Sv: Gud finns!!!
Håller med
Ger man godhet så får och sprider man godhet. Ringarna på vattnet...
Vi har alla "gud" i oss. Egentligen handlar det om att finna sin integritet, sitt oberoende till andra människor, vem man är och därmed står man ganska stadigt..
Ibland när man känner sig liten och behöver man tröst kanske det är lättare att be till gud, kanske för att det är lättare att prata med en utomstående gud än med sig själv?
Jag rabblar fortfarande godnattbön med mina tonårsbarn ibland, sitter på deras sängkant. Det jag ger är kärlek och en känsla av att dom är trygga i sina varma sängar. Vi varken tror eller inte tror på gud, men vi vet att vi älskar varandra och att vi tar hand om varandra. Det är viktigt.
Vet du vad?
Jag har läst, minns bara inte var
Att man skiljer på jag och mig.
Exemplet som togs upp var en elefant (mig) och en elefantskötare (jag)
Skötaren bestämmer över elefanten.
Den kan få elefanten att göra vad som helst....ända tills elefanten inte vill mer.
Då har skötaren inte en chans.
Jag kan alltså bestämma över mig tills mig inte vill mer.
Jag kan tala om för mig att inte dricka vin för det är inte bra för mig.
Men när mig bestämt sig för att den vill ha vin, så kan jag inte göra något.
(Bara ett exempel, jag har alltså inte problem med alkohol )
Detta fick mig att spinna vidare. Om man skiljer på jag och mig, så kanske det är lättare att finna tryggheten i sig själv? Att jag kan tänka förnuftigt och ge mig den trygghet som mig behöver? Sedan kan mig ta över och springa iväg i tanken och tänka saker som inte alls är bra = ångest?
Men så länge som jag klarar av att skilja på jag och mig, så är jag trygg.
Låter lite flummigt kanske, men för mig blev det lättare att förstå hur man kan arbeta med sig själv för att hitta den tryggheten. Jag är trygg i mig själv, men jag är inte fullkomlig
Istället för att lita på Gud.....
Menar inte att du inte ska ge dina barn det som du känner att de/ni behöver!
Det var bara en tanke kring det här med att känna sig trygg......