Lupin
Trådstartare
För ett par dagar sedan fick sonen en ny tröja, han fick välja själv och är mäkta stolt över sin fina rosa tröja med såna där snabba elefanter på (som han själv sa).
Vi hittade den på Lindex och sonen älskar sin nya tröja.
Igår var första gången han hade den på sig, på förskolan. Det höjdes en del ögonbryn när jag lämnade honom, men jag markerade direkt att nu har han äntligen fått sin efterlängtade rosa tröja! När jag hämtade honom var där en flicka i kapprummet (ca 5 år gammal) som lite gammalmodigt småleende förvånat sa "har han en flicktröja!?". Jag svarade "nej, det är ingen flicktröja. Det är bara en tröja. Rosa är ingen flickfärg, det är bara en färg."
Nu bor vi iofs på en mindre ort, men jag tänker banne mig inte följa strömmen bara för att det är enklare att flyta medströms. Och blått är banne mig inte någon pojkfärg heller! Blått (och grönt) har alltid varit min favoritfärg! När vi var små (jag är snart 39½ ) valde jag alltid blått och min lillebror valde alltid rött när vi fick chansen (tex när vi fick välja temugg själva eller vad som helst). Och inte tusan försökte våra föräldrar övertala oss att byta, jag har inget som helst minne av "flickfärger" eller "pojkfärger" från min barndom och uppväxt. Jag tror inte sånt existerade på 70-talet. Tack och lov. Det finns ju för bövelen bara färger!
Vi hittade den på Lindex och sonen älskar sin nya tröja.
Igår var första gången han hade den på sig, på förskolan. Det höjdes en del ögonbryn när jag lämnade honom, men jag markerade direkt att nu har han äntligen fått sin efterlängtade rosa tröja! När jag hämtade honom var där en flicka i kapprummet (ca 5 år gammal) som lite gammalmodigt småleende förvånat sa "har han en flicktröja!?". Jag svarade "nej, det är ingen flicktröja. Det är bara en tröja. Rosa är ingen flickfärg, det är bara en färg."
Nu bor vi iofs på en mindre ort, men jag tänker banne mig inte följa strömmen bara för att det är enklare att flyta medströms. Och blått är banne mig inte någon pojkfärg heller! Blått (och grönt) har alltid varit min favoritfärg! När vi var små (jag är snart 39½ ) valde jag alltid blått och min lillebror valde alltid rött när vi fick chansen (tex när vi fick välja temugg själva eller vad som helst). Och inte tusan försökte våra föräldrar övertala oss att byta, jag har inget som helst minne av "flickfärger" eller "pojkfärger" från min barndom och uppväxt. Jag tror inte sånt existerade på 70-talet. Tack och lov. Det finns ju för bövelen bara färger!
Senast ändrad: