Hantverket

[Rumpnissen]

Sv: Hantverket

Delvis KL

Så tänker jag mera diagonalt i det läget, innerskänkel mot yttertygeln, och att ha blicken med i rörelseriktningen och inte röra innertygeln så mycket , men det är en sån sak jag har fått jobba med för att komma åt så att säga, innerhanden vill så gärna hjälpa till....men jag vill att den bara fångar upp det som händer av det övriga.

Jag tycker det beror på hur hästen står emot. Jag vill ju helt klart ha hästen på yttertygeln. Men för att få stöd på ytter måste jag ha en lösgjord häst. För att få en häst lösgjord använder jag samsidiga hjälper= innerskänkel och innertygel samt givetvis sitter i position för böjning. (Nu låter det som att lösgjord är väldigt enkel, ett visst mått av lösgjordhet kanske man ska skriva istället?) När hästen är lösgjord kan jag rida upp hästen mot yttertygel - hästen spårar. Ofta handlar det ju om EN förhållning på inner samtidigt som innerskänkel innan hästen är på ytterhjälperna igen. Jag sitter ju inte och drar konstant i innertygel .

Min ena häst blir fly förbannad om jag tar henne i munnen "i första hand". Jätte viktigt att jag använder säte och skänkel som bas och handen som ett komplement, annars blir hon a-r-g. Henne lär jag mig mycket på.

Jag håller med dig i ditt tänk, men jag kanske är lite mer hand-"liberal" i dagsläget. Men så vet jag var jag har mina hästar också. Igår när jag red den stora, hon som inte blir fly förbannad när man tar henne i munnen, tänkte jag på hur otroligt stilla jag kunde vara i handen hela passet, förutom de 15 första minuterna. I början behöver jag leda in framdelen i rätt riktning ibland samt hjälpa till och lösgöra innersidan. Efter det använde jag inte handen alls förutom att jag jag ibland slöt handen lite mer eller gav eftergifter.

 

[Novelette]

Sv: Hantverket

Min vana trogen läser jag alltid om text som intresserar mig några gånger och mkt riktigt så hittar man ngt som man missade förra gången

Det är min 19-åring på galoppfilmen.

Unghästen är egentligen ingen unghäst då hon fyller 6 i höst men pga skada/sjukdomar har jag bara fått skritta henne i ca 2år sammanlagt så hon är som en 4 åring att rida.


Idag red jag ut på 19-åringen och tränade utan stigbyglar. Efter ett tag går hon superfint med bra påskjut och fin bjudning och vips så åker mina händer upp som på galoppfilmen. Det här har nog hänt innan med utan att jag tänkt på det. Men tack vare att jag blev uppmärksammad på det här så har jag även lagt märke till nu vad som händer...varför i helskotta gör jag så?

 

[Rumpnissen]

Sv: Hantverket

Jag håller med dig i grunden. Om hästen inte formar mig som jag vill så är det ju oftast jag som sitter i fel position - vilket är roligt för det är så enkelt att åtgärda då!

I den bästa av världar hade det alltid varit så. Jag tycker dock inte man kan bortse från att i verkligheten så har hästar svaga och starka sidor och därmed inte alltid vill/orkar spåra optimalt. Min lilla t ex, hon skadade sig i september förra året. Efter en lång konvalecens var hon betyligt svagare i höger bak än vänster. Detta gjorde givetvis att hon inte ville bära lika mycket vikt på höger bak som vänster. I början kunde jag inte ens styra åt höger. Efter hand (och med god hjälp av min tränare) så har vi gymnastiserat henne genom ridningen så hon idag är "normal oliksidig". Givetvis är målet att få henne så liksidig det bara går.

Likaså kan hästar vara mer eller mindre spända i den ena sidan osv vilket gör att det helt enkelt tar emot för dem. Jag säger inte att det inte går att enbart rida tex min lilla på det sätt du beskriver. Men om jag enbart hade arbetat efter dina principer så hade min lilla troligen haft förslitningsskador av felbelastning vid det här laget, eftersom jag inte behärskar det helt. Pest eller kolera kanske, men sådan är verkligheten.

Givetvis är målet att rida utan handen, men hade det itne varit tillåtet att rida med handen hade nog de flesta utav oss hobbyryttare fått lägga ridstövlarna på hyllan. Vi behärskar det helt enkelt inte - får man inte rida då?

Så jag håller med dig. Jag tycker dock inte att man alltid kan se allt så teoretiskt.

 

[flashlight]

Sv: Hantverket

Jag håller med dej helt och hållet,

Det blir så att man pratar på en massa olika nivåer i en sån här diskussion, från det perfekta idealet till praktiken man sitter i just nu, med sina egna refernsramar, när det är långt från idealbilden i värsta fall. OCh allt däremellan. Jag är helt överens med det du skriver.

För min del handlar det om att stärka positionen och sätesinverkan, så jag befinner mej där, men precis som du säger så räcker man inte till alltid tyvärr. Idag tex fick jag ta ett par rejäla tygeltag i galoppen eftersom min rumpa inte räckte till när grannens barn satte igång att väsnas med följd att hästen for iväg. Sen gick det bättre

 

[Susan]

Sv: Hantverket

fysikens lagar är ju fysikens lagar

En häst med en svag sida behöver ju ännu mer hjälp bestående av att man sitter rätt = i samma rörelser

det är ju enda sättet att stärka upp den svaga sidan

Sedan är det trist att vi inte lägger tid på den delen av ryttarens utbildning i Sverige.

Man måste ha något som lär en, annars kan man ju inte kunna.

 

[Susan]

Sv: Hantverket

och vips så åker mina händer upp som på galoppfilmen. Det här har nog hänt innan med utan att jag tänkt på det. Men tack vare att jag blev uppmärksammad på det här så har jag även lagt märke till nu vad som händer...varför i helskotta gör jag så?

det är en reflex - kroppen försöker hitta ett sätt atthålla balanse - jämför lindansare enhjulingåkare etc.

till häst så kan du inte hålla ut armarna frånkroppen - men de kan hålla de längre från mittpunkten och då får varje rörelse de gör större utslag

de kommer sig av spänningar i sätet = ingen ryggswing.
Nybörjare brukar ju ha händerna upp i hakan första gångerna de travar och skall sitta ned tex.

Sitter de etxra snett så börjar ena handen vandra uppåt.

Vi skall inte tala om hur jag såg ut en period i min ridutbildning

Tränaren sa sänk höger handen - och det gjorde jag .- men den började genast vandra iväg igen... kroppen söker hålla balansen

med bättre tekniker för balans så försvinner handproblemen av sig själv

 

[Rumpnissen]

Sv: Hantverket

fysikens lagar är ju fysikens lagar

En häst med en svag sida behöver ju ännu mer hjälp bestående av att man sitter rätt = i samma rörelser

det är ju enda sättet att stärka upp den svaga sidan

Sedan är det trist att vi inte lägger tid på den delen av ryttarens utbildning i Sverige.

Man måste ha något som lär en, annars kan man ju inte kunna.

Du får gärna utveckla . Jag tror absolut att en förutsättning är att sitta rätt, annars spelar det ingen roll vad man försöker göra - det blir kortslutning.

När det handlar om hästar som är svagare i ena sidan tycker jag man ska göra det så enkelt som möjligt för dem att arbeta liksidigt, eller mer liksidigt. Att sitta korrekt över hästen är ju en förutsättning. På min lilla så; antingen sitter jag inte rätt, eller så räcker det inte.

Min lilla som hade en kraftig försvagning i ena sidan rörde sig ju inte likadant med båda kroppshalvorna, hur tänker du då? (Tankegång som slog mig precis nu).

Jag rider ju ganska mediokert, men jag är helt övertygad om att "mina" hästar gillar att ridas och att jobba - så därför fortsätter jag. Tur att hästar är förlåtande djur .

 

[Susan]

Sv: Hantverket

Altså det jag saknar är utbildning i kroppsmedvetenhet - för vi är alla antinegn högerhänta/vänsterhänta och likaså högerbent/vänsterbenta

Om man tar en så enkel sak som uppvärmningsfasen då vi rider lätt så belastar vi stigbyglarna väldigt olika.

Jag som haft enorma problem med min kropp har ju lusläst allt för att få vettig hjälp med detta.

det vanliga felet är att man belastar höger benet mer - det kommer att dra sadeln en aning åt höger det kommer att räta din högersida och skapa en liten kollaps i vänster sidan.

Ovanpå det så har högerhänta sin högra axel längre fram

I denna position så förstärker man den snedhet Bo Tibblin anser att hästar har - men kommer att stå emot i höger varvet.

Med kroppskännnedom så kan man då helt enkelt bara flytta över lite vikt i vänstra stigbygeln, hålla tillbaka sin höger axel och voila man har gett hästen förutsättningar att vara böjd i högervarvet - tack säger hästen


jag beskrev rida lätt - men utifrån rida lätt sätter vi oss ned och försöker sitta i mitten på en sadel som inte sitter i mitten vi drar den snett. Och detta - är vant - kroppen upplever det som rakt...

Vår vikthjälp påverkar hästen så mycket mer än någon annan hjälp. Jag klandrar ingen för att de inte vet det jag skriver eller använder sig medvetet av det för att hjälpa hästen - man kan inte veta det man inte blivit lärd

Om man tar detta i relation till en snedhäst

Vi kan ta normal sneda hästen - ramlar också åt höger på höger bogen - den kommer att få en flack galopp och blir stel om ryttaren glider ned åt höger - då kommer den hindra höger bakben och ävenböjning.

Vi får en flack fyrtaktig galopp

Med lite kroppsmedvetenhet så kan ryttaren rida i fältsits, tydligt hjälpa hästen att inte falla inåt genom att ännu mer stå i ytter stigbygel ( på normalryttaren så kommer ryttaren kompensera med bröstkorgen automatiskt ) och tydligt hålla tillbaka sin egen axel på korsidorna ( jag talar om en helt utbildad/sned häst)

och bara genom detta får en väldigt bra balans i galoppen. det är givetvis ovant för hästen och den kommer inte att orka så länge men om man får tag i den med sin vikthjälp så kan man snabbt träna upp den

Om vi pratar böjning och sitter ned så handlar det om detta sidleds sittande i sadeln
- bäckenet får aldrig glida inåt då förhindrar man böjning. det skal snarare vara en aning utåt.
Inre sittbenet skall vara framåt.
Om bäckenet är ngt förkjutet utåt - så skall bröstkorgen vara något förskjuten inåt
Inner sittben farm ytter axel fram - hästen skall vara bra halt om den inte böjer av ovanstående.

I själva verket så sista pusselbiten är faktiskt den där minimala förskjutningen av bröstkorgen inåt = vikthjälpen att vända- och den som gör att inertygeln blri mer lös - kvittot på att häsetn är böjd i hela kroppen
och som reglerar storleken på volten.


har du koll på ovanstående - så kan du öka och minska volten bara genom att reglelera detta lilla placerinegn av bröstkorgen- men det är ju finlir

KL
Notera. Jag har beskrivit normalproblemet - det finns en mängd variationer - en tränare behövs för att se var koordinationen brister, för börjar man ändra sitt eget rörelsemönster så börjar kroppen hitta på andra hyss istället

 

[Novelette]

Sv: Hantverket

SJÄLVKLART allt är ju så logiskt...jag vill ju hålla balansen för jag är en "magryttare" och när jag "tvingas" bakåt i galoppen så tappar jag balansen.

Då vet jag vad jag ska jobba på och nu måste jag ju berätta vad som hände igår.
Jag har anmält mig till en LB på söndag och eftersom jag inte kan sitta ner på hästen så har jag ju en del att jobba på
Jag började med att värma upp ganska länge eftersom 19-åringen kräver en lång startsträcka. Jag börjar med att gå, sen skritta uppsuttet på långa tyglar, sen skrittar jag med kontakt några steg innan traven. Där vill jag gärna "ösa på" lite grann så att hon kommer igång med bak och aktiverar sig lite. Jag gör då mkt stora krumelurer på banan i form av volter, serpentiner osv. Sen går jag ner i skritt igen och börjar jobba henne sidförande och för diagonala hjälper. Efter det samma i trav och sen börjar jag jobba lite i galoppen. SEN är min häst uppvärmd.

När jag kommit hit så var hon lydig och fin för skänklar och säte så jag vågade mig på att plocka bort stigbyglarna helt
Jag började trava men det kändes inte alls bra. Jag red igenom programmet och visst gjorde vi allt där det skulle vara men jag släppte liksom inte till och satt bara som en jäkla studsboll. Det som dock var positivt var att jag i galoppen inte alls flög upp en massa från sadeln och därmed hade jag faktiskt en mkt bättre handställning.
Sen kom min kompis och började tyrranisera med mig
Jag fick rida lätt utan stigbyglar och det var det värsta jag varit med om. Visst fick jag till det men det kändes som att nån stoppat in två stålkulor av biljardbollsstorlek över ljumskarna. Så till slut klarade jag inte av smärtan utan satte mig ner och red...och det gick SÅ HIMLA BRA!!! Jag kunde till o med öka traven på öppna delen av volten och vi bara flöt fram som om vi satt ihop

Jag är så himla glad för även om jag inte lyckas göra om det på länge så har jag nu iaf känslan i kroppen

Det där du skriver susan om att man trampar olika i lättridning är så otroligt sant. Jag har alltid problem med att vänster stigbygel far runt som en tok trots att jag tycker att jag tynger lika mkt i den som i den högra. Men när jag rider utan stigbyglar blir det så tydligt att jag drar upp vänster lite lite bara. Därför glappar min vänstra stigbygel.
Det är ngt jag försöker jobba på och det går bra när jag rider koncentrerat men är jag t ex uta i skogen och "mysrider" så kommer problemet som ett brev på posten.

Hm...av mina inlägg så kan vi ju bara konstatera att jag har MÅNGA problem områden...men jag ska banne mig bli en duktig ryttare!!!

 

[axel]

Sv: Hantverket

Många- inte bara äldre hästar kommer igång bättre o bibehåller avspändheten om de får börja med att jogga i en lägre form.
Sen trappar man långsamt upp energin.
Lycka till på tävlingen.

 

[flashlight]

Sv: Hantverket

1. Jag tycker att du har rätt ang ditt exempel böjningen. Det var ungefär vad jag menade ang att inte använda inner så mycket utan att det är annat som positionen. Det är oftast inte hästen som har så svårt.

2. Jag förstår att du har ett gott syfte, men tyvärr blir det över dina inlägg som att det är så komplicerat och ingen lär ändå ut rätt så det andas ett slags hopplöshet där du sitter i ett torn och ensam ser eländet från ovan.
Jag beskriver bara mitt intryck, inget annat. Det gör det lite trist, vet inte om du kanske skulle kunna formulera lite annorlunda, om det går

3. Så hopplöst är det ändå inte. Det finns tränare som är väl medvetna om detta och som även har en pedagogisk förmåga att utan så mycket krångligheter lära ut det som är nycklarna till skillnaderna. Många gånger är det mycket små saker som gör den stora skillnaden.
Jag tar bara det här med blicken som ETT exempel. OM ryttaren har kontroll över sin blick betyder det en enorm skillnad för balansen. Så "lite" kan göra en enorm skillnad. Men de allra flesta av oss är slarviga med att ha kontroll över blicken, vägen, att se mellan hästens öron i rörelseriktningen osv.

Det finns bra övningar som bra tränare kan låta eleverna utföra för att bli bättre på det här.

Ett annat exempel är att lära ut exakt vilka muskler som är allra mest centrala när det gäller att ha kontroll över bäckenet, inte alla på en gång, utan vilka är grunden för ett stabilare bäcken, som leder till kunna sitta kvar mer rakt över hästen, som leder till jämnare tramp i stigbyglarna.

Det är väl vad som utmärker en bra tränare, att utan att krångla till saker kunna hjälpa eleven att hitta rätt.

Sen håller jag med om att det finns massor av dåliga tränare som inte själva har förmåga eller kunskapen att förmedla vad som egentligen behövs.


4. Jag håller alltså med om betydelsen av ryttarens position osv för resultatet, betydelsen av att lära sej använda sätet, men sen är det ju inte så enkelt heller att hästen alltid bara säger "tack" Det är en fråga om vad man kräver, och att de flesta dödliga inte enbart kan rida med sätet i alla lägen, hur önskvärt det än vore enligt idealet. Det krävs också andra hjälper, så som rumpnissen skriver, i många lägen. Hästen kan om inte annat ha egna synpunkter på det som blir lite mer ansträngande, och innebär krav på mer rakriktning, mer samling osv.
Det är inte alltid "bara att" för de flesta av oss och där kan vi ju ha glädje av diskussioner med varandra hur vi tänker och gör, och lära mer, även om vi inte nånsin kommer att nå det perfekta

 

[Rumpnissen]

Sv: Hantverket

Jag håller alltså med om betydelsen av ryttarens position osv för resultatet, betydelsen av att lära sej använda sätet, men sen är det ju inte så enkelt heller att hästen alltid bara säger "tack" Det är en fråga om vad man kräver, och att de flesta dödliga inte enbart kan rida med sätet i alla lägen, hur önskvärt det än vore enligt idealet. Det krävs också andra hjälper, så som rumpnissen skriver, i många lägen. Hästen kan om inte annat ha egna synpunkter på det som blir lite mer ansträngande, och innebär krav på mer rakriktning, mer samling osv.
Det är inte alltid "bara att" för de flesta av oss och där kan vi ju ha glädje av diskussioner med varandra hur vi tänker och gör, och lära mer, även om vi inte nånsin kommer att nå det perfekta

Jag satt och läste Podhajsky igår. Han skriver intressant om det att hästar inte alltid vill. Kommer inte ihåg hur han uttryckte sig, men poängen var ungefär att; det ibland tar emot för alla hästar på något vis och att de då försvarar sig/inte vill. Han skriver det som självklaraste saken i världen och det tycker jag också det är. Sedan gäller det givetvis för oss ryttare att lära oss se skillnaden på när hästen säger "nja" för att vi gör fel, eller om den säger "nja" för att det är för jobbigt/svårt.

Teori är intressant, men praktiken är ännu så mycket mer intressant. Tränarna är jätte viktiga och jag tycker faktiskt inte att det är så illa, bara vissa . De flesta vet nog, men det är svårt att lära ut. Min tränare är toppen, fast hon ibland ber mig krama höger-vänster. Ännu oftare ber hon mig ändra på höfter, axlar, rygg m.m. Roligaste passet var när jag likt en trasdocka satt på hästen, jag "juckade" d´loss mina höfter korsan och tvärsan så jag nästan trillade av. Hästen sa "tack matte" och bar sig som aldrig förr. Fast klumpen där uppe på ryggen såg ju inte klok ut... . Jag fnittrade som en liten skolflicka.

 

[axel]

Sv: Hantverket

Jag satt och läste Podhajsky igår. Han skriver intressant om det att hästar inte alltid vill. Kommer inte ihåg hur han uttryckte sig, men poängen var ungefär att; det ibland tar emot för alla hästar på något vis och att de då försvarar sig/inte vill. Han skriver det som självklaraste saken i världen och det tycker jag också det är. Sedan gäller det givetvis för oss ryttare att lära oss se skillnaden på när hästen säger "nja" för att vi gör fel, eller om den säger "nja" för att det är för jobbigt/svårt.

Teori är intressant, men praktiken är ännu så mycket mer intressant. Tränarna är jätte viktiga och jag tycker faktiskt inte att det är så illa, bara vissa . De flesta vet nog, men det är svårt att lära ut. Min tränare är toppen, fast hon ibland ber mig krama höger-vänster. Ännu oftare ber hon mig ändra på höfter, axlar, rygg m.m. Roligaste passet var när jag likt en trasdocka satt på hästen, jag "juckade" d´loss mina höfter korsan och tvärsan så jag nästan trillade av. Hästen sa "tack matte" och bar sig som aldrig förr. Fast klumpen där uppe på ryggen såg ju inte klok ut... . Jag fnittrade som en liten skolflicka.

Det kapitlet verkar många ha missat. Även hur pass ryttaren kan läsa av det
Allt verka r så enkelt

Här kan man tro att alla hästar är lika- i allt.
Hur de ska hanteras, ridas o även verkas

Du är ju en liten fnittrig skolflicka- sade Tanten

 

[Rumpnissen]

Sv: Hantverket

Det kapitlet verkar många ha missat. Även hur pass ryttaren kan läsa av det
Allt verka r så enkelt

Här kan man tro att alla hästar är lika- i allt.
Hur de ska hanteras, ridas o även verkas

Du är ju en liten fnittrig skolflicka- sade Tanten

Kan ju också förtydliga att han diskuterade detta i sammanhang med böjning och hästens naturliga starka/svaga sida. (tror jag... det började bli sent ).

Jag fnittrar faktiskt ganska ofta när jag rider - men herregud - det är ju så roligt!!!!

 

[flashlight]

Sv: Hantverket

Ja där ser man angående Podhajsky! Ja, konstigt vore det annars. Så har han mycket erfarenhet och vet vad han pratar om också

Ja jag har fått lära mej använda rumpan bättre och höfterna - och hopptränaren är riktigt mycket inne på sånt också, så man kommer inte undan, sist i markarbetet fick vi börja med rena dressyrpasset Bland annat vända på olika sätt och böja för enbart sätet och inte hand alls

 

[flashlight]

Sv: Hantverket

KOm på en sak till som jag undrade.

Om man tar en så enkel sak som uppvärmningsfasen då vi rider lätt så belastar vi stigbyglarna väldigt olika.

Är du mer inne på att man inte ska rida lätt (jag vet att en del tycker det, bla inom AR rider man väl inte lätt lika mycket)

 

[jacko]

Sv: Hantverket

Jag tycker mkt är vunnet bara iom att man blir medveten. Man vet att problematiken finns, alltså kan man börja jobba med det.

Det är svårt att hålla sig mitt över hästen, men allt man kan göra är ju att öva. Tänka till extra många gånger i volten t ex, så man inte glider utåt. Fundera över vad som hänt om man ridit barbacka osv. Bara för att man belastar olika är det ju inget skäl att inte rida lätt, tycker jag?

Sen upplever inte jag att det enbart är ryttarens fel, de flesta hästar puttar ner sin ryttare i div hål - eftersom de flesta hästar har sina egna rörelsemönster de föredrar. Men vissa ryttare är så koordinerade att de inte tillåter sig "brytas sönder" eller puttas. Dem betalar man gärna inträde för att se.

 

[axel]

Sv: Hantverket

Jag anser att det snarare kan bli bättre balans än om man sitter ner.

Som regel är det om hästen inte böjer sig korrekt som ens rumpa åker utåt eller av centrifugalkraften

Som Jacko skrev är det inte ovanligt att hästen sätter en snett- den jobbar då sällan liksidigt, varav mer lösgörande övningar behövs o ett medvetande om problemet som uppstår i ens egen sits.

En lösgjord häst upplevs som en fröjd att sitta på o har lika lätt åt båda hållen- lättare att sitta rätt på.

Därför anser inte jag att en bra sits löser allt.

 

[flashlight]

Sv: Hantverket

Absolut, jag håller med dej om allt.

Och även axel håller jag med, ser jag nu

 

[Rumpnissen]

Sv: Hantverket

Absolut, jag håller med dej om allt.

Och även axel håller jag med, ser jag nu

Jag instämmer! Det verkar som om vi är riktigt överens här. Kors i taket!