Hantverket

Sv: Hantverket

Men det är ju exakt vad jag menar.
JAG vill ju inte "använda" händerna men varenda en säger att man ska göra det.

Ett ex taget rätt ur en video: "pilla lite där så att hon mjuknar i nacken."

När jag rider helt själv så rider jag extremt lite med händerna, bara när jag verkligen behöver det. Och jag kommer ju till samma resultat fast det tar mkt längre tid och kanske mer hjärngympa av mig.

Och även om många inte nämner händerna så ser man ofta hur mkt de arbetar med dem.
Red ut med en i stallet för några veckor sen. Jag har aldrig sett henne rida så jag vet inte hur skicklig hon är, vet bara att hon hållit på i många herrans år. Iaf så när vi börjar trava så börjar hon krama omväxlande på höger o vänster tygel, inte såga men krama om som när man kramar ur vattnet ur en svamp. Hästen i sig går i en ganska lös form men skjuter på väldigt fint bak och har en fin hållning så inget fel där men VARFÖR gör hon så?

Jag ville inte vara oförskämd o fråga så jag gjorde inte det.

Jag är fullt medeveten om att hand, skänkel, sits och ryggverksamhet hör ihop men jag är inte intresserad av de andra delarna just nu för där VET jag iaf vad jag bör göra(även om jag inte alltid lyckas:grin:).

Väldigt många här verkar berätta för mig hur jag ska få fina ridhänder men det är få som ännu skrivit vad det egentligen är.
 
Sv: Hantverket

Jag har försökt beskriva hur du ska hitta känslan av vad det är genom att först lära dej hur en korrekt handställning är (och armbågarna,ja axel) att ta dej tid att känna efter skillnaden om du håller tyglarna på annat eget påhittat sätt som många gör (och också jag har gjort, och fått arbeta bort i perioder för att upptäcka att olaterna smyger in och tar över när man slår sej till ro:crazy: )

Det är det jag menar med handridning, för egen del, inte att jag rider bara med händerna men att jag successivt när det uppstår problem tappar kontrollen över vad händerna hittar på för lösningar hela tiden:o

Vi har nog alla olika saker som vi behöver komma tillrätta med. Du behöver veta vad en bra kontakt egentligen är, skriver du och då måste du utgå ifrån den korrekta ställningen och känna efter varför den är korrekt och då kommer du att märka mer vad du behöver göra när det gäller kontakten.

Man får en annan kontakt med en korrekt handställning än med nerlagda vridna, spända, whatever, - händer. Det är nummer ett. När du har den kontakten så har du en mjuk lätt sugande kontakt i handen, förutsatt att du rider förstås, och du känner direktkommunikationen i handen och då faller allt mekaniskt pillande bort, då är det en kommunikation. Då har du svaren på det du undrar här, tror jag.

När händerna däremot hålls fel, tappar man den direkta kommunikationen, då kommer avarterna smygande när det gäller försök att rätta till och jag tycker att många tränare är dåliga på att verkligen göra sånt här klart för eleverna.
Sen är eleverna korkade som jag och glömmer med åren vad dom lärt sej, när ingen påminner, :o särskilt då med hästar som kräver lite mer eller annat av ryttaren, så kompenseras bristerna i sitsen av handen:crazy: (pratar om mej själv) nu har jag äntligen fått mera ordning på det här, igen - skäms jag att säga:o Vore mer ursäktat att det var något helt nytt, åtminstone.:cool:

Vad som är en bra hand tror jag du förstår bäst när du provar, och hittar kommunikationen, en hand som verkligen kommunicerar med hästens mun, och har en lätt sugande kontakt och inte blir stum eller verkar bakåt. Det är en sak att försöka beksriva i ord, jag tror du behöver känna (på en relativt välriden häst helst, i början)

Ang "pillande" så låter det dumt, vadå pilla:confused:
Det som är i handen är ju ett svar på bakbenens arbete. I mina ögon borde tränaren säga aktivera istället genom att studsa till lite med rumpan, lägga till en skänkel, osv, sen kan handen fånga upp det som händer då.
Sen kan det behövas mer ställlning, ett ledande tygeltag osv men det kallar jag inte "pilla".
 
Sv: Hantverket

Jag tog åt mig det så det var inte till dig jag riktade det.
Jag tror att det är den här sugande känslan du skriver om som händer mig i slutet av passet med den äldre hästen - konstigt kan man kanske tycka eftersom man då borde vara trött och återgå till olater. Men kanske är det så att jag blir trött och slappnar av och därför mjuknar...jag vet inte...jag har tidigare haft raka armbågar och omkullagda händer men det senaste året har jag fått beröm för dem och ffa att de är mjuka...hm, idag blir det frågesport hos tränaren :)


Vet ni vad...jag tar tillbaka mitt påstående i förra inlägget:
"Väldigt många här verkar berätta för mig hur jag ska få fina ridhänder men det är få som ännu skrivit vad det egentligen är. "

Jag har läst om hela tråden några ggr nu och jag ser nu det jag inte såg tidigare. Alla har ni skrivit det jag vill veta fast jag inte såg det först för att jag tolkade in annat.

Men nu har jag läst igenom tråden igen och tycker att det gemensamma för alla är "stillsamma händer"...så varför får vi lära oss allt detta pillande då?
 
Senast ändrad:
Sv: Hantverket

Kan det inte ha lite att göra med hur väl tränaren lyckas förmedla sina egna erfarenheter?

Börjar känna mig lite tröttsam nu (brukar filosofera över just detta... :o), men många tränare är talanger och sportiga personer. Deras nervsystem är snabba, de har en naturlig balans och de har en otrolig mängd ridtimmar i kroppen.

Men för det är de ju inte gudabenådade pedagoger. De kanske inte ens reflekterat över alla saker de gör med sin sits, men de ser att ditt resultat inte blir samma som deras. Och de vet inte vilka beståndsdelar du saknar (kanske vet de inte ens att de finns?), och säger därför det de hade gjort om hästen gick som du får din häst att gå? De kanske inte känner till att de först och främst stabiliserat i sitsen, påverkat hästens bål gm fastare överskänkel/sittben (whatever), utan de tror kanske att de kommer till resultatet genom att lossa nacken några grader. (Vilket ju är sista steget).

Detta är bara spekulationer.

När Kyra säger "plocka lite på inner" till Brinken, t ex, så får inte Brinken samma resultat som jag får när jag lyder en tränare som säger samma sak. :laugh: Det går att använda handen till mycket, och jag är en av dem som tror att man kan påverka framifrån OM MAN VET VAD MAN GÖR och man har lagt allt annat rätt. Jag kan det inte själv, men jag tror att det kan göras. Problemet är att många tränare inte kan förmedla alla de andra stegen. Ett annat problem är att det tar år att lära sig de andra stegen... :D
 
Sv: Hantverket

Din jämförelse med Jan haltar lite;)
Om allt annat är rätt, kan det lilla extra göra underverk, men att pilla en stock i mungipan ger ingenting:rofl:
 
Sv: Hantverket

Nej, men det är det jag menar - att många tränare säger åt sina elever "sista pusselbiten", för de har inte tänkt igenom vilka andra 799 pusselbitar de själva gör innan. :D
 
Sv: Hantverket

Jag har under hela mitt hästiga liv(som består av minst 18år) varit extremt förvirrad över det här med händerna.
Vad i helskotta ska jag göra med dem?

Själv skulle jag helst bara sitta med dem lugnt o stilla och mjukt hålla i tyglarna. Men så får man hela tiden höra att man ska göra ditten o datten med dem. Och det här gör mig så otroligt förvirrad så det blir att jag sitter o slite hästen i munnen...känns det som iaf. Visst hjälper det när jag "vispar" men ska inte jag kunna rida hästen i form utan den hjälpen?
Snälla, hjälp mig!

Lite urplock ur Wilhelm Müselers ridlära:

Alla ryttare har en benägenhet att arbeta alldeles för mycket med händerna. Varje människa tror att hon är något sånär duktig med händerna, eftersom hon med dem kan uträtta det mesta i dagliga livet. Många kan ju inte ens prata utan att använda händerna.

En ryttares hand kan vara "god" bara om den håller sig lugn, och det kan den bara om ryttaren sitter följsamt i sadeln, är gjuten i sadeln, genom att hon använder ryggen rätt och går med i hästens rörelse, och om hon dessutom med skänklarna riktigt driver sin häst och har en riktig inverkan.

Inverkan med tyglarna består av:
1. Att ge efter på båda eller bara den ena tygeln, i det man i motsvarande mån vrider om eller för fram den ena eller båda händerna.

2. Att taga på båda eller bara den ena, i det man förkortar tyglarna genom omvridning av händerna några millimeter, på sin höjd en centimeter. Man får emellertid aldrig därvid röra hela armen och dra, eftersom hästen är den starkare och alltid vinner dragkampen.

3.Passiv förbindelse på båda eller ena tygeln, i det händerna hålls stilla.



Allt det där säger mig att jag INTE ska använda händerna mer än för att visa vägen och stanna...tolkar jag fel? Nu har jag ju naturligtvis inte skrivit ner hela kapitlet utan bara det som understödjer min tanke.

hihi - ganska exakt vad jag skrev på en annan tråd.

Tänk på att det finns olika läror, det du in princip gör enligt den tyska skolan med handen är ställa, krama

Om man skal klara det måste men få resten av den utbildningen också - dvs OM man inte skall göra det med handen - vad skall man göra i stället :confused:

Müserler beskriver en deöl av det, men det är lätt att missförstå hans vaiant av ryggswing tex - och tro att det är något man statiskt sitter i.

Sedan beskriver han inte allt.

Men kom ihåg han är en repsesentant för en inriktning - det finns flera
inriktningar och de gör mer med handen

men vispandet - ja det är väl mest i brist på annat....
 
Sv: Hantverket

Att kunna arbeta med handen innebär oftast att man får lossa armarna från resten av kroppen, först när man kan göra det så kan man börja lita på handen. Oftast är det ju (som någon annan sa, så också i mitt fall) att det är axlarna och skulderbladen man behöver lossa.

Jag håller med:laugh: - du kan lossa armen när du sluttar hålla i dig i överamen och istället hittar balansen och stabiliteten i din bål

Bålstabilitet är till för att resten av kroppen skall kunna röra sig fritt och otvunget :laugh:
 
Sv: Hantverket

Väldigt intressant tråd :)

Har själv funderat över fenomenet att väldigt många "pillar" med tyglarna lr vad man ska säga, ingen direkt sågning men...
Tkr det finns lite olika grader vissa som sågar och tar stora tag, och vissa som "kramar" mer omväxlande på tyglarna. har sett det hos allt ifrån ridskoleryttare till personer som tävlar dressyr.

Är själv en mer hobbyryttare och har just nu ett 5 årigt fullblod som vi håller på att utbilda... rider själv efter filosofin att bara ta i tyglarna, antingen för att bromsa eller för att ställa, försöker rida mycket med sätet och bara ha jämn och lätt kontakt i tyglarna.

Tkr själv att det fungerar på min häst iaf att hon får med sig ryggen, är huvud placeringen som väl inte är riktigt som "den ska" går framåt med min häst, men tkr oftast att hon får med sig ryggen men då inte riktig får med huvudet, eller så blir hon framtung och böjer bara på halsen och får inte med sig bakbenen/ryggen...

För mej känns det väldigt "förbjudet" att hålla på med tyglarna och "pilla", men är ju som sagt mer hobyryttare (har börjat rida för tränare nu och ska väl förhoppningsvis bli regelbundet nu :)) så man kanske "ska" hålla på och pilla? :confused:
 
Sv: Hantverket

Vad heter den tråden??

I torsdags red jag för min dressyrtränare(inte hon som vill att jag ska vispa) och det var nog min bästa ridning nånsin!!
Vi pratade igenom så nu känner jag mig mera säker på hur jag ska gå till väga.

Däremot så vill min 19-åring gärna vika in halsen(överböja) i vänster varv så då vill tränaren att jag ska lirka loss henne i yttersidan lite när det behövs. Men det handlar om att jag rör lillfingret litegrann.

Jag har en film från en jätteskön galopp där jag lyckats få med ytterbogen och det är som att rida en annan häst!!(Återkommer med film när Youtube laddat upp)


Under det här ridpasset så använde jag händerna nästan enbart för att leda och ja...det gick kanon!

På tal om det här med lossa armen...jag tror också det stämmer för jag har nämligen haft väldiga problem med att jag blir stel i axelpartiet ner mot triceps/biceps. Efter en stunds ridning börjar musklerna i det område brinna av smärta och jag måste ta en paus...MEN inte i torsdags på det här ridpasset. Och då tycker jag också att jag var mkt stadigare och mer avslappnad än tidigare i mina armar. Kanske kanske är jag på rätt väg.
Jag har ju även problem i sitsen så det är klart att det påverkar men det känns som att det börjar lossna nu! :)
 
Sv: Hantverket

Jag pillar :angel:.

Jag håller med er i väldigt mycket. Nu har jag inte lusläst tråden men läst 90% av inläggen. Jag tycker inte man ska vara rädd för att använda handen. Men man fråga sig vad man vill ha för effekt. Får man inte den effekten så kanske man ska prova något annat.

Exempel: Blir hästen spänd i överlinjen och hög i nacken kramar jag handen för att växelvis ställa höger och vänster. Det är bara i första halskotan ställningen ska ske så det är bara frågan om han krama handen. Men jag gör det ändå. Lägre nacke - lättare för hästen att slappna av - lättare att få koll på bakbenen. I alla fall för mig.

Ett annat exempel: Hästen står emot i innersidan på böjt spår. Då använder jag innerskänkel men kan också hjälpa till med innerhanden för att släppa eventuell spänning i nacken. Givetvis går det inte att böja hästen genom att dra i innertygel, men kan göra det lättare att få ordning på de andra delarna.

Viktigast enligt mig är en bra grundsits och att man bara använder handen när man har ett klart syfte.
 
Sv: Hantverket

För mig var det två saker som gjorde att jag inte vill: 1. Jag förstod inte varför. 2. Effekten var inte lika långvarig.

Här kommer galoppfilmen. Det är tyvärr ett väldigt mörkt ridhus men man ser lite iaf.
Häär känns det som att jag äntligen börjar fatta hur man ska rida!

http://www.youtube.com/watch?v=_2SuhziR5x0
 
Sv: Hantverket

Delvis KL


Jag har funderat mycket på det här handen just i o m denna häst som gör det mycket svårare, än på någon tidigare, genom hur hon är i sin typ och jag upplever att jag har/haft svårare än nånsin att hålla reda på händerna:crazy:

Jag har gjort som du (dvs "pillat") för att komma åt överlinjen, något jag lärt mej sen långt tillbaka men försökt minimera. På den här som har lätt att bli spänd och köra upp nacken har just det här blivit ett sätt att försöka "komma åt" som kommit smygande tillbaka :( och det är vad jag menar med att mera "handridning" fast jag vet att det är fel sätt på henne.

Med det menar jag inte att det duskriver är fel, men den där lilla kramningen i handen kommer gärna först, när man inte ser upp, medan den ska komma sist, som förfining vid behov, det är inte den vägen man kommer åt en spänd överlinje men just händernas vilja att "fixa till" vad det än är, det är inbyggt hos oss, så kommer det där gärna först. I mitt fall.

Den här vintern har jag verkligen tvingats ta itu med det här, och få tillbaka rätt ordning, dvs sätet, sätta takten, position, osv vilket om man klarar av det leder till att något händer i överlinjen, då först kommer den där lilla ställningen, genom en liten kramning/vridning av handen.

Jag tror att många gånger när mycket händer och det är behov av att reda upp läget så börjar vi med handen, medan det ska vara tvärtom och det måste man nöta in i sin hjärna många gånger och hela tiden påminna om annars smyger mönstret tillbaka just för att det sitter så djupt att ta till händerna först "när något behöver göras" vad det än är. Särskilt i lägen när hästen blir stark, kvick, agerar och blir spänd. Annars går det ju lättarre, men just i dom lägena så agerar vi med reflexer, eller jag i alla fall.

Jag tror inte jag är ensam, och tyvärr uppmuntrar många tränare det sättet också, genom att be om pillande i första hand, den jag rider för nu säger sällan något om handen (utom att lätta i inner, o likn i så fall:o) utan om resten och det är jag väldigt tacksam för. Även hopptränaren har samma syn och linje och det är suveränt.:bow:

Gramantråden, som man knappt orkar läsa utan att vilja skriva något dumt:crazy: efter de sista inläggen, visar ju hur utbrett det är att vilja lösa saker med händerna.

Så jag menar inte eg att det du säger är fel på något sätt, tvärtom, men vill varna för faran när "pillandet" blir en lösning. När det gäller insidan:

Ett annat exempel: Hästen står emot i innersidan på böjt spår. Då använder jag innerskänkel men kan också hjälpa till med innerhanden för att släppa eventuell spänning i nacken.

Så tänker jag mera diagonalt i det läget, innerskänkel mot yttertygeln, och att ha blicken med i rörelseriktningen och inte röra innertygeln så mycket , men det är en sån sak jag har fått jobba med för att komma åt så att säga, innerhanden vill så gärna hjälpa till....men jag vill att den bara fångar upp det som händer av det övriga.

Nu blev det kanske rörigt, men hoppas ni föstår.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Hantverket

Fast nu rider du med en ganska hög hand o form- varav tygeln är kort. Utrymmet finns bara för finlir.

O man då inte är stark i sin sits drar hästen en ur sadeln lite hela tiden.

Man bör träna på att vara stark i sitsen o ha en levande hand- som hästen inte kan "fastna" i. Att lira mer fingrarna.
 
Sv: Hantverket

Nu tror jag inte jag förstår vad du menar.

Jag tycker inte att jag drogs ur sadeln och jag hade en väldigt mjuk kontakt så jag har svårt att tänka mig att hon skulle dra mig ur sadeln i det läget.

Fast jag håller med om att händerna är lite höga där. Men nu har jag iaf lyckats skapa en fin kontakt på både inner o ytter...det får bli nästa grej att försöka förmå händerna att inte sticka iväg uppåt.
 
Sv: Hantverket

Tråden handlar om ryggswing och finns på Klassisk Dressyr

Det rumpnissen skriver om att hästens "står emot" på insidan - så om man ser det utifrån ett biomekaniskt perspektiv så står hästen emot när den inte har rätt "alignement"

PÅ samma sätt som den måste ha rätt "alignement" för att kunna swinga med ryggen

det går itne att översätta detta ord på ett bra sätt ,men det handlar om hur ryggkotorna är inbördes placerade

Om du tänker dig dom som ett torn byggt av klossar så inser du snabbt att för att det inte skall rasa så måste klossarna placeras rakt ovanpå varandra.
Felaktig inbördes belastning av hästens ben kommer att dra "tornet" ur balans, liksom ryttaren snedbelstning av hästen - denne sitter inte på mitten.

orsaken är alltså att finna hos ryttaren - det är inte hästen som står emot - det är ryttaren som står emot... I och med sin egen felaktiga alignement för just den rörelsen /böjningen

hamnar kotorina lite förskjutna så börjar tornet luta...och när det blir i motsatt håll som hästen rör sig - så kommer problemen

vad det gäller böjning i hsätkroppen så måste kotorna i hela ryggraden vara lite böjda och roterade till varandra på samma sätt genomhela hästkroppen för att hästen fortfarande skall kunna böja på ett korretk sätt

PÅ en häst som står emot i insidan är denna händelsekedja bruten någonstans - nästan alltid pga av att ryttaren har felplacerat sin tyndgpunkt och motberkar böjningen antinegn genom olika belastande av sittebn stigbyglar eller att bröstkorgen är felplacerad. Så att dennes alignement = possition helt enkelt ger kontraorder

lösningen sitter då inte i att pilla - utan att rätta till ryttarens alignment ( hållning skapad av kotornas inbördes förhållande)

Tyvärr vet få hur man korrigerar detta - därför vill de att man skall pilla - det är helt enkelt det de själva gör

precis som du skriver så "effekten blri inte långvarig" går man däremot på grundproblemet = den felaktiga alignement så är det löst i alla fall så länge somman orkar sitta i denna korekta hållning

Du har en bra inställning

Är det din unghäst?
 
Senast ändrad:
Sv: Hantverket

Nu tror jag inte jag förstår vad du menar.

Jag tycker inte att jag drogs ur sadeln och jag hade en väldigt mjuk kontakt så jag har svårt att tänka mig att hon skulle dra mig ur sadeln i det läget. .

det axel refererar till är glappkontakten i sadeln

men den beror inte på att hästen drar dig ur sadeln - utan att du inte fått lära dig ryggswinget - läs tråden så förstår du vad jag menar

Lär du dig det så kommer många av de problem som din tränare vill att du skall lösa med handen fösvinna av sig själva
 
Sv: Hantverket

Aha, ja det beror på mina egna brister i sadeln inte på att hästen drar mig ur sadeln.

Jag har en förmåga att rida på magen nämligen men jag börjar lära mig att sitta mer upprätt men innan jag kan det så har jag svårt att hela tiden hålla rumpen i sadeln.

Sen vill jag bara säga att det inte är denna tränare som jag rider för nu som vill lösa saker med handen...bara så ingen skugga faller över henne. Tror att många i mina hemtrakter känner igen henne på rösten och vill därför påpeka detta.

Ska kika på tråden!

Rumpnissen: Hur menar du förresten. Växelvis ställa höger och vänster. Du menar snabbt följande efter varandra eller rider du några steg i höger och sen ställer om några steg i vänster...?
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 782
Senast: Lavinia
·
Hästmänniskan Jag hoppas kunna bolla lite tankar med andra hästkunniga här. Jag, min man, och vår 17-åriga dotter kommer inom kort att flytta till en...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
6 835
Senast: mamman
·
Dressyr Jag har nu vid två tillfällen blivit tillsagd att jag måste sluta låta händerna följa med upp när jag rider lätt, då detta stör hästen...
2 3
Svar
47
· Visningar
5 869
Senast: tuaphua
·
Hästhantering Jag är så nära på att ge upp min häst jag snart har haft i 1 år. Jag hade sett så mycket framemot att ha häst igen men allt verkligen...
Svar
15
· Visningar
3 246
Senast: Grazing
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp