Har prideflaggan blivit straight?

Jag spekulerar bara vill jag påpeka. Jag har ytterst svagt underlag för argumentationen, men det var den personen upplevelse. (Hen befinner sig högerut Så att säga)
Jag har inte så mycket att tillägga i trådens diskussion.
Min bekant som är bög och högt upp inom kd har sagt att det är lättare att vara homo inom kd än kd i homokretsar. Han kanske syftar på något sådant?

Jag fattar ju inte hur nån vettig kan vara kd öht men det är ju en annan diskussion.

HBTQ-certifiering är f.ö. mycket riktigt en utbildning osv för hela personalen.
 
Sorry, läste slarvigt. Du kan ha en poäng. Å andra sidan har jag väldigt svårt att tänka mig att Sjöbo eller Sölvesborg är hbtq-certifierade, just med tanke på vilka som styr i de kommunerna. Sådana certifieringar tillkommer ju efter politiska beslut
Jo antagligen. Jag är generellt skeptisk till planer och symboler men visst, om Göteborg har anställt någon för att hjälpa en utsatt grupp är det ju helt suveränt. Jag är bara orolig för att det är trendigt just nu och det är därför som Volvo hakar på tåget sas. Ingen bryr sig ju ett skit om tiggarna t ex som också är en utsatt grupp men det vore ju inte lika trendigt eller rätt (eller snarare de har inga pengar att handla för). Men jag vet inte, mycket är ju bra också.
 
Nej jag vet inte exakt vad det innebär, det var bara ett svar på ursprungsinlägget. Men kanske att personalen genomgått utbildningar eller liknande?

Hbtq-certifieringen är en utbildning och process, för vår organisation höll den på ca 8 mån. Då ingick flera utbildningsdagar, men också uppgifter att jobba med emellan dessa. Allt ifrån att granska sig själv och sina egna normer, till att granska styrdokument, fysiska lokaler, rekryteringsprocess osv. Processen avslutades med ett (enkelt) test som skulle ha godkänt resultat av en viss procent av personalen. Efter 3 år görs en omcertifiering, om man fortfarande uppfyller kraven.

Min organisation har varit certifierade sedan 2013, och jag ser absolut en stor utveckling på många plan hos personal och i verksamhet, men tycker också att det faktiskt krävs ganska lite för att uppfylla målen. Även om vi ska jobba aktivt och långsiktigt med frågorna så blir det som vanligt en liten engagerad grupp som driver utvecklingen.
 
Hbtq-certifieringen är en utbildning och process, för vår organisation höll den på ca 8 mån. Då ingick flera utbildningsdagar, men också uppgifter att jobba med emellan dessa. Allt ifrån att granska sig själv och sina egna normer, till att granska styrdokument, fysiska lokaler, rekryteringsprocess osv. Processen avslutades med ett (enkelt) test som skulle ha godkänt resultat av en viss procent av personalen. Efter 3 år görs en omcertifiering, om man fortfarande uppfyller kraven.

Min organisation har varit certifierade sedan 2013, och jag ser absolut en stor utveckling på många plan hos personal och i verksamhet, men tycker också att det faktiskt krävs ganska lite för att uppfylla målen. Även om vi ska jobba aktivt och långsiktigt med frågorna så blir det som vanligt en liten engagerad grupp som driver utvecklingen.
Så intressant, tack för att du berättade!
 
HBTQ-rörelsen är politisk och det går inte att undvika. Men som i flaggans färger så bör alla politiska färger kunna röra sig under parollen och inte bara den röda.
Av mina erfarenheter så möter jag till och med på motstånd från andra flator för att jag är miljöpartist. Så minsta lilla snedsteg från flat-normen och man blir ifrågasatt.
Har inga egna erfarenheter av hur det är att vara bör, men av det jag ser verkar öppenheten vara större där.

Prideflaggan håller absolut på att tas över av vänsterrörelsen. Av min erfarenhet i alla fall.
 
Det är väl fint att du vill visa ditt stöd, men jag är väl lite less nu på passivt stöd som inte ger några förändringar. Vart är alla straighta som är beredda på att engagera sig i vår kamp?



Så inte som en hbtq-symbol för våra rättigheter, utan som en symbol och en motkraft mot något?


Jag vet inte. Acceptans vill jag dock ha, det är jag säker på.

Antingen accepterar man och stödjer, eller så gör man det inte men acceptans utan stöd finns nog inte. Känns lite märkligt med att du verkar vilja ha nån form av villkorad acceptans och stöd.

Vem gynnar det att stödet blir osynligt? hur skulle livet vara för många HBTQ-personer om inte omgivningen visade att det finns ett utbrett vardagsstöd och acceptans för dem?
 
HBTQ-rörelsen är politisk och det går inte att undvika. Men som i flaggans färger så bör alla politiska färger kunna röra sig under parollen och inte bara den röda.
Av mina erfarenheter så möter jag till och med på motstånd från andra flator för att jag är miljöpartist. Så minsta lilla snedsteg från flat-normen och man blir ifrågasatt.
Har inga egna erfarenheter av hur det är att vara bör, men av det jag ser verkar öppenheten vara större där.

Prideflaggan håller absolut på att tas över av vänsterrörelsen. Av min erfarenhet i alla fall.
Men blir du ifrågasatt som flata då? Hade jag haft en sverige- eller kristdemokrat nära mig hade jag kraftigt ifrågasatt, om vi diskuterade t ex invandring eller abort. Oavsett sexualitet. Det kan ju rimligen inte vara så att den enda rätta gaypersonen är den som är vänster, en liberal eller moderat kan inte vara gay?
 
Jag kanske är krass, men jag står kvar vid att det finns en problematik när en symbol tas från en rörelse och görs till något annat, för att andra människor utanför rörelsen vill profitera på symbolen. Såväl ekonomiskt som något känslomässigt naivt "klart alla ska få älska alla"-aktigt som jag inte riktigt kan sätta fingret på. Men sedan ändå stöttar strukturer som upprätthåller det heteronormativa. Ena sekunden viftar man med prideflaggan, andra sekunden spottar man på ordet 'hen'.

Vem är "man"?
 
Jag tänker att nu för vi en gemensam kamp och ska man vifta med en prideflagga så bör man förstå det och stödja allt under den parollen.
Känner att det är betydligt enklare för människor att förstå och att stödja en sexualitet, medan könsidentitet är svårare att acceptera.

Så känner jag också. Många tycker att det är så fint med regnbågar och färgglada festligheter och kärlek och alla ska älska vem de vill, men nåde den som är är svår att köna liksom! Jag blir så sjukt ledsen då, när jag ser hur min nära vän som är född intersexuell (dvs med DSD), som växte upp som "han" och som idag lever som "hon" inte kan få jobb inom sin bransch längre utan känner sig tvingad att gå tillbaka till skolbänken för att kunna försörja sig. Eller hur folk förfasas över att hon har två (högt älskade och högst välmående) barn. För att inte tala om de konstanta problemen och diskrimeringen inom vården eller hoten och risken för att bli utsatt för våld ute på gatan. När man hör om hur systematiskt T(Q)+ personer blir diskriminerade i samhället och hur de inte ens alltid inom HBTQ- världen behandlas med respekt, blir jag fan mörkrädd.
 
Antingen accepterar man och stödjer, eller så gör man det inte men acceptans utan stöd finns nog inte. Känns lite märkligt med att du verkar vilja ha nån form av villkorad acceptans och stöd.

Vem gynnar det att stödet blir osynligt? hur skulle livet vara för många HBTQ-personer om inte omgivningen visade att det finns ett utbrett vardagsstöd och acceptans för dem?

Jag vet inte, men jag känner att ett passivt stöd känns jobbigt när jag vet att när det kommer till kritan så blir jag inte helt accepterad ändå. Det är min upplevelse.

Men blir du ifrågasatt som flata då? Hade jag haft en sverige- eller kristdemokrat nära mig hade jag kraftigt ifrågasatt, om vi diskuterade t ex invandring eller abort. Oavsett sexualitet. Det kan ju rimligen inte vara så att den enda rätta gaypersonen är den som är vänster, en liberal eller moderat kan inte vara gay?

Jag blir ifrågasatt över min politiska åsikt. Hur kan jag vara flata och inte mer vänster än Miljöpartiet? Att jag som flata inte förstår att kampen är röd, typ.
Men det är min upplevelse.
 
Så känner jag också. Många tycker att det är så fint med regnbågar och färgglada festligheter och kärlek och alla ska älska vem de vill, men nåde den som är är svår att köna liksom! Jag blir så sjukt ledsen då, när jag ser hur min nära vän som är född intersexuell (dvs med DSD), som växte upp som "han" och som idag lever som "hon" inte kan få jobb inom sin bransch längre utan känner sig tvingad att gå tillbaka till skolbänken för att kunna försörja sig. Eller hur folk förfasas över att hon har två (högt älskade och högst välmående) barn. För att inte tala om de konstanta problemen och diskrimeringen inom vården eller hoten och risken för att bli utsatt för våld ute på gatan. När man hör om hur systematiskt T(Q)+ personer blir diskriminerade i samhället och hur de inte ens alltid inom HBTQ- världen behandlas med respekt, blir jag fan mörkrädd.

Ja, är tragiskt hur transpersoner blir utsatta. De blir åsidosatta överallt..
 
Jag har inte så mycket att tillägga i trådens diskussion.
Min bekant som är bög och högt upp inom kd har sagt att det är lättare att vara homo inom kd än kd i homokretsar. Han kanske syftar på något sådant?

Jag fattar ju inte hur nån vettig kan vara kd öht men det är ju en annan diskussion.

HBTQ-certifiering är f.ö. mycket riktigt en utbildning osv för hela personalen.
Det kan nog tolkas så, ja. Så klart känner kd-personer sig mer välkomna i Kd, än i medvetet normbrytande sammanhang som hbtq-miljöer, även om det är en bög.
 
Det kan nog tolkas så, ja. Så klart känner kd-personer sig mer välkomna i Kd, än i medvetet normbrytande sammanhang som hbtq-miljöer, även om det är en bög.
Varför skulle det vara så självklart, är HBTQ-miljöer inte så accepterande som de vill göra gällande menar du?

(faktum är att mina gayvänner beskriver denna rörelse precis så. Världen utanför är mer accepterande)
 
HBTQ-rörelsen är politisk och det går inte att undvika. Men som i flaggans färger så bör alla politiska färger kunna röra sig under parollen och inte bara den röda.
Av mina erfarenheter så möter jag till och med på motstånd från andra flator för att jag är miljöpartist. Så minsta lilla snedsteg från flat-normen och man blir ifrågasatt.
Har inga egna erfarenheter av hur det är att vara bör, men av det jag ser verkar öppenheten vara större där.

Prideflaggan håller absolut på att tas över av vänsterrörelsen. Av min erfarenhet i alla fall.
Ojdå! Som miljöpartist?? Det hade jag aldrig gissat. Jag tänker nog rödgrönrosa. Grön som i mp, inte som i c. :)
 
Varför skulle det vara så självklart, är HBTQ-miljöer inte så accepterande som de vill göra gällande menar du?

(faktum är att mina gayvänner beskriver denna rörelse precis så. Världen utanför är mer accepterande)
Därför att Kd är ganska urusla när det gäller hbtq-personers rättigheter.
 

Liknande trådar

  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
34 127
Senast: Snurrfian
·
Äldre Jag vill bara sätta mig i en hörn och tjura, alternativt gråta ögonen ur mig. Varenda fiber i min kropp skriker bara "JAG VILL INTE GÖRA...
3 4 5
Svar
90
· Visningar
8 941
Senast: kopparberg
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Tråden för spår
  • Uppdateringstråd 30
  • Kattsnack 11 🐈‍⬛🐈

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp