske inte.

Ett annat exempel skulle kunna vara om den ena hästen behöver stängas in på box (eller i ligghallen) nattetid en period för att torka upp om benen. Eftersom vi "bara" kommer att ha två hästar kommer den andra också att få stå på box/instängd i ligghallen då, även om den kanske hellre skulle föredra att vara ute.

Eller, för all del, om det skulle visa sig att vår ena ponny älskar livet som lösdriftshäst, och vår andra ponny visar sig vara en riktig stallälskare som vill stå på box 12 timmar per dygn. Nu tror jag inte att det är särskilt sannolikt, men helt säker kan jag ju inte vara eftersom vi inte ens hittat ponny nummer två ännu.

Men om de skulle visa sig ha så olika preferenser, så kan det ju bli lite svårt att erbjuda dem båda precis vad de helst av allt föredrar, vad som de känner är "allra bäst" om de skulle ha möjlighet att välja helt fritt, även om det då kanske skulle vara "bra nog" för båda att t. ex. stå på box 9 timmar per dygn under den blöta och kalla delen av året.
Om hästarna är vänner så jo, i det läget föredrar de allra flesta att vara nära sin vän även om det innebär att de just då inte kan befinna sig där de föredrar att vara i vanliga fall. Hästar är så kloka. De vet att ensam är svag. Därför, om det bara är två hästar och de är vänner, så vill de vara där vännen är. Det här att bara vara två gör att hästarnas beteende skiljer sig från hästars vanliga sätt att bete mot någon som är svag. I normalfallet skuffas hen ut från flocken eller går därifrån mer eller mindre frivilligt för en svag individ gör flocken svag. När de bara är två är det viktigare att vara nära den som är svag för att det är den enda de har.
Man vet idag att även i stora flockar är vänskapen starkare mellan två individer. Det kan vara därifrån det förändrade beteendet när de bara är två kommer ifrån. Det kan vara så att även i en stor flock stannar vännen med den som är svag men det finns vad jag vet ingen forskning som har kommit fram till att det är så generellt.
Däremot är det solklart att stanna med någon som fölar och att försvara även andras föl mot faror.
 
Jag funderar på om det på något sätt kan vara lite provocerande att jag inte "nöjer mig" med bra nog, utan att jag ändå funderar kring att få det ännu bättre.

Jag tänker att om man ser att hästen är nöjd och glad med tillvaron, så kan man välja att bekvämt luta sig tillbaka med vetskapen om att det är just bra nog. Så kan jag välja att resonera kring hur min ponny har det i dag. Hon är nöjd och trygg i sin box, och hon är nöjd och trygg i hagen med sin nuvarande kompis. Inget stressbeteende, fin i hull och päls, vaken och intresserad men lugn och trygg. Nöjd, helt enkelt. En glad ponny.

Men jag "nöjer mig" inte med det och utgår från att det är allra bäst för henne, enbart därför att det fungerar bra som det är. Jag vill testa lösdrift, som rent logiskt för mig känns som "det bästa alternativet" eftersom hästarna då kan välja själva var de vill vara. Jag vill erbjuda min ponny ett alternativ och låta henne testa, vad hon tycker är allra bäst, även om hon faktiskt är nöjd även med att stå på box.

Min gissning är att hon kommer vara lika nöjd även på lösdrift, eftersom hon är en så lättsam ponny som anpassar sig bra till olika situationer. Förmodligen blir det mest dotterns ponny som "får styra", och jag tror inte att min ponny kommer att ha några problem alls med det :)

Om man tänker att det är mer svart eller vitt, antingen är hästen nöjd eller så är den missnöjd, så kanske det blir lite provocerande att fundera kring om "nöjd" innebär "tillräckligt bra" eller "helt ultimat", och om vi faktiskt bör sträva efter mer än "tillräckligt bra" även om hästen redan är nöjd. Det är ju bekvämare att tänka att "min häst är nöjd, alltså är det bra nog" än att tänka "min häst är nöjd, så jag är på rätt väg, men kan hen ändå ha det ännu bättre på något annat vis?"
Jag tror få tycker att det är provocerande. Det är ju fullkomligt självklart och det är vår förbannade skyldighet. Men visst, dålig hästhållning finns såklart där människans bekvämlighet går före hästens bästa.
 
Det beror ju på var de skall springa.
De som jobbar på ridskola har skor.
Annars så skulle de nöta ut sina fötter.
Pensionärerna har inga skor då de går i en hage som inte sliter på hovarna.
Men även när det är det bästa för just den hästen så tycker de ju inte att själva skoningen är särskilt rolig.

Men är livet på ridskola verkligen det hästarna helst av allt skulle välja, om de hade möjligheten att välja helt fritt? Är det en alldeles fantastisk ridskola, med enorma lösdrifter, kallstall, vid behov varmstall, uppvärmda vattenbaljor, fri tillgång på grovfoder som passar deras behov o. s. v?

Om de skulle nöta ut hovarna utan skor, får man väl (med ditt resonemang) se till att ordna bättre underlag för dem? Annars är det väl inte "bästa möjliga", utan "bästa utifrån förutsättningarna", och det har du ju gjort klart att du anser inte är tillräckligt.

Om dina hästar inte tycker att skoningen är "särskilt rolig", är det verkligen det bästa för dem då att trots det tvinga på dem skor? Ett bättre alternativ borde väl vara att byta underlag, alternativt flytta dem till någonstans där underlaget tillåter att de är oskodda.

Jag tycker för övrigt inte att det låter så värst trevligt med vuxna ridhästar som tydligt visar att de inte trivs med att bli skodda. För mig skulle det vara något jag ville åtgärda på något sätt.
 
Ja trixet är ju att veta när hästarna vill vara inne i det eller vara ute på lösdrift.
Och det är lösdriften som är svårast att få till.

Så det är en del pyssel med att få det trivsamt för hästarna.

Men unghästar på stor lösdrift kräver inte så mycket tid av människor

Du är inte särskilt konsekvent. Är det tidskrävande eller inte att ha hästar på lösdrift, menar du? Lät du inte unghästarna välja om/när de ville komma in i stallet?
 
Om hästarna är vänner så jo, i det läget föredrar de allra flesta att vara nära sin vän även om det innebär att de just då inte kan befinna sig där de föredrar att vara i vanliga fall. Hästar är så kloka. De vet att ensam är svag. Därför, om det bara är två hästar och de är vänner, så vill de vara där vännen är. Det här att bara vara två gör att hästarnas beteende skiljer sig från hästars vanliga sätt att bete mot någon som är svag. I normalfallet skuffas hen ut från flocken eller går därifrån mer eller mindre frivilligt för en svag individ gör flocken svag. När de bara är två är det viktigare att vara nära den som är svag för att det är den enda de har.
Man vet idag att även i stora flockar är vänskapen starkare mellan två individer. Det kan vara därifrån det förändrade beteendet när de bara är två kommer ifrån. Det kan vara så att även i en stor flock stannar vännen med den som är svag men det finns vad jag vet ingen forskning som har kommit fram till att det är så generellt.
Däremot är det solklart att stanna med någon som fölar och att försvara även andras föl mot faror.

Men nu utgår du från rådande förutsättningar - d. v. s. två hästar. Diskussionen här var att det inte "duger", att om man arbetar utifrån sina förutsättningar så är det otillräckligt för hästarna.

Det "rätta" i det läget borde alltså, med det resonemanget, vara att köpa (minst) två hästar till, så att både den sjuka/skadade och den friska har möjlighet att ha en kompis med sig. Men det kräver förstås att kompisen vill vara där, alternativt att alla tre övriga hästar är eniga om att "överge" den sjuka/skadade (men då låter man kanske inte den få som den vill).

Det är lite det jag menar med att arbeta utifrån förutsättningarna, att göra så bra som möjligt utifrån de förutsättningar som är. Nu menade dock @Inte_Ung på att det inte duger, och att man inte bör ha djur alls om man begränsas av sina förutsättningar. Således borde inte resonemanget "två hästar vill vara med varandra" vara tillräckligt.
 
Jag tror få tycker att det är provocerande. Det är ju fullkomligt självklart och det är vår förbannade skyldighet. Men visst, dålig hästhållning finns såklart där människans bekvämlighet går före hästens bästa.

Men vem har pratat om dålig hästhållning? Det verkar inte alls vara "fullkomligt självklart" att sträva efter ännu bättre, även när det är fullt tillräckligt och hästarna är glada och nöjda med livet. Tvärt om verkar väldigt många nöja sig med "bra nog" och funderar inte alls vidare än så.

Jag förstår nog inte riktigt vad du menar är "vår förbannade skyldighet"?
 
Du är inte särskilt konsekvent. Är det tidskrävande eller inte att ha hästar på lösdrift, menar du? Lät du inte unghästarna välja om/när de ville komma in i stallet?
Det är resurskrävande att sköta om en lösdrift.
Men inte nödvändigtvis i just tid.
Unghästar på lösdrift kräver dock inte som individer särskilt mycket uppmärksamhet.
De leker med varandra.
 
Jag tycker för övrigt inte att det låter så värst trevligt med vuxna ridhästar som tydligt visar att de inte trivs med att bli skodda. För mig skulle det vara något jag ville åtgärda på något sätt.
Vad säger att de "visar tydligt"?

Vissa jublar ju inte direkt av lycka över själva situationen kring skoning.
Men några gillar faktiskt att få fötterna fixade så att de kan springa som de vill på ett så bekvämt sätt som möjligt.
Vi verkar pensionärerna lösa i hagen.
De uppskattar att få hovarna skötta.
Men att stå på tre ben och bli spikad i den fjärde foten är det många hästar som upplever som påfrestande.
 
Men är livet på ridskola verkligen det hästarna helst av allt skulle välja, om de hade möjligheten att välja helt fritt? Är det en alldeles fantastisk ridskola, med enorma lösdrifter, kallstall, vid behov varmstall, uppvärmda vattenbaljor, fri tillgång på grovfoder som passar deras behov o. s. v?

Om de skulle nöta ut hovarna utan skor, får man väl (med ditt resonemang) se till att ordna bättre underlag för dem? Annars är det väl inte "bästa möjliga", utan "bästa utifrån förutsättningarna", och det har du ju gjort klart att du anser inte är tillräckligt.

Om dina hästar inte tycker att skoningen är "särskilt rolig", är det verkligen det bästa för dem då att trots det tvinga på dem skor? Ett bättre alternativ borde väl vara att byta underlag, alternativt flytta dem till någonstans där underlaget tillåter att de är oskodda.

Jag tycker för övrigt inte att det låter så värst trevligt med vuxna ridhästar som tydligt visar att de inte trivs med att bli skodda. För mig skulle det vara något jag ville åtgärda på något sätt.
Finns absolut hästar som har det som det bästa livet.
Skodde i ett stall där en häst klassades som svår/farlig oavsett box med daglig utevistelse eller ute i flock dygnetrunt så ingen skillnad. Denna häst såldes och såldes några gånger till tills den hamnade på en ridskola och blev den där trygga hästen för osäkra ryttare.
Tror det var att aldrig bli utan sin flock var det som gjorde livet för den hästen och rutiner som en ridskola erbjuder.
 
Finns absolut hästar som har det som det bästa livet.
Skodde i ett stall där en häst klassades som svår/farlig oavsett box med daglig utevistelse eller ute i flock dygnetrunt så ingen skillnad. Denna häst såldes och såldes några gånger till tills den hamnade på en ridskola och blev den där trygga hästen för osäkra ryttare.
Tror det var att aldrig bli utan sin flock var det som gjorde livet för den hästen och rutiner som en ridskola erbjuder.
Ja det handlar ju om att "följa hästen".
Med mina så har den lata blivit pigg och glad
Den irriterade har blivit snäll och tålmodig.
Och den melankoliska har blivit glad och nöjd.

Så det var rätt för dem.
 
Finns absolut hästar som har det som det bästa livet.
Skodde i ett stall där en häst klassades som svår/farlig oavsett box med daglig utevistelse eller ute i flock dygnetrunt så ingen skillnad. Denna häst såldes och såldes några gånger till tills den hamnade på en ridskola och blev den där trygga hästen för osäkra ryttare.
Tror det var att aldrig bli utan sin flock var det som gjorde livet för den hästen och rutiner som en ridskola erbjuder.

Det är klart det finns hästar som trivs jättebra och fungerar alldeles utmärkt i ridskoleverksamhet!

Nu har dock @Inte_Ung ett flertal gånger uttryckt att om man som ägare inte kan erbjuda hästen det absolut bästa möjliga, om man arbetar utifrån sina förutsättningar o. s. v. så bör man överväga om man alls bör ha några djur. Här är ett axplock:

Jag tycker nog att det är en plikt vi som djurägare har, att anpassa djurhållningen efter djuren.
Om vi nu skall hålla djur i fångenskap för vårt nöjes skull så är det det minsta som vi kan göra.
Att se till att även djuren kan njuta av sina liv på bästa sätt och att vi också skall vara ett nöje för våra djur.

Då så får man se till att lösa det praktiska tycker jag.
Djuren har inte bett om att bli hållna i fångenskap.
Det är ett stort ansvar som vi tar på oss när vi låser in dem på olika sätt och utnyttjar dem för nöjes skull.
Då måste även djuren vinna på situationen.

Jag tycker att begränsningen "efter sina förutsättningar" är dålig.
Om inte förutsättningarna är bra nog så får man ändra på dessa.

Djurhållningen skall utgå från djurens bästa och inte efter ägarens förutsättningar.
Om tillgångarna begränsar djurens välfärd så får man nog acceptera att man inte kan ha djur.
Husdjur är ingen mänsklig rättighet utan det är ett ansvar som man måste kunna axla.
Både praktiskt, tidsmässigt och ekonomiskt.

Djurägare får se till att ha tillräckligt goda förutsättningar för att ge sina djur det bästa möjliga liv.
Om man inte kan det så bör man överväga att inte ha djur.

Jag har genom hela tråden varit tydlig med att min acceptabla "lägsta-nivå" är nöjda och glada hästar, som hålls givetvis inom mina/våra förutsättningar. D. v. s. vi varken kan eller vill bygga en mängd olika lösdrifter och 2 olika stall, för att erbjuda två hästar ett fullt utbud av valmöjligheter. Jag ser heller inget behov av att köpa mer mark, om det som finns tillgängligt räcker gott och väl.

Det är dock att arbeta inom mina förutsättningar, vilket @Inte_Ung flera gånger vänt sig mot. Djuren ska ha det bästa möjliga liv, annars bör man kanske inte alls ha djur, enligt hen.

Därför undrar jag om hen är säker på att just ridskola - och just den ridskolan - verkligen är det absolut bästa möjliga livet för hens hästar. Det låter ju inte så, om de t. ex. måste skos vilket de inte uppskattar, för att inte slita sönder hovarna. Rimligtvis skulle "bästa möjliga" då innefatta bättre/mer lämpligt underlag, så att hästarna som inte vill bli skodda, kan slippa skor.

Annars är det ju att arbeta inom rådande förutsättningar, och inte efter absolut bästa möjliga för hästarna, vilket hen anser är skäl nog för att ifrågasätta om man alls bör ha häst. Det gör mig oerhört nyfiken på vilket unikt paradis hens hästar lever i.
 
Det är resurskrävande att sköta om en lösdrift.
Men inte nödvändigtvis i just tid.
Unghästar på lösdrift kräver dock inte som individer särskilt mycket uppmärksamhet.
De leker med varandra.

Så du lät inte unghästarna välja om de ville bo på box eller lösdrift, då?
 
Vad säger att de "visar tydligt"?

Vissa jublar ju inte direkt av lycka över själva situationen kring skoning.
Men några gillar faktiskt att få fötterna fixade så att de kan springa som de vill på ett så bekvämt sätt som möjligt.
Vi verkar pensionärerna lösa i hagen.
De uppskattar att få hovarna skötta.
Men att stå på tre ben och bli spikad i den fjärde foten är det många hästar som upplever som påfrestande.

Så varför anpassar du inte förutsättningarna för hästarnas bästa, och låter dem slippa den påfrestningen som de inte uppskattar?

Det är ju vad du själv uttryckt att man bör göra. Låta hästarnas bästa styra, inte rådande förutsättningar. Det finns garanterat platser där hästar kan få mental stimulans och gå oskodda utan att slita ut hovarna, således är det möjligt.
 
Så du lät inte unghästarna välja om de ville bo på box eller lösdrift, då?
Jo det gjorde jag ju så klart.
De stod ju vid grinden när de ville komma in i värmen och vila sig ett tag.
Men det är ju inte någon direkt tidsödande syssla att ta in dem några timmar tills att de ville gå ut igen.
 
Så varför anpassar du inte förutsättningarna för hästarnas bästa, och låter dem slippa den påfrestningen som de inte uppskattar?

Det är ju vad du själv uttryckt att man bör göra. Låta hästarnas bästa styra, inte rådande förutsättningar. Det finns garanterat platser där hästar kan få mental stimulans och gå oskodda utan att slita ut hovarna, således är det möjligt.
Nu så tycker jag att du har förskjutit din argumentation från att handla om lösdrift och hästhållning till att handla om att vara otrevlig mot mig och försöka få med dig andra i det.

Och eftersom att du ännu inte har haft någon egen hästhållning hemma så ser jag inte att du kan tillföra något till själva faktan i debatten.
Därför så gör jag precis som i andra diskussioner med dig så att jag nu slutar att svara på dina inlägg till mig.
 
Nu så tycker jag att du har förskjutit din argumentation från att handla om lösdrift och hästhållning till att handla om att vara otrevlig mot mig och försöka få med dig andra i det.

Och eftersom att du ännu inte har haft någon egen hästhållning hemma så ser jag inte att du kan tillföra något till själva faktan i debatten.
Därför så gör jag precis som i andra diskussioner med dig så att jag nu slutar att svara på dina inlägg till mig.

Nej, det handlar i allra högsta grad om hästhållning och lösdrift. Jag försöker förstå varför du tycks argumentera för att ingen annan (än möjligtvis du) tycks kapabel till att hålla häst på ett, enligt dig, acceptabelt sätt. Och jag försöker förstå om du själv verkligen håller häst på det sätt du argumenterar för att man bör göra, för att alls vara lämplig att ha djur.

Du kan själv läsa inlägget ovan, där jag citerat en rad svar från dig där du antyder att det inte är "bra nog" att arbeta utifrån sina förutsättningar, och att där du tycks antyda att "utifrån sina förutsättningar" per automatik är detsamma som dålig hästhållning, att inte anpassa sig efter hästarnas behov o. s. v. Tillsammans med din kommentar här - att jag ännu inte haft någon egen hästhållning hemma och därför inte kan tillföra något till själva faktan, blir dock din ståndpunkt ganska tydlig.

Alla som inte haft häst lika länge som dig, göre sig icke besvär att försöka diskutera och resonera runt något. Om man inte bara rakt av accepterar att du har alla rätt, och själv har man alla fel, så har man inget att komma med.
 
Personligen anser jag att det är en oerhört knepig väg att gå, att anse att bara de som själva har konkret erfarenhet av något, kan ha en vettig åsikt eller vettiga tankar. Jag skulle nästan vilja sträcka mig till att det är tvärt om, i synnerhet när det gäller djurvälfärd.

Hur lätt är det inte att bli "hemmablind"? Se på dressyren på hög nivå. Där är det vad jag förstått ofta folk utifrån som reagerat, ifrågasatt, och försökt få en förändring. Det är inte eliten själva.

Detsamma tror jag gäller de som har hästar i stall eller lösdrifter som inte är perfekta (eftersom ingen - och inget - är perfekt) och som kanske blir hemmablinda för vad som kan förbättras. Det är när andra börjar tänka till, fundera, och utveckla idéer som de "gamla rävarna" hakar på.

Jämför hästhållning nu, när jag upplever det som att allt fler rör sig mot lösdrift eller i vart fall större hagar, hästsällskap i hagen o. s. v. Går vi tillräckligt långt tillbaka i tiden, hölls hästar på ett sätt som skulle vara totalt oacceptabelt i dag. När jag var liten var normen fortfarande spilta för ridskolehästar. Jag tror inte att det var de som själva haft sina spiltstall i många år, och som var nöjda med det, som började fundera kring vad som verkligen var bäst för hästarna.

På samma sätt är jag övertygad om att jag kan ha värdefull kunskap för att göra bästa tänkbara lösning för våra ponnyer - utifrån våra förutsättningar. Mycket är bra att ta lärdom av andra, som har en hästhållning som liknar den jag vill ha. Andra som byggt kan ge värdefulla tips, dela erfarenheter om hur man kan värma upp en utebox, om/när man själv använder boxar o. s. v. Men ingen annan känner min ponny, eller dotterns framtida ponny, och vet vilka förutsättningar de har. Ingen annan vet hur vår gård ser ut, hur vår mark ser ut, och vad som rent praktiskt fungerar bäst hos oss.

Där tror jag fortfarande på att "plocka russinen ur kakan". Ta de bästa delarna av vad jag ser på olika anläggningar, se vad våra ponnyer trivs med och vad jag kan förbättra, och successivt sikta på att få ett ännu bättre boende för dem - även om det naturligtvis kommer att vara bra nog redan från dag ett!
 
Förresten, mitt bästa tips för lösdriftsbyggare är GRUS.

Planera för lera, även om det är torrt nu. Optimalt är om ligghallen ligger på en kulle med svag sluttning bort.

Men iom att ni ska konvertera en maskinhall antar jag att den ligger där det är rätt så platt. Om det inte redan är hårt och grusat runtom så gör det nu, innan ni tar dit hästarna. Gör diken/täckdiken om det behövs.

Grusa runt grindar, grusa runt matplatser, har ni råd gör korridorer med grus.

Jag använder 0-8 stenmjöl, det packar till sig hårt efter några veckor/månader och blir en utmärkt yta. Sen har jag också små bitar med större grus som inte packar sig, jag har barfotahästar så jag vill att dom ska få naturlig nötning och stimulans. Men alla, även skodda, passar bra till 0-8. Det är pyttelitet grus.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 150
Senast: Lavinia
·
Hästmänniskan Åh känner mig så velig🙈. Letar en häst till, har en appaloosa och shettis hemma på gården. Och letar nu efter en till främst för...
2 3
Svar
45
· Visningar
5 881
Hästmänniskan Var lite osäker i vilket forum jag skulle lägga den här, men vi provar med hästmänniska. Jag har länge funderat på hur mycket/vad man...
2 3
Svar
55
· Visningar
6 902
Senast: Cambrie
·
Anläggning Vi har möjlighet att ha öppna ”luckor” mot stallgången i fronten på hästarnas boxar. Min häst är extremt pillig så hon har tidigare...
2 3
Svar
52
· Visningar
3 819
Senast: Tualma
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp