Hästar och pojkvänner/flickvänner - hästmänniskor egoister?

[anhe]

Jag sitter och läser tråd på tråd där den hästointresserade partnern diskuteras. Kontentan av de flesta trådar är att ställer inte partnern upp på alla beslut som involverar hästar, där den hästintresserade då alltså ska ha fri beslutsrätt, så ska han/hon dumpas, alternativt, partnern skulle stötta ditt beslut om han/hon verkligen älskar den hästintresserade.

Är inte det här ett enormt egoistiskt sätt att tänka. Lever man i en tvåsamhet så behöver man väl ändå visa hänsyn till varandra, kompromissa, ett givande och tagande. Är jag den enda som inte kör över min partner i alla beslut som rör hästverksamheten. Jag skulle inte köpa en ny häst (som exempel) utan att diskutera om det är finansiellt möjligt, tidsmässigt möjligt, samt hur det påverkar vardagen. Lika skulle inte han gå och köpa sig en ny motorcykel (hans intresse) utan att diskutera det med mig. Vi har båda hobbyintressen, jag kan inte kräva att han ska anpassa sin fritid helt efter mig och min hobby, jag måste även möjliggöra för honom att få spendera tid för sin hobby. Lika måste vi båda möjliggöra så att vårt förhållande har goda förutsättningar att även fortsättningsvis fungera. Det innebär att vi måste avsätta tid och energi för varandra. Vi har dessutom ett gemensamt ansvar för vårt liv och leverna, hur vi bor och lever, jag kan/vill inte lägga allt ansvar på honom, det känns absolut inte rättvist och jag skulle själv inte vilja bli behandlad så.

Vi försöker i möjligaste mån se till att den andra partnern kan genomföra sina drömmar och idéer, men ibland så avstår vi för att det sätter för stora avtryck i vårt liv på endera viset. Men ofta verkar just hästmänniskor resonera "My way or the high-way". Är vi ett särskilt egoistiskt släkte?

 

[Fillefjonkan]

Sv: Hästar och pojkvänner/flickvänner - hästmänniskor egoister?

Håller med dig helt och hållet. Har fått precis samma känsla i olika trådar man läst.
Känns som en liten tröst i alla fall att vi åtminstone är två som inte kör över våra partners fullständigt.

Hemma hos oss så är det vår häst och vår båt även om det är våra olika intresse. Skulle jag behöva hjälp i stallet så finns han där för mig precis som jag hjälper honom om han behöver hjälp. Vårt gemensamm liv är dessutom det som går först behöver vi göra något hemma så är det det som prioriteras och inte hobbierna. Då får häst vila eller så får medryttare rycka in.

 

[CeciliaW]

Sv: Hästar och pojkvänner/flickvänner - hästmänniskor egoister?

Självklart är det ett givande och tagande! Det jag ville framföra i tråden som jag misstänker att du syftar på är RESPEKT för den andres intresse. Jag har hittills aldrig hindrat min sambo från att utöva sin sport, och han låter mig hålla på med hästar, trots att ingen av oss är intresserad av den andras intresse. Dock respekterar vi varandras intressen och att det tar tid!

Har man en sambo/pojkvän som inte respekterar ens fritidsintressen och hindrar en från att göra något man känner väldigt starkt för - så skulle då jag börja ifrågasätta förhållandet. Det handlar inte om egoism, utan att respektera varandra och varandras intressen. Självklart kan ekonomin eller annat sätta stopp, men att bara säga blankt nej utan att ha en bra motivering skulle få mig att undra.

 

[Gesska]

Sv: Hästar och pojkvänner/flickvänner - hästmänniskor egoister?

Kul att det finns några här som tänker som jag!

Hos oss är det våra hästar, våra bilar/mc, våra kameror och våran katt. Hund/hundarna som kommer i en ganska snar framtid kommer även dom att vara våra och man får pussla så det funkar! Vi har ju valt att leva tillsammans för att vi inte vill vara utan den andre, då måste man respektera varandra och varandras intressen. Det blir pussel och kompromisser och det funkar!

Skulle jag "tvinga"honom att leva efter mina intressen så skulle det betyda att jag förändrade honom och då är han inte längre den man jag blev förälskad i.

Hoppas ni fattade mitt svammel men kort sagt, i ett förhållande får man kompromissa så att det passar båda parter!

 

[Arabizar]

Sv: Hästar och pojkvänner/flickvänner - hästmänniskor egoister?

Min gubbe är inte speciellt intresserad av hästar...
jag som själv är uppväxt med hästar och för mig är det mer en livstil (ser det inte som hobby),kan verkligen inte tänka mig att leva utan häst,kanske är jag egoistisk men å andra sidan visste min sambo detta innan vi flyttade ihop och skaffade barn tsm osv jag stöttar och ställer upp när det gäller hans intressen i livet som är fotboll,han går kurser och utbildar sig varje år (som inte är gratis) arbetar som tränare för ett herrlag och är även fotbollsdomare + sitt ordinarie arbete,han är inte hemma många kvällar i veckan.jag är inte ett dugg intresserad av fotboll men visste att han brann för sporten då vi träffades för 14år sedan och skulle aldrig tvinga honom att sluta med det.han accepterar mitt intresse och jag hans,men visst har vi diskussioner ang både det ena och andra vissa ggr speciellt när det kostar,men det hör väl till

jag skulle aldrig ta hem en häst eller annat djur utan att diskutera med min partner först.det tycker jag är självklart!

Mvh Arabizar

 

[CeciliaW]

Sv: Hästar och pojkvänner/flickvänner - hästmänniskor egoister?

Vill tillägga - på bukefalos finns många yngre personer som kanske inte har ett stabilt, stadigvarande, långvarigt förhållande... och för dem kan det vara ännu viktigare att en ev partner inte hindrar dem i hur de vill leva och forma sitt vuxenliv.

 

[LadyLusifer]

Sv: Hästar och pojkvänner/flickvänner - hästmänniskor egoister?

Nu har ju jag turen att min sambo är lika hästintresserad som jag men det finns ju andra saker som vi kanske inte är helt ense om, men då får man ju jämka helt enkelt. Beror ju lite på hur viktigt det är för min partner också. Är det väldigt viktigt får jag ju släppa efter och vise versa Man måste ju prata med varandra, har man haft turen att hitta någon att dela livet med så måste man ju ta hand om varandra.
Men om man leker med tanken att min sambo inte skulle tyckt om hästarna och kanske börja ställa krav på att jag skulle spendera mindre tid i stallet så skulle det inte fungera. Jag har tävlingshästar och det är en livsstil för mig.
Jag skulle inte kräva av honom att han skulle vara i stallet eller så , men giochmed att det är en så enorm del av mitt liv så skulle det vara svårt för mig att leva med någon som inte är i alla fall lite delaktig i mitt hästliv... tycker om att diskutera och prata om saker och det blir ju svårt om den jag vill prata med inte ens vill höra talas om hästarna

 

[Allimac76]

Sv: Hästar och pojkvänner/flickvänner - hästmänniskor egoister?

Jag sitter och läser tråd på tråd där den hästointresserade partnern diskuteras. Kontentan av de flesta trådar är att ställer inte partnern upp på alla beslut som involverar hästar, där den hästintresserade då alltså ska ha fri beslutsrätt, så ska han/hon dumpas, alternativt, partnern skulle stötta ditt beslut om han/hon verkligen älskar den hästintresserade.

Är inte det här ett enormt egoistiskt sätt att tänka. Lever man i en tvåsamhet så behöver man väl ändå visa hänsyn till varandra, kompromissa, ett givande och tagande. Är jag den enda som inte kör över min partner i alla beslut som rör hästverksamheten. Jag skulle inte köpa en ny häst (som exempel) utan att diskutera om det är finansiellt möjligt, tidsmässigt möjligt, samt hur det påverkar vardagen. Lika skulle inte han gå och köpa sig en ny motorcykel (hans intresse) utan att diskutera det med mig. Vi har båda hobbyintressen, jag kan inte kräva att han ska anpassa sin fritid helt efter mig och min hobby, jag måste även möjliggöra för honom att få spendera tid för sin hobby. Lika måste vi båda möjliggöra så att vårt förhållande har goda förutsättningar att även fortsättningsvis fungera. Det innebär att vi måste avsätta tid och energi för varandra. Vi har dessutom ett gemensamt ansvar för vårt liv och leverna, hur vi bor och lever, jag kan/vill inte lägga allt ansvar på honom, det känns absolut inte rättvist och jag skulle själv inte vilja bli behandlad så.

Vi försöker i möjligaste mån se till att den andra partnern kan genomföra sina drömmar och idéer, men ibland så avstår vi för att det sätter för stora avtryck i vårt liv på endera viset. Men ofta verkar just hästmänniskor resonera "My way or the high-way". Är vi ett särskilt egoistiskt släkte?

Fast, jag skulle aldrig komma på tanken att försöka sätta stopp för min sambos sportintresse. Självklart ska han få ha sina säsongsbiljetter och digitalkanaler och heliga championsleauge helger. Undrar om han skulle acceptera att jag krävde att han skulle lägga ned detta?
Om vi inte respekterar varandras intressen, då ska vi nog inte vara tillsammans.

 

[schelin_j]

Sv: Hästar och pojkvänner/flickvänner - hästmänniskor egoister?

Jag är nog en sådan egoist faktiskt. Jag har skaffat mig en häst, ett levande djur som jag älskar och ansvarar för. Det ansvaret går före allt annat för mig.

Sambon skulle klara sig alldeles utmärkt utan mig, det skulle inte hästen (eller ja, han kunde ju hitta någon annan som tog hand om honom förstås men i dagens samhälle kan han inte leva ensam) och därför är min prioritering i den ordningen.

Däremot kräver jag inte att min sambo skall ställa upp och hjälpa till med något som har med hästen att göra. Men vill han så får han gärna!!! Jag hjälper honom när jag kan med hans hobbies också. Och vi hjälps åt med att fixa alla vardagliga saker som tvätt, städning, inköp etc. etc.

Men jag sätter hästen först och främst i alla prioriteringsfrågor.

 

[Lantlolla]

Sv: Hästar och pojkvänner/flickvänner - hästmänniskor egoister?

Jag håller med dig.
Nu räknas jag säkert till en av de yngre som inte har ett stabilt förhållande.
Men måste få berömma pojkvännen lite!
När han träffade mig för ja en o en halv månad sen var han LIVRÄDD för hästar, nu har han ridit tre ggr o frågar jämt när han får fälja med igen!

Finns inget bättre än såna människor som hjälper till även om jag klarar mig själv!! (har gått o blivit bortskämd sista månaden tror jag) =)

 

[lady_mike]

Sv: Hästar och pojkvänner/flickvänner - hästmänniskor egoister?

Min sambo hatar allt vad mina djur heter. Jycke o häst. Han tycker jycken drar in grus, kräver tid, jobbig då han gapar på folk som kommer. (vilket för mej är bra då det kom nyligen oönskat folk som blev rädd för jycken och åkte. En försäljare)
Hästen är dyr. Hon tar tid. Är svårt att hitta nån som kan ta hand om henne då vi vill resa bor.
Sambon skulle skrika av lycka om jag gjorde mej av med mina djur. Han hjälper hellst aldrig till med min hund. Det är bara jag som går ut med honom. Jobbar jag över 7 timmars pass så kan han på nåder släppa ut jycken så han kan kissa men sen är det raka vägen in igen.

Han hjälper mej med hästen genom att låna ut sin nybil då det ska dras tunga släp i dåligt underlag som vinterblask. Då orkar inte gammelbilen. Jag får absolut inte skita ner den invändigt.
Han hjälper mej även med att packa spån om det behövs. Han gör vad som krävs då jag inte klarar eller har möjlighet. Så han ställer ju upp.
Varför?: Jo han vill att jag är lycklig. Han vet att mina djur är källan till mitt glada humör och all en energi jag har.
Men han anser att det är mina djur så jag ska ta fullt ansvar för dem helt själv.

Han tävlar i rally. Och då han mekar i garaget och han måste ha hjälp med att hålla ågot så kommer jag och hjälper till oxå. Behöver han nåt med sin hobby så ställer jag upp. Jag hatar att vara i garaget. Tycker det är kul att kika på tävlingar. Men håller hellst inga verktyg.

Trots att han nu hatar att jag har djur så leter vi efter ett nytt hus så jag kan få ha hästen hemma på gården. Så jag kanske kan skaffa en gris o 2 kaniner. Som min dröm nu är.

Jag har hittils inte haft svårt att låna ut djuren då vi rese bort. Både min häst och min hund är snälla djur som de flesta gillar.

Och min sambo köper argumentet att resa bort gör vi max 1 gång om året. Så då har vi kul då. Djuren har vi året runt o varje dag. Så de gör mej lycklig varje dag.

Många anser att min sambo inte är nåt att ha. Han sätter aldrig sin fot i stallet o bara klagar på mina djur pga ekonomin, grusit inne mm. Han hjälper ytters motvilligt till och när han gör det så är det i nödfall.

Jag anser att han hjälpt mej massor. Vi ska köpa nytt hus för min skull!!!!!!! Vi leter i en prisklass dubbelt så mycket som vårt nuvarande. Och det är till 90% för mitt hästintresse.
Han stödjer mej ekonomiskt då det varit kris nån gång. Betalat hovis om jag fått en dålig lön och haft mycket utgifter. (ytterst sällan)..

Jag stödjer honom i hans hobby och han stödjer mej oxå. Även om han önskar att jag valt nåt annat som dans till hobby!

 

[Ranger]

Sv: Hästar och pojkvänner/flickvänner - hästmänniskor egoister?

Det är en svår balansgång. Självklart måste man kompromissa för att kunna leva med en annan människa, men om partnern är väldigt skeptiskt till ens passion, finns risken att man till sist kompromissar bort sig själv. Mår man bra av att stressa hem från stallet för att partnern tycker hästarna tar för mycket tid? Mår man bra av att ständigt höra djupa suckar varje gång man ska ut till stallet? Precis som CeciliaW m.fl. säger måste det finnas respekt för den andres intressen. Utifrån det kan man sedan kompromissa om tider, kostnader, m.m. Då kan det fungera.

Jag har själv varit i situationen där jag kompromissade bort för mycket av mig själv. Jag stannade kvar i relationen i många år men f-n vad dåligt jag mådde.

 

[anhe]

Sv: Hästar och pojkvänner/flickvänner - hästmänniskor egoister?

Jag vet inte riktigt vilken tråd du syftar på, tycker det snurrar flera trådar just nu med ungefär samma tema.

Självklart måste man ha respekt för varandras intresse, jag håller helt med dig. Har man häst blir det naturligtvis en livsstil, en rätt så krävande sådan. Men det finns ändå alltid val att göra. Kanske är det här mer självklart när man dessutom har barn? Innan man fick barn var det ju mycket lättare att utföra sina hobbyer parallellt, det går inte när det är småbarn inblandade.

En partner som förvägrade mig mitt intresse om möjlighet till utövande finns, vore nog helt enkelt en partner jag inte skulle välja. Dela intresse är inte nödvändigt, men att respektera varandras intresse och vårt gemensamma liv, det är en nödvändighet.

 

[anhe]

Sv: Hästar och pojkvänner/flickvänner - hästmänniskor egoister?

Det är en svår balansgång. Självklart måste man kompromissa för att kunna leva med en annan människa, men om partnern är väldigt skeptiskt till ens passion, finns risken att man till sist kompromissar bort sig själv. Mår man bra av att stressa hem från stallet för att partnern tycker hästarna tar för mycket tid? Mår man bra av att ständigt höra djupa suckar varje gång man ska ut till stallet? Precis som CeciliaW m.fl. säger måste det finnas respekt för den andres intressen. Utifrån det kan man sedan kompromissa om tider, kostnader, m.m. Då kan det fungera.

Jag har själv varit i situationen där jag kompromissade bort för mycket av mig själv. Jag stannade kvar i relationen i många år men f-n vad dåligt jag mådde.

Jo, men måste man inte samtidigt respektera sin partner också. Hur skulle man resonera om man var i partners situation. Hur resonerar man om man är tillsammans med någon som aldrig visar hänsyn till dina känslor, som ALLTID prioriterar ett djur (eller en bil, eller vad som helst) över dig själv/familjen/hemmet. När är man egoistiskt med sitt eget intresse och respektlös mot sin partner, och när är partnern respektlös mot ditt intresse och mot dig? Svår balansgång.

 

[Ranger]

Sv: Hästar och pojkvänner/flickvänner - hästmänniskor egoister?

Jo, men måste man inte samtidigt respektera sin partner också. Hur skulle man resonera om man var i partners situation. Hur resonerar man om man är tillsammans med någon som aldrig visar hänsyn till dina känslor, som ALLTID prioriterar ett djur (eller en bil, eller vad som helst) över dig själv/familjen/hemmet. När är man egoistiskt med sitt eget intresse och respektlös mot sin partner, och när är partnern respektlös mot ditt intresse och mot dig? Svår balansgång.

Självklart! En person som ALLTID sätter sitt intresse/djur framför allt annat ÄR egoistisk och respektlös (om de lever i ett parförhållande). Det håller jag med om.

I många fall får jag dock intrycket av att partnerns gnäller för att de tycker det är _tråkigt_ att den andre tillbringar så mycket tid i stallet. Det är skillnad på det och på fallen där pojkvännen/flickvännen jämnt måste kompromissa bort sina egna intressen på grund av hästen eller alltid får sköta all "markservice". Då förstår jag att de till sist tröttnar. Samtidigt tror jag man måste vara införstådd med att vissa intressen tar mer tid och kostar mer pengar än andra. Kompromisser som "jag får en timme framför Tipsextra så får du en timme i stallet" fungerar inte särskilt bra.

 

[anhe]

Sv: Hästar och pojkvänner/flickvänner - hästmänniskor egoister?

Självklart! En person som ALLTID sätter sitt intresse/djur framför allt annat ÄR egoistisk och respektlös (om de lever i ett parförhållande). Det håller jag med om.

I många fall får jag dock intrycket av att partnerns gnäller för att de tycker det är _tråkigt_ att den andre tillbringar så mycket tid i stallet. Det är skillnad på det och på fallen där pojkvännen/flickvännen jämnt måste kompromissa bort sina egna intressen på grund av hästen eller alltid får sköta all "markservice". Då förstår jag att de till sist tröttnar. Samtidigt tror jag man måste vara införstådd med att vissa intressen tar mer tid och kostar mer pengar än andra. Kompromisser som "jag får en timme framför Tipsextra så får du en timme i stallet" fungerar inte särskilt bra.

Det intryck som ges av att partners gnäller om än det ena och än det andra, de kommentarerna kommer ju oftast från vår sida, de hästintresserades, och genast kommer svaren om att kan han inte acceptera att du är utanför hemmet från det att du kliver upp på morgonen fram till du stupar i säng så kan han inte älska dig = dumpa.

Visst tar vissa intressen mer tid än andra (hästeriet är ju definitivt ett tidskrävande intresse), men ibland verkar orimligt mycket tid och kraft gå till hästintresset. Lägger man allt på hästintresset och inget på tvåsamheten, då kanske det inte är så konstigt att partnern tröttnar och att förhållandet till slut spricker.

Att kompromissa "timme för timme" känns enbart omoget, så funkar ju inte livet.

 

[Jeeves]

Sv: Hästar och pojkvänner/flickvänner - hästmänniskor egoister?

Jag tror att hästmänniskor är en samling starka personligheter, starka människor med ett intresse som är mer en livsstil än hobby.

Jag tror att det är oerhört provocerande för vissa män/kvinnor och att det triggar deras beslutsamhet i att försöka kontrollera partnern genom att helt enkelt försöka sätta stopp för deras passion. Ibland upplever jag det som ren svartsjuka, som om det vore en otrohet att spendera tid med hästarna!

Att ta hand om sin ekonomi, sköta gemensamma åtaganden etc är en självklarhet tycker jag. Har svårt för det där med att man ska "tillåta" varandra saker hit och dit, min sambo kan ibland ha en irriterande förmåga att "be om lov" när han ska handla saker, t o m småsaker som ett par brallor. Vi är vuxna människor, har varsin lön så jag förstår inte problemet. När det gäller tiden, huset, barnen m m så delar man upp det 50/50 - vad är problemet med det?
Oftast får man reaktioner från killar när de upptäcker att tjejerna faktiskt har ett eget liv. Så svaga killar; gör er sig icke besvär med hästtjejer för de har skinn på näsan.

 

[Yrja]

Sv: Hästar och pojkvänner/flickvänner - hästmänniskor egoister?

Hänsyn?

Men vänta nu. I detta samanhang gäller samma regler som när man blir tillsammans med ngn som har ansvar för vilken annan beroende varelse som helst. Har du hund, häst, katt eller barn så är det något som den andra parten måste acceptera om han eller hon vill leva med dig. Du kan inte prioritera ditt barn eller dina djur efter din partner. Det handlar om ansvar för levande varelser, det har ingenting med egosim att göra.

Om jag delar mitt liv med ett barn från ett tidigare förhållande så väljer jag partner med förutsättning att han kan leva med mig som mamma till mitt tidigare barn. Att han tar hänsyn till att barnet som är beroende av mig prioriteras först i vissa fall. Inte för att jag tycker att det är roligare att prioritera det först, utan för att det är mitt ansvar.

I mitt fall hade jag inget barn men jag hade en häst. Och för att göra det ännu klarare för min nuvarande sambo när vi träffades, så pratade jag med honom om mitt hästintresse. Att en häst kan bli gammal och att jag kommer att behöva prioritera honom både när det gäller tid och pengar ibland. Och att det var något som kom på köpet om han ville ha mig. Vilket han ändå ville.

Ett ansvar är ett ansvar, ingenting annat. Man vet vad man får när man skaffar sig en partner, och blir man överaskad och inte tycker att det duger, då är man inte rätt för varandra.

 

[anhe]

Sv: Hästar och pojkvänner/flickvänner - hästmänniskor egoister?

Det var väl inte riktigt så jag menade. Naturligtvis har man som djurägare (likväl som förälder) ett absolut ansvar för hästen. Men man kan utan att göra avkall på sitt ansvarsområde göra olika val/prioriteringar i vardagen. Naturligtvis sätts barnen före partnern, även före djuren om det kommer till kritan, lika måste ju djuren få det de kräver, men för det behöver man inte förvänta sig/kräva att partnern ska agera dörrmatta och bara valsa med.

Jag prioriterar inte att spendera 4 timmar per dag i stallet efter jobbet. Som min situation är skulle jag då aldrig få se vare sig mina barn eller min man, han skulle dessutom till största delen bli ansvarig för barn och hem och inte ha tid med någon egen hobby. Men, jag kan alltid göra valet att ändra mina rid/kördagar exempelvis om de tilltänkta träningsdagarna krockar med något annat evenemang t.ex., det kan jag göra utan att inskränka på mitt ansvar som djurägare. Jag kan planera och effektivisera träningen för mina hästar. Jag kan välja en nivå på mitt hästintresse som tillfredsställer mig och mitt intresse, men som går att kombinera med familjen.

Vad jag vill ha fram är inte att man ska prioritera sin partner före hästen, men att många hästintresserade kanske prioriterar sitt intresse på ett lite egoistiskt vis.

 

[Yrja]

Sv: Hästar och pojkvänner/flickvänner - hästmänniskor egoister?

Dörrmatta har ingen sagt ngt om. Vem säger att inte han i sin tur har egna intressen eller för den delen uppskattar egen tid hemma?

Jag spenderar den tid som krävs hos min häst. Han är värd all uppmärksamhet om han behöver det. När jag köpte häst tog jag på mig det ansvaret. Sen delar jag turligt nog min häst med min syster och är därför ledig från hästen ca 3 ggr i veckan. Och självklart är sambon med i diskussionen om vart hästen ska stallas upp och liknande, men han ärm en klok man och förstår att hästens bästa alltid kommer först och ser därför inget problem med att jag måste åka 30 min enkel resa när jag rider, trots att det finns närmre alternativ.

Jag känner inte någon som behandlar sin karl som en dörrmatta bara för att de har häst. De spenderar sin tid i stallet som de måste, och drar sitt strå till stacken när de är hemma. Jag spenderar minst 4h i stallet när jag väl är där, och jag rider ibland 3 timmar i sträck. Men självklart har jag enkonversation med min sambo - det har folk i allmänhet - om vilken dag som passar bra att göra så, och vilka dagar man kanska bör skynda sig, kanske hoppa ridningen helt.

Vad gäller barn så är det ju en förändring i livet som sker och varje par som bestämmer sig för att ta ett sådant steg har i regel en konversation om hur man ska lösa detta praktiskt när barnen kommit. Och är man oense, så skaffar man kanske inga barn tillsammans.