hallå!!

[MinIan]

måste fråga...
hur ont gör det egentligen å föda barn?
har sätt många program på tv.. och alla skriker ju lika mycke.. men ändå säger alla efteråt, "jag vill ha en till"
gjorde det inte så ont nyss? eller ja.. jag vill veta..

 

[CillaW]

Sv: hallå!!

Hur långt är ett snöre?

 

[MinIan]

Sv: hallå!!

hur lång ett snöre är? vad menar du med det?

 

[Bebben]

Sv: hallå!!

Antagligen att det inte går att svara på din fråga. Precis alla känner smärtan på olika sätt. Föder 1000 kvinnor barn, så har dom alla känt det på 1000 olika sätt.

Det enda man med säkerhet kan säga är att det gör ont, men inte hur ont. Och inte hur länge, hur jobbigt eller hur svårt det kommer att bli.

 

[ancan]

Sv: hallå!!

det är så individuellt.Men det är en smärta som är precis på gränsen till vad en människa klarar av utan att förlora medvetandet förklarade en professor för mig en gång

Men hur som helt-det är glömt så fort barnet är ute


Kvinnor har i årtusenden klarat av detta,så det är ingenting att vara rädd för.

Jag har fött ett barn med bedövning(bäckenbotten och lustgas) och ett barn helt utan, och jag föredrar helt klart det senare, då jag tyckte mig kunna vara betydligt mera aktiv och samaarbetet med värkperioderna var nkt bättre.

 

[pippilotta]

Sv: hallå!!

Visst gör det ont att föda barn, men det ska göra ont förklarade barnmorskan för mig när jag fick mitt första, har fött tre barn och alla förlossningarna har varit olika.
Men man får ju lön för mödan så det har varit värt den smärtan, och som ancan sa, det är glömt lika fort som det är över.

 

[Coop]

Sv: hallå!!

Det gör ONT!
Men innan man fått första barnet så vet man inte hur ont och hur man reagerar på smärtan. Vilket är en himla tur annars hade inte jag haft en 8 åring idag. Och det med att man glömmer bort hur ont det gjorde är väldigt individuellt. Jag har INTE glömt och utsätter mig INTE för det igen, men det är jag dä

 

[Enya]

Sv: hallå!!

*kl*

Jag minns inte hur ont det gjorde........ annars hade jag not inte skaffat ett tredje kan jag tänka. Jag oroar mig för förlossningen, kanske inte för att det ska göra ont utan mer att jag inte har det stödet jag hade med de andra två. Och det känns nog svårast tror jag.

I nat drömde jag att jag födde barn och ut kom en svart mycket söt hundvalp. Så besviken jag blev, gått i 9 månader och burit på en sketen hundvalp, jag som trodde det var ett barn...........

 

[Lupin]

Sv: hallå!!

Bra svar från CillaW! Det gör ONT! På ett sätt man inte kan förstå intellektuellt innan. Man måste uppleva det. Och det kan vara väldigt olika från förlossning till förlossning har jag förstått, av andra. Tur det. Jag kände verkligen inte att jag ville ha en till direkt efteråt! Tog drygt 2 månader innan jag började fundera på om ett syskon nån gång i framtiden kunde vara ok. Har inte kommit på svaret ännu...hehe.

 

[tipex]

Sv: hallå!!

Kan säga att jag inte tyckte det gjorde så värst ont. Det som var mest jobbigt var att jag blev igångsatt och fick massa värkstimulerande. Det gjorde att jag inte hade ngn paus mellan krystvärkarna....svårt att hämta andan inför nästa. Sen ökade apan på mer för att hon inte tyckte det gick snabbt nog. Fick ryggbedövning ståuppspinal, så den kapade väl en del smärta. Förvärkarna kändes bättre efter iaf. Sen under förlossningen var det jag kände en brännande känsla när huvet skulle ut, annars var det lungt. Ska köra på samma i januari när nr:2 kommer, dock hoppas jag slippa värkstim. utan det tror jag det kan bli som en liten semester.
Nr:1 är precis 1år nu...så glömt hur det kändes har jag inte.
Personligen skulle jag hellre genomgå 10 förlossningar än en graviditet till. För fy vad jobbigt det är att vara gravid.
/jenny

 

[Litenvit]

Sv: hallå!!

Det är så otroligt individuellt...

Bägge mina barn föddes ganska fort och utan komplikationer. För min egen del tycker jag att det känns värre att få en riktigt jävlig maginfluensa än att föda barn.
Men det är min upplevelse och jag tror inte att någon som gått med värkar i dryga 30 timmar skulle säga detsamma.

 

[The Great White Shark]

Sv: hallå!!

Det är så otroligt individuellt...

Bägge mina barn föddes ganska fort och utan komplikationer. För min egen del tycker jag att det känns värre att få en riktigt jävlig maginfluensa än att föda barn.
Men det är min upplevelse och jag tror inte att någon som gått med värkar i dryga 30 timmar skulle säga detsamma.

Jag tillhör dom som som hade en lång och jobbig förlossning. Vattnet gick först, efter några timmar började värkarna som blev mer och mer intensiva ju längre tiden gick och tröttare och tröttare blev jag.

Värkarbetet höll på i ganska exakt 36 timmar och jag tillhörde definintivt inte dom som sa att det här kan jag göra om.
Jag var så slut så när de gav mig ryggmärgsbedövning så slockande jag och sov 20 minuter , vilket sköterskorna berättade för mig men jag har inte ett minne av det. Måste har varit världens kortaste 20 minuter.

Smärtminnet gör att jag för varje dag som det närmar sig förlossning med hjärtegrynet inom mig gör mig rädd, så rädd för denna smärta som skall komma.

Jag försöker intala mig att den ena förlossningen inte är den andra lik och att det behöver inte vara samma upplevelse igen.

Men jag skulle inte byta ut förlossningen mot att vara utan vår lilla ängel

 

[The Great White Shark]

Sv: hallå!!

Hur långt är ett snöre?

Den skall jag komma ihåg

 

[Mustasukka]

Sv: hallå!!

På en skala mellan 1-10 säger jag 10.
Det gör ONT.
Första gången höll jag på att få panik vid varje värk. Bm var lite dålig på att få mig att slappna av, så jag fick epidural efter att ha provat lustgas som inte hjälpte.
Hade fruktansvärt ont efteråt i flera dagar
I flera månader efteråt var jag säker på att jag inte ville ha fler.

Jag fick en till trots det, och visst gjorde det ont att föda andra gången också. Men jag fixade det helt utan smärtstillande.
Höll mig lugnare, tror det beror mycket på det.
Försvann in i mig själv, pappan fick inte prata med mig eller röra mig.
Skötte nästan allt värkarbete i bilen på väg in. Det går det med, även om jag föredrar att inte sitta fast i en bil mitt ute i ingenstans mitt i natten med krystvärkar.
Efteråt hade jag inte ont nånstans och tänkte direkt att jag kan göra om det. Fick en spruta i benet efter förlossningen för att livmodern skulle dra ihop sig.
Det var nog det som gjorde mest ont :smirk:
Bm tyckte jag var lite gnällig när jag skrek till, hon trodde mig inte när jag sa att den gjorde mer ont än när sonen kom ut.

Jag måste säga att jag hellre föder barn än opererar halsmandlarna.

 

[havreflinga]

Sv: hallå!!

Det gjorde inte så ont som jag trodde. Jag ville helst föda utan bedövning, men hade sagt till barnmorskan att det var okej med EDA ifall det gjorde FÖR ont. Men det gjorde aldrig så ont att det behövdes.

Det var hur coolt som helst att föda barn! Värsta kicken!

 

[anna_mikaela]

Sv: hallå!!

Gjorde tokont! Men det var det värt

 

[Kakao]

Sv: hallå!!

Jag har hört någon gång ett talesätt som säger att om kvinnor skulle komma ihåg hur det kändes att föda barn så skulle igen göra om det...

Sen är det ju som sagt individuellt. Ofta kan det vara så att om du själv var lätt att föda så får du det själv lätt att föda.
Hoppas det stämmer i mitt fall, för jag var tydligen en väldigt smärtfri unge =)

 

[dressyrtant]

Sv: hallå!!

Tre gånger har jag vrålat "nu orkar jag inte mer" och tre gånger har barnmorskan sagt "det gör du visst det".
Sen har jag blivit så jättekär i ungarna, så efteråt känns det som jag kunde ägna mitt liv åt att föda barn, bara för att de precis nyfödda är så helt jätteunderbara.

 

[Jane_Done]

Sv: hallå!!

Det gör ONT.

Och jag sade inte alls direkt efteråt att jag ville ha en till, jag sa till barnafadern: Dit kommer du aldrig mer.

Fast jag ångrade mig senare.

 

[heineken]

Sv: hallå!!

jag sa till barnafadern: Dit kommer du aldrig mer.

Fast jag ångrade mig senare.

Jag håller med dom andra. Det gör skitont!
Nu vet jag vad the ring of fire är iallafall.