Gränslösa män och era egna gränser?

[Hero]

Genom att bli fysisk! Men i små myrsteg så att jag diskret kan stämma av hur han känner och reagerar. Och då menar jag inte att jag plötsligt tar tag i hans hand eller börjar hångla utan snarare försöker jag läsa av om han trivs med att jag är nära, eller tex nuddar vid armen när jag vill uppmärksamma honom på något osv.

Det beror helt på personen, jag har inte satt någon regel att jag av principskäl stoppar vid en viss gräns.


Många! Allt från tvångskramar, tafsning och stirrande till ovälkomna skamliga förslag och sexuella övergrepp. (Dit i och för sig tafsning också kan höra)

Generellt är en bra regel att om den andra parten börjar gå baklänges när du försöker komma närmare, eller om den flyttar sig eller drar åt sig berörd kroppsdel som du tar på så har du misstolkat situationen och antagligen gått för fort fram eller så är närhet från dig oönskat.

Tack, för ett bra svar !

Vad gäller stirrande... Jag har då väldigt svårt att slita blicken om jag gillar henne och hon ser bra ut. Men jag försöker att inte stirra...

 

[monster1]

Fast vissa saker kan du inte utläsa bara genom att läsa av signaler osv ? Sexuella preferenser osv...

Men någon typ av kommunikation bör man ju ha. Om man nu inte tänder på att inte kommunicera, men även det lär man få kommunicera på något vis för att den andra ska begripa det. Relationer är kommunikation, hela tiden.

 

[EmmaBovary]

Bryter väl ut ämnet från Dejtingtråden.
Så den inte blir sönder spammad.

Hur visar ni på en dejt att du vill att killen ska bli fysisk ?
Vart går eran gräns på en första dejt ?
Har ni varit med om nån man som passerat eran gräns ?

Alltså, jag "visar" väl att jag vill att killen ska bli fysisk genom att själv ta initiativ om det känns som att det är läge? Sedan är det svårt att prata om någon generell gräns för första dejten, det beror ju helt på hur man klickar och dagsformen. Men ska vi prata om obehag när någon tar sig oönskade friheter, så tänker jag att ett missriktat försök att hålla någon i handen, eller ge någon en puss, sällan känns obehagligt. Det obehagliga uppstår om försöken upprepas trots bristande respons eller om den första fysiska kontakten är en hand på skrevet.

Kommer inte helt osökt att tänka på en av de personerna jag varit mest kär i, han frågade supernervöst om han fick pussa på mig efter en utekväll. Blir fortfarande varm inombords när jag tänker på den kvällen, som senare ledde till ett förhållande. Jag föredrar nog den typen av lite nervösa killar egentligen, men min nuvarande pojkvän var helt annorlunda och drivande under våran första dejt - men jag föll som en fura ändå. Det handlar mer om personkemi helt enkelt.

 

[Hero]

Men någon typ av kommunikation bör man ju ha. Om man nu inte tänder på att inte kommunicera, men även det lär man få kommunicera på något vis för att den andra ska begripa det. Relationer är kommunikation, hela tiden.

Håller med. OM det inte förväntas av en att man ska vara tankeläsare då

 

[TinyWiny]

Ok, så du brukar tex fråga på en dejt. Får jag kyssa dig nu ??

Alltså jag försöker ju läsa av hur intresserad tjejen är. Får man någon ögonkontakt osv. Visar hon några tecken på att vara intresserad försöker jag närma mig henne och se om jag får nån respons. Jag är väldigt försiktig med att bli fysisk dock. På sin höjd lägga min hand på hennes eller klappa henne på armen/axeln. Förutom exet då, som tog initiativ till att kyssas redan på första dejten.

Nej jag har inte behövt det. Jag har inga större problem med att läsa kroppsspråk. Däremot ser jag mycket hellre att någon frågar än bara tar förgivet. Att någon har frågat har däremot hänt flera gånger och det har jag då uppskattat.

 

[Shudde]

Håller med. OM det inte förväntas av en att man ska vara tankeläsare då

Men det är väl ingen som förväntar sig det? "Tjejer" gillar olika som någon skrev. Attraktion och förälskelse är ganska abstrakt och kemiskt. När det kommer till att "ro hem en partner" har man förhoppningsvis lärt känna varandra tillräckligt för att kunna prata om såna saker. För mig är gränser väldigt olika beroende på min relation med personen, den har tom varit olika i olika sexuellt samtyckta relationer. Det viktigaste med gränser är att de stäms av och respekteras av båda parter i en relation oavsett etikett.
Jag kan tycka att tex en väns partner går klart över min gräns när hen ber om en "bättre kram" vilket hen gör med alla, även om jag vet att hen inte menar något sexuellt eller gränsöverskridande med det så går det över min gräns. Det är ganska enkelt, inkräkta inte på någon annans kropp eller integritet utan att be om lov och respektera de gränser som sätts. Jag kan lova att det finns "tjejer" som inte vill ha den typen av killar dom du refererar till och är du inte den typen av kille så vänta på någon som vill ha något annat istället för att försöka anpassa dig till vad du tror den kvinnliga majoriteten vill ha,

 

[CillaW]

Men signalerar du med ditt kroppspråk att nu vill jag bli kysst eller nu vill jag ha en kram.
Eller nu vill jag att du sliter av mina kläder och håller fast dig i sängen och tar dig hårt... eller nu vill jag att du klär av mig varsamt och smeker mig varsamt över ryggen.

Förstår du ? Hur ska killen veta om han kan bli fysisk och hur fysisk?

Antingen är han tankeläsare, eller så säger jag det till honom, eller så kysser jag honom. Det är inte säkert att jag "vill bli kysst". Det kanske han vill bli.

 

[Borttaget konto]

Det är svårt med generella diskussioner eftersom allt beror på situation, ett exempel är det med att fråga. Även frågor kräver en slags grundläggande förståelse för hur ömsesidig kommunikation fungerar, annars blir det också till något som kan missbrukas. Frågor är generellt bra när man vill veta något, vissa frågor är rentav nödvändiga och bör ställas, men andra gånger kan fråga på fråga på fråga bli till en påtryckning. Tjat, med andra ord. Eller en fråga som kantats av (icke överenskommet) våld, av tidigare gränslöshet eller av brist på ömsesidig kommunikation för den delen, är det en rättvist ställd fråga eller kan det bli till en form av påtryckning och ett sätt att rättfärdiga gränslösheten?
Ett någorlunda generellt råd blir att det absolut kan fungera att fråga, men du bör avbryta om du är med någon som du genomgående måste fråga för att kunna veta vad de vill. Det måste finnas ett agerande från den andra som visar vad personen vill, något som inte bara är en reaktion på det du gör eller frågar. Är någon såpass passiv att du måste fråga, fråga, fråga och fråga så är risken att den personen svarar utifrån rädsla eller osäkerhet istället för lust, då måste du backa. Att fråga kan vara väldigt bra, men lämna också plats för den andra att självständigt visa eller säga vad den vill.

Det är alltså en sak att fråga någon enstaka gång, eller om specifika saker (eller i extrema situationer, men några sådana bör du inte befinna dig i utan grundläggande kompetens, därför utgår jag från att vi talar om enklare situationer), men frågor som ställs om och om igen, eller under omständigheter som kan uppfattas som obehagliga, kan också bli pressande eller gränslösa. Därför är det mycket svårt att ge generella råd till någon som kanske inte förstår ömsesidig kommunikation, för allt går att missbruka. En uppmaning om att fråga är generellt bra, men i händerna på fel person kan det leda till att det ställs frågor som "rättfärdigar" det som i slutändan ändå blir en gränslöshet. Finner du dig i situationen att du verkligen inte förstår om en annan vill eller inte kan det hjälpa att fråga, men om osäkerheten kvarstår - avbryt!

 

[CillaW]

Exakt, du förstår mitt problem. Vill inte hamna i "mes" facket.
Tjejer gillar ju initiativtagande killar som tar för sig och visar vad dom vill osv. Oftast är det ju douches som kammar hem flest tjejer. För dom är inte rädd för vad tjejerna ska tycka.

Milde tid vad du generaliserar.

 

[Gnist]

Nu är du ju tredje personen som lagt till ”hela tiden” eller ”i parti och minut” på mitt inlägg. Åter igen, jag har inte skrivit att frågan nödvändigtvis behöver ställas mer än en enda gång.

Kanske för att jag tänker mig att en man som måste fråga om det känns okej/är bra redan vid småhångel säkerligen kommer att fråga samma sak, för varje steg framåt mot nakenhet och för mig är det en smula avtändande med någon som är såpass osäker/oerfaren att han inte kan tolka gensvaret som han får, utan känner att han måste fråga.

 

[TinyWiny]

Kanske för att jag tänker mig att en man som måste fråga om det känns okej/är bra redan vid småhångel säkerligen kommer att fråga samma sak, för varje steg framåt mot nakenhet och för mig är det en smula avtändande med någon som är såpass osäker/oerfaren att han inte kan tolka gensvaret som han får, utan känner att han måste fråga.

Fast det hör nog inte till vanligheterna? Men hellre det och att man då kan bryta än att han begår övergrepp för att han bara kör på.

 

[Gnist]

Fast det hör nog inte till vanligheterna? Men hellre det och att man då kan bryta än att han begår övergrepp för att han bara kör på.

Jag kan ju inte tala för hur andra gör, men personligen säger jag ifrån verbalt om något inte känns bra.

 

[Singoalla]

Kanske för att jag tänker mig att en man som måste fråga om det känns okej/är bra redan vid småhångel säkerligen kommer att fråga samma sak, för varje steg framåt mot nakenhet och för mig är det en smula avtändande med någon som är såpass osäker/oerfaren att han inte kan tolka gensvaret som han får, utan känner att han måste fråga.

Jo, men det var ju ändå inte det jag skrev utan hur du tolkade det. Jag skrev ju till och med i inlägget som du citerade att det inte handlar om att fråga hela tiden Det har hänt mig några gånger att han frågat en gång, och det har hänt att jag har frågat också. Det handlar väl inte alltid om hans osäkerhet utan att jag kan ha misslyckats med att vara tydlig med mina signaler. Sist jag frågade om allt kändes bra så var det för att jag inte tyckte att han gav tillräckligt med respons, trots att jag som allra oftast känner mig väldigt säker. Men just där och då så tyckte jag inte att han var helt tydlig så vad skulle jag ha gjort, fortsatt klä av honom och kört på? Jag tyckte inte att det handlade om min egen osäkerhet då utan helt enkelt om hans uteblivna kommunikation. Medan han absolut ville ligga. Så ibland blir det bara så, utan att någon nödvändigtvis är en osäker typ. Pojkvän har frågat någon gång också när jag har haft mycket på jobbet och spejsat ut lite mitt i förspelet. Glad att han frågat, och ledsen att jag varit så disträ ibland.

 

[kakan89]

Att träffa en partner.

Sant. Men den självsäkra initiativtagande killen har större lycka än den mesiga, försiktiga och blyga killen.

Den säkra killen kanske skryter mer men det är inte säkert att han får ligga oftare..

Tack, för ett bra svar !

Vad gäller stirrande... Jag har då väldigt svårt att slita blicken om jag gillar henne och hon ser bra ut. Men jag försöker att inte stirra...

Det är skillnad på att stirra och stirra en dejt som spenderar kvällen med att glo på mina bröst blir inte långvarig. En dejt som genuint lyssnar och suger in hela mitt "väsen" är betydligt mer intressant.

 

[Gnist]

Jo, men det var ju ändå inte det jag skrev utan hur du tolkade det. Jag skrev ju till och med i inlägget som du citerade att det inte handlar om att fråga hela tiden Det har hänt mig några gånger att han frågat en gång, och det har hänt att jag har frågat också. Det handlar väl inte alltid om hans osäkerhet utan att jag kan ha misslyckats med att vara tydlig med mina signaler. Sist jag frågade om allt kändes bra så var det för att jag inte tyckte att han gav tillräckligt med respons, trots att jag som allra oftast känner mig väldigt säker. Men just där och då så tyckte jag inte att han var helt tydlig så vad skulle jag ha gjort, fortsatt klä av honom och kört på? Jag tyckte inte att det handlade om min egen osäkerhet då utan helt enkelt om hans uteblivna kommunikation. Medan han absolut ville ligga. Så ibland blir det bara så, utan att någon nödvändigtvis är en osäker typ. Pojkvän har frågat någon gång också när jag har haft mycket på jobbet och spejsat ut lite mitt i förspelet. Glad att han frågat, och ledsen att jag varit så disträ ibland.

Svag respons = signalerar för mig visst ointresse av någon anledning och då drar jag mig tillbaka. Ser ingen större poäng i att hångla med någon som ger sval respons.

 

[Singoalla]

Svag respons = signalerar för mig visst ointresse av någon anledning och då drar jag mig tillbaka. Ser ingen större poäng i att hångla med någon som ger sval respons.

Så kan man tänka. Själv frågade jag och det ledde till ett himla bra ligg för oss båda iaf. Eller, flera bra ligg. Hade ju varit trist att missa det p.g.a några sekunders kommunikationsmiss.

 

[Shudde]

Jo, men det var ju ändå inte det jag skrev utan hur du tolkade det. Jag skrev ju till och med i inlägget som du citerade att det inte handlar om att fråga hela tiden Det har hänt mig några gånger att han frågat en gång, och det har hänt att jag har frågat också. Det handlar väl inte alltid om hans osäkerhet utan att jag kan ha misslyckats med att vara tydlig med mina signaler. Sist jag frågade om allt kändes bra så var det för att jag inte tyckte att han gav tillräckligt med respons, trots att jag som allra oftast känner mig väldigt säker. Men just där och då så tyckte jag inte att han var helt tydlig så vad skulle jag ha gjort, fortsatt klä av honom och kört på? Jag tyckte inte att det handlade om min egen osäkerhet då utan helt enkelt om hans uteblivna kommunikation. Medan han absolut ville ligga. Så ibland blir det bara så, utan att någon nödvändigtvis är en osäker typ. Pojkvän har frågat någon gång också när jag har haft mycket på jobbet och spejsat ut lite mitt i förspelet. Glad att han frågat, och ledsen att jag varit så disträ ibland.

Ja precis, jag kan nog inte komma en enda relation jag har haft som inkluderar någon typ av intimare umgänge med där ingen av oss nån gång frågat om den andra är ok/om det känns bra. Det är liksom rimligt. Ibland känns ju saker bra men bara inte just då vilket säkert alla som är människor oavsett kön har upplevt. I de lägena har jag aldrig upplevt att jag blivit illa behandlad eller överkörd och jag hoppas inte jag behandlat någon annan illa själv. Men den frågan som ts ställer går ju liksom inte att svara på utifrån att han vill träffa någon och denna någon kommer ju aldrig vara en statisk person eftersom det förhoppningsvis är en människa.

 

[Singoalla]

Ja precis, jag kan nog inte komma en enda relation jag har haft som inkluderar någon typ av intimare umgänge med där ingen av oss nån gång frågat om den andra är ok/om det känns bra. Det är liksom rimligt. Ibland känns ju saker bra men bara inte just då vilket säkert alla som är människor oavsett kön har upplevt. I de lägena har jag aldrig upplevt att jag blivit illa behandlad eller överkörd och jag hoppas inte jag behandlat någon annan illa själv. Men den frågan som ts ställer går ju liksom inte att svara på utifrån att han vill träffa någon och denna någon kommer ju aldrig vara en statisk person eftersom det förhoppningsvis är en människa.

Verkligen. Jag är själv en ganska känslosam person och kan pendla en del mellan olika känslospann så det som kändes bra igår kanske inte känns bra idag. Min pojkvän är mer jämn och stabil, och skulle han vilja träffa någon som är mer jämn så är det inte jag. Däremot är jag oftast tydlig i min kommunikation så han förstår, men jag kommer ju inte bli en annan person.

 

[Hero]

Så kan man tänka. Själv frågade jag och det ledde till ett himla bra ligg för oss båda iaf. Eller, flera bra ligg. Hade ju varit trist att missa det p.g.a några sekunders kommunikationsmiss.

Ja, mitt ex frågade fast jag låg sjuk i sängen också... Det gick bra om hon skötte grovjobbet . Men sen har jag aldrig tackat nej till sex heller

 

[Milosari]

Sa inte @Milosari att hon ogillade om killen hela tiden skulle fråga . Är det här OK ?

Nej tvärtom. Ska man ha lite ”utanför-boxen-sex” så är det ännu viktigare att man hela tiden kollar av och inte bara kör sitt race.