Sv: Halvhalt

Jag är på inga vis talesman för vare sig det ena eller det andra, men "florsockerskaket" var en liknelse använd av en tränare som utbildat sig i tyskland, själv tävlandes helt vanlig dressyr (dock ej på GPnivå, men snäppet under). På de lektioner jag såg var det ingen som red på stång.

Som jag förstod det var det en uppmärksamhetssak, precis som du skriver! (Men jag kan ha förstått fel, det är lätt hänt när man själv inte rider på samma nivå som eleverna som undervisas). Hästarna gick i ganska höga klasser, så det var inget "ruska om" direkt.
 
Sv: Halvhalt

Jag har hört om det där vibrerandet.. men inte i halvhalt - sammanhang utan i sammanhang för att påkalla hästens uppmärksamhet..

När jag red för DJ så var det enda pillandet man fick göra med handen var att dutta lite med lillfingret på stångtygeln för att hästen skulle runda upp sig lite i nacken, handen och de övriga fingrarna skulle ju vara stilla och slutna runt tygeln.. och då är han ändå fransman ;)

Är man bara mjuk i underarmarna så behövs inget skakande i handen men det är så fruktansvärt vanligt att folk är för spända i underarmarna och för lösa i själva handen /fingrarna halvöppna runt tygeln då dom tror att det är mjuk hand när det själva verket inte alls är så utan faktiskt en ganska stum hand/kontakt.
 
Sv: Halvhalt

Är man bara mjuk i underarmarna så behövs inget skakande i handen men det är så fruktansvärt vanligt att folk är för spända i underarmarna och för lösa i själva handen /fingrarna halvöppna runt tygeln då dom tror att det är mjuk hand när det själva verket inte alls är så utan faktiskt en ganska stum hand/kontakt.

Nog för att jag själv aldrig skulle våga lägga ut något sånt, men det vore jätteintressant att jämföra det som anses vara "bra" vibrations-användning (inte skak för uppmärksamhet tänker jag då, utan för att be om avslappning/sökning) och se om det är spända underarmar som förekommer där.

Det blir lite stort ämne att prata om när det finns olika läror och syften/situationer där det används. Särskilt när jag själv inte följer någon av lärorna fullt ut just av rädslan för att bli "hård" i onödan. Men jag tror att hade vår teknik överlag varit bättre, min sitsinverkan mer renodlad, då hade det inte varit större risk att bli "hård" med en vibration som ska inverka på kedjan eller lösgörande på tränsbettet än att använda t ex "sluta handen" som jag använder mer i nuläget. Finns minst lika många fällor där, är man spänd så är man - tänker jag! :p
 
Sv: Halvhalt

Du behöver inte vara så definitiv. Finns det inte nyanser? Om du är så låst så är det därför du inte förstår. Du ger det ingen chans då. Man måste vara mer öppen.
Jag förstår helheten, men jag tror inte jag har bättre möjlighet än Totola att förklara. Jag kan lova dig att många kommer att förstå när de är "där". Insikter och förståelse är inget man kan tvinga fram. (sen finns det ju fler än jag som förstår nu också)

Det är det som är så bra med att ha ett system i ridningen som fungerar fullt ut, man behöver inget annat utan det är enbart enkla logiska små hjälper utan skakande och vibrerande och annat fix. För mig hade det enbart inneburit att gå tillbaka i utvecklingen och det är ju fullkomligt ointressant för min del. När man väl har kommit dit så förstår man det.
 
Sv: Halvhalt

Nog för att jag själv aldrig skulle våga lägga ut något sånt, men det vore jätteintressant att jämföra det som anses vara "bra" vibrations-användning (inte skak för uppmärksamhet tänker jag då, utan för att be om avslappning/sökning) och se om det är spända underarmar som förekommer där.

Var det duttandet med lillfingret på stångtygeln du tänkte på nu? Det används för att runda upp nacken enbart i den höga formen och har inget med spända underarmar att göra.

Utgångspunkten är Kandar och att man har stångtygeln väldigt lång/hängande och när man behöver lite mer rundning/eftergift i nacken så duttar man bara till på stångtygeln med lillfingret. Funkade utmärkt på mitt enorma sto, har en film någonstans från en träning för Daniel Jugnet där vi sysslar med just det, skall se om jag kan hitta en filmsekvens på det arbetet...
 
Sv: Halvhalt

Var det duttandet med lillfingret på stångtygeln du tänkte på nu? Det används för att runda upp nacken enbart i den höga formen och har inget med spända underarmar att göra.

Utgångspunkten är Kandar och att man har stångtygeln väldigt lång/hängande och när man behöver lite mer rundning/eftergift i nacken så duttar man bara till på stångtygeln med lillfingret. Funkade utmärkt på mitt enorma sto, har en film någonstans från en träning för Daniel Jugnet där vi sysslar med just det, skall se om jag kan hitta en filmsekvens på det arbetet...
Som du skriver har jag fatta det som att man gör om hästen är spänd... i de där nackkotorna ni brukar prata om.:angel: Upplever oxå att det har med att den ska lätta från betten.

ngn "sökning" det inte tal om- hästen söker sig dit när man bara ger efter på tygeln- som en avspänd halvgymnasticerad häst GÖR.

Precis som du skriver är hela armens vinkel o handställning viktigt för att få en bra kontakt med bettet- en mkt stdig som ger uttrymme för finlir.

Den stilen där man kör barnvagn= har helt raka armar- ger ingen feeling alls.
 
Sv: Halvhalt

Som uppmärksamhetssak använder jag mig också oftast av det. (men det kan ha olika effekt beroende på vad resten av min kropp gör)
 
Senast ändrad:
Sv: Halvhalt

Jag misstänkte väl att du heller inte kunde förklara....:grin:

Totola har förklarat väldigt bra tycker jag. Om man inte förstår nu så kanske polletten trillar ner längre fram? Hur bra och noggrant man än förklarar så måste mottagaren vara mottaglig också.
(Hade jag läst det för sisådär 5-6 år sedan så hade jag inte förstått.)
 
Sv: Halvhalt

Du behöver inte vara så definitiv. Finns det inte nyanser? Om du är så låst så är det därför du inte förstår. Du ger det ingen chans då. Man måste vara mer öppen.
Jag förstår helheten, men jag tror inte jag har bättre möjlighet än Totola att förklara. Jag kan lova dig att många kommer att förstå när de är "där". Insikter och förståelse är inget man kan tvinga fram. (sen finns det ju fler än jag som förstår nu också)
Jag ska följa diskussionen för jag är övertygad om att den som verkligen läser (från båda håll alltså) kan komma att få en och annan insikt. Allt är inte svart eller vitt. Myntet har flera sidor. Det känns som om ni skulle kunna närma er varandra och det hoppas jag ni gör. (Det kan vara lika intressant att följa andra som "pratar" som att vara delaktig själv)

Menar du när vi som inte förstår har nått din och Totolas nivå och insikter så kommer vi att förstå:confused: Eller vad menade du nu?

Totola har förklarat väldigt bra tycker jag. Om man inte förstår nu så kanske polletten trillar ner längre fram? Hur bra och noggrant man än förklarar så måste mottagaren vara mottaglig också.
(Hade jag läst det för sisådär 5-6 år sedan så hade jag inte förstått.)

Ja det menar du uppenbarligen, ja! Såg jag nu.

Ja jag tvivlar jag. Jag ser inte att det ska finnas behov av skakningar och vibrationer om man har fått hästen till en ärlig kontakt och har man inte det så sitter felet nån annanstans än i hästens mun, och troligen i sadeln bland annat:angel:

Halvhalter genom skakningar och vibrationer kommer jag nog heller aldrig att förstå, och jag tvivlar på att hästen skulle göra det heller...det fungerar alldeles utmärkt med en lätt kram vad tygeln beträffar, en halvhalt är snabb reaktion och det kan man knappast få om man man ska sitta och skaka i tygeln:o

Nej helt obegripligt alltihop, så jag är nog mycket låst är jag rädd.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Halvhalt

Du, jag har stavat mej igenom de inläggen från Totola ett antal gånger innan jag svarade för att försöka följa resonemanget och se nån vettig koppling till konkret ridning öht. Men jag misslyckades. Sorry men jag är väl inte tillräckligt insatt i ridningens högre sfärer:angel:
 
Sv: Halvhalt

Var det duttandet med lillfingret på stångtygeln du tänkte på nu? Det används för att runda upp nacken enbart i den höga formen och har inget med spända underarmar att göra.

Utgångspunkten är Kandar och att man har stångtygeln väldigt lång/hängande och när man behöver lite mer rundning/eftergift i nacken så duttar man bara till på stångtygeln med lillfingret. Funkade utmärkt på mitt enorma sto, har en film någonstans från en träning för Daniel Jugnet där vi sysslar med just det, skall se om jag kan hitta en filmsekvens på det arbetet...

Det vore jätteintressant! :)
Finns ju också varianten som du säkert varit i kontakt med att "stänga handen" genom att använda tummen som en hammare och nypa ihop tygeln ovanpå tummen. Bara för att ge ett tydligt men väldigt lätt motstånd. Eftersom man släpper direkt borde inte underarmen hinna spännas märkbart.


Det jag tänkte på också var att det vore intressant att se någon som i större grad använder sig av "vibrationer" med en tydlig del i sitt arbetssätt som skulle kunna representera en bra sida av vibrationerna jag tänker på. Alltså se även den sidan av det hela så man som utomstående kan säga vad man tycker i en mer rättvisande situation, höra om även de små skakningar som utförs av någon med BÄTTRE kroppskontroll och skolningsgrad, om man skulle uppleva det du säger, att det även på den lilla signalnivå det skulle röra sig om då ställer till det med ex. spända underarmar. (bättre än ex. mig, som dessutom inte använt mig konsekvent och ofta nog av vibrationer/skakningar för att kunna representera den lilla delen, använder som sagt mer att höja handen aningen eller stänga handen)
 
Sv: Halvhalt

Jag har hört om det där vibrerandet.. men inte i halvhalt - sammanhang utan i sammanhang för att påkalla hästens uppmärksamhet..

När jag red för DJ så var det enda pillandet man fick göra med handen var att dutta lite med lillfingret på stångtygeln för att hästen skulle runda upp sig lite i nacken, handen och de övriga fingrarna skulle ju vara stilla och slutna runt tygeln.. och då är han ändå fransman ;)

Ja låter ju inte så dramatiskt som att skaka eller vibrera, så som jag fick det beskrivet. Möjligen kunde man kalla det en form av mkt lätt vibrera kanske....:)

Jag menar ju inte att man inte ska röra tygeln, men vissa saker låter som om man gör istället för nåt annat, s a s. :cool:
 
Sv: Halvhalt

tummen skall vara låst över tygeln när man håller den, rent generellt. det är en bra tygelhållning. Som Fio redan påpekat, mjukhet och följsamhet i "handen" sitter i armbåge och underarm, inte i fingrarna.

ang. vibrationer och ryckningar och diverse benämningar: jag ser inget effektivt i detta i sig ö.h.t, så länge inte halvhalten härstammar ur sitsen. Utan det blir allt fibblande och alla manövrar liksom totalt motverkande. Vilket man också även tydligt märker i en halvhalt. börjar den inte i kroppen på hästen, så märks det definitivt därfram så att säga : ) Framför allt blir det uppenbart att någon vibration i själva tygeln, handen eller munnen, inte har ngn som helst önskad effekt mot det man avsåg : )
 
Sv: Halvhalt

Som sagt, jag såg helt vanliga tävlingsekipage på ganska hög nivå, träna för en helt vanlig tränare. Sitsarna var definitivt inkopplade.

Det kan finnas folk runtom i landet som kan mer än jag! :idea:
 
Sv: Halvhalt

Jag vet. Men vibrationer i tygeln kan användas likafullt och säkert vara ett bra sätt för några? Oavsett ridstil?
 
Sv: Halvhalt

Att det halkade in på specifikt vibration i tygeln när det egentligen bara var en variant var ju intressant, blir svårt att spinna vidare på det för själv ser jag ju inte vibrationen som det viktiga, utan att man inte blir fast i handen om/när man använder tygeltag.
Och bortsett från just tygeltag, att det är sitsen som gör grovjobbet i en halvhalt. För det är vi helt överens om! :)

*kl*
Själv har jag också se att en vibration i tygeln skulle kunna ge något för alla, alltid. Kanske har någon annan en annorlunda uppfattning om det. Vid en viss nivå tycker jag inte det ska behövas, eftersom det man gör i handen mer skulle bli en impuls eller lägesförflyttning än en vibration. Men för mig så är det ju något man kan njuta av i ett "flow" snarare än att man konstant kan sitta och lira på osynliga hjälper. Oavsett om det är vibration det gäller eller vad det nu skulle vara i högre än impuls-grad.
Men så länge man behöver nyttja tyglarna som förstärkning i ex. halvhalter, eller för att hjälpa hästen att länga överlinjen när man råkat korta den, osv, så känns det som sagt mest viktigt att det man gör får en effekt och samtidigt inte sabbar. Vilket det känns risk för om man sitter och rider med bakåtdragande tygeltag t ex. En pulserande/vibrerande signal med vältimad eftergift tycker jag t ex lättare lär hästen att söka sig framåt med huvudet snarare än att lägga vikt i handen eller korta sig bakåt jämfört med ett fixerat tygeltag (tryck-eftergift). Om man nu ska gå på bara tygeltagen, det är ju helheten och resultatet som räknas såklart. För vid ett fixerat tygeltag blir det lätt eftergift per automatik av att hästen strävar bakåt, då släpper ju kontakten.
 
Senast ändrad:

Liknande trådar

Hästvård Hej! Mitt vuxna islandshäst sto på 12 år har för några månader sedan påvisat ”svaga” bakknän och ”problem” med patellan. Vi har...
Svar
9
· Visningar
567
Senast: tara
·
Hästmänniskan Jag hoppas kunna bolla lite tankar med andra hästkunniga här. Jag, min man, och vår 17-åriga dotter kommer inom kort att flytta till en...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
6 372
Senast: mamman
·
Skola & Jobb Nu har det vid ett par tillfällen dykt upp idén om att jag skulle kunna leda en studiecirkel i något ämne. Jag kan lite av varje, men är...
6 7 8
Svar
154
· Visningar
9 415
Senast: Lobelia
·
Ridning Låter dumt, men jag får jättedåligt samvete om jag inte rider/går med min häst. Värst är det om jag inte känner för att rida...
Svar
13
· Visningar
1 790
Senast: MiniLi
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp