Gillar du eller ogillar du att laga mat och baka? Varför?

Islandshästryttare

Trådstartare
Mat behöver ju vi alla ha i oss. Jag har funderat på varför det är så olika bland människor varför de gillar eller inte gillar att laga mat. Ifall det har något med uppväxten att göra, om föräldrarna gillade eller ogillade att laga mat och varför en del inte har ett intresse för det. Det här handlar inte om att någon är sämre än någon annan för att man gillar eller ogillar detta, jag är bara nyfiken på varför och om det kan ha något med ens bakgrund att göra.

Själv hade jag en pappa som älskade att laga mat och skulle velat bli kock. Hans familj hade dock inte mycket pengar och han hade många syskon så han började jobba som 15-åring och blev så småningom lastbilschaufför. Men på helgerna när jag var barn/ungdom så fick jag alltid vara med pappa i köket och laga mat. Det tror jag lade grunden för mitt eget matlagningsintresse. Min mamma älskade att baka och gjorde allt från bröd, bullar, kakor och efterrätter så det lärde jag mig av henne. Däremot så var hon ganska ointresserad av och inte så bra på matlagning så jag gjorde mat flera dagar i veckan till familjen från ganska tidig ålder. Min pappa hann aldrig hem och laga mat på veckodagarna så det var mamma som gjorde det och jag åt hellre mat som jag lagat än hon lagat.

Själv gillar jag att laga mat och att baka och jag tror absolut det intresset grundlades i barndomen för mig. Med pappa fick jag alltid vara med och experimentera i köket med kryddor, olika sätt att laga mat på m.m. och med mamma var jag alltid med och bakade och gjorde efterrätter.

Det har blivit lite sämre med matlagningen senaste året. När jag och min sambo har jobbat hemma båda två på grund av pandemin så har vi behövt utnyttja köket som en av våra arbetsplatser och då har vi jobbat relativt sent och det har inte varit så inspirerande att ställa sig och laga mat efteråt. Därför har det varit skönt att ha semester nu och jag har hittat tillbaka till glädjen i matlagningen igen. Ska försöka hålla i detta lite bättre nu när jag börjar jobba nästa vecka igen.
 
Jag gillar att laga mat, gillar det kreativa skapandet och experimenterandet (nej, jag använder inte recept särskilt ofta och om jag ändå gör det får det vara "inspiration" snarare än lag). Baka är inte riktigt lika kul, men jag gör det ibland ändå om jag vill ha något särskilt.

Uppvuxen med både mamma och mormor som var duktiga på att laga mat och gjorde det mesta från grunden (mormor o morfar hade tidigare drivit restaurang). Mormor bakade också, och kokade saft och sylt osv. Som liten hängde jag mycket med henne i köket.
 
Jag älskar att laga mat, bakar i perioder. Det är som något slags kreativ outlet för mig, jag lagar aldrig mat efter recept (men samlar på kokböcker för jag älskar att bläddra och få inspiration till smaker och färger osv. som passar ihop) utan komponerar lite som jag tycker och oftast blir det bra.

Min mamma är ganska ointresserad av matlagning, hon är inte dålig på det men gör liksom bara samma saker och är inte så öppen för variationer på de rätterna. Pappa blev lite intresserad när han gick i pension ett par år innan mamma och han därmed blev ensam ansvarig för middagarna. Jag råkade vara arbetslös då och var hemma hos dem mycket och coachade honom i matlagning, det var skoj! Jag lagade mat till familjen då och då från högstadieålder skulle jag tro.

Just för tillfället har jag ingen lust med matlagning alls, det är varmt och jag är gravid och trött mest hela tiden, blir mätt på ingenting och tycker att det är jobbigt att stå i köket för länge i taget - men jag ser fram emot att få lite mojo tillbaka, när det nu kan bli :D
 
Jag tycker inte om att laga mat eller baka. Dels för att det tar väldigt mycket energi (har svår MS fatigue) och dels är jag inte förtjust i att äta lagad mat. Skulle kunna leva på smörgås resten av livet.

När jag växte upp var det oftast mamma som lagade mat och hon tyckte inte att det var roligt. Hon bakade ofta och det vet jag att hon uppskattade på ett helt annat sätt.
 
Jag tycker om att laga mat, tror dock mest det beror på att jag gillar god mat. Tycker om att prova nya recept med för mig nya råvaror. Spenderar lite väl mycket tid åt att googla fram recept, bläddra i mina kokböcker och kolla matinspiration på insta.
Förr var jag inte alls intresserad av det, men när jag blev vegan för några år sedan fick jag så lov att skärpa mig. Så för mig har veganism gett mig en massa inspiration.

Baka har jag dock noll intresse för. Blir så smutsigt och kladdigt när jag bakar. 😅
 
Jag gillar att laga mat, även om det kan vara svårt att hitta inspirationen och motivationen under veckodagarna när jobb och en hel del annat tar energi. Men att laga en riktigt god måltid, gärna åt fler än mig själv, är bland det bästa jag vet och jag kan bli riktigt uppspelt när jag hittar något kul recept eller kommer på en bra idé. Vi lagar alltid lite finare, eller åtminstone mer speciell, mat på helgerna för att markera att det är helg och det är en jätteviktig del för mig ("mer speciell" mat kan dock också innebära hämtmat ibland :D).

Mina föräldrar delar ett stort intresse för just mat(lagning) och vin, så jag har utan tvekan fått det med mig därifrån.

Bakning är en sorts terapi för mig och även detta njuter jag av. Att jag är en stor gottegris som älskar bakverk hjälper definitivt ;) Bakningen har jag dock helt och hållet fått från mormor; mamma och pappa bakar sällan utan det brukade vara jag och mormor som stod för den delen under uppväxten.

Jag är ganska städad och organiserad av mig när det gäller både bakning och matlagning, så det är sällan det blir särskilt stökigt eller kladdigt. Kan tyvärr inte säga detsamma om min sambo 🙄😂


Jag tror definitivt att man formas mycket av sin uppväxt och bakgrund i det här, men jag kan å andra sidan också tänka mig att det finns de som i princip vuxit upp på helfabrikat och sedan bestämt sig för att ändra på det och laga mycket mat själv när de flyttat hemifrån.
 
Jag kan inte säga att jag direkt ogillar att laga mat utan det är nog mest att jag blir omotiverad att göra det eftersom det sällan blir bra. Jag älskar mat, dvs att äta mat, god mat, men när man försöker laga mat, även om man följer ett recept till punkt och pricka, och det ändå inte blir som man vill så blir man lite omotiverad att fortsätta anstränga sig och testa nya saker. Sambon tycker inte heller att det blir speciellt gott när jag lagar mat, så då försvinner ännu mer av motivationen. Det slutar ofta med att jag får äta det som tillagats själv och han steker en korv istället. Sambon är heller ingen stjärna i köket men han har mer motivation att försöka iaf och tycker det är kul ibland.

Jag är uppväxt med att pappa lagade mat. Han hade ansvar för matinköp och matlagning 99,9% av tiden. De enda tillfällena mamma stod vid spisen var till julafton när skinkan skulle griljeras och de hemmagjorda köttbullarna skulle stekas. Pappa var väl "normalbegåvad" på att laga mat. Vi hade ett antal olika "standardrätter" som avlöste varandra vid matbordet, falukorv och makaroner/potatismos, kyckling och ris, kotletter med pommes, köttgryta med ris, kalops med potatis osv. Vissa rätter var godare än andra, men att öppna en kokbok och testa något vi aldrig testat innan det förekom inte utan det var samma invanda maträtter. Det mesta var gott och ibland kan jag fortfarande sakna vissa rätter som jag aldrig lyckats göra lika bra som pappa gjorde dem då.

Däremot var jag aldrig med och lagade mat och det är väl kanske det största misstaget i det hela. Jag fick lära mig att laga "riktig" mat den hårda vägen när jag flyttade hemifrån och det blev ohållbart att leva på pasta och färdiga såser hela tiden. Det är iof inget fel på att äta färdig-mat men som låginkomsttagare/fattig student är det inte så ekonomiskt.
 
Jag avskyr att laga mat. Det är en tråkig aktivitet, det blir stökigt och man måste ta hand om disk. Jag lagar i princip aldrig mat hemma utan det gör alltid min sambo.

Tycker det är ganska roligt att baka om jag har tid på mig och få stå ifred. Bakar isåfall helst bröd.

Min mamma har ett jättestor mat- och bakintresse men det är inget som jag ärvt.
 
Båda mina föräldrar är väldigt intresserade av mat och matlagning. På helgerna lagade de gärna trerätters och när vi hade gäster planerades menyn långt i förväg. Själv var jag helt ointresserad och ville inte vara med i köket. När jag flyttade hemifrån kom sakta en längtan efter god vardagsmat och långsamt så utvecklades mitt eget matintresse.

Idag tycker jag om att laga mat och gör det varje dag. Mitt intresse grundar sig säkerligen i mina föräldrars intresse men har tagit ett eget uttryck. Jag är inte så road av festmat, att experimentera själv eller av det franska köket såsom mina föräldrar. Jag gillar vardagsmat, att följa recept och blandar friskt italienskt, asiatiskt och svensk husmanskost.

Bakar också gärna, men inte regelbundet.
 
Jag tycker att det är roligt att laga mat och baka. Jag tycker att det är kreativt, kan man grundera kan man höfta och fixa efter eget huvud. Det är också roligt att man kan få ihop så mycket gott av enkla råvaror, att man kan balansera smaker mot varandra.

Min mamma har aldrig varit särskilt road av matlagning. Hon tvingades gå i hushållsskola en sommar i början på 60-talet. Hon var redan då mycket medveten feminist och var arg över att kvinnor förväntades kunna laga mat. Min pappa gjorde en del enkla saker, men vi barn var inte så förtjusta i hans mat så mamma fick rycka in. Däremot bakade han en del och det åt vi barn gärna av.

Jag började experimentera redan som tonåring för jag tänkte att så svårt som min mamma verkade tycka att det var kunde det väl ändå inte vara, och det var det inte.
 
Jag hatar att laga mat, och tycker det är ungefär lika trist att äta den, särskilt om jag är själv. Min mamma är duktig i köket, men noll pedagogisk och slängde ut oss om vi ens stack in näsan där medan hon höll på att laga mat, så fick absolut ingen erfarenhet med mig hemifrån. Pappa är ungefär lika värdelös som jag, vi är på den nivån att det är fullt rimligt att brandkåren kommer om vi kokar pasta. Nu bor jag så nära mina föräldrar att jag äter middag där, även av den anledningen att jag tycker det är dödens trist att äta själv, men hade jag varit tvungen att laga mat själv hade jag ätit utelunch och sen bara ätit knäckebröd, ägg och yoghurt typ på kvällen. Så mördande tråkigt och så värdelöst dålig är jag på det.

Baka kan däremot vara ganska kul. Jag är definitivt inte bra på det, och jag kan inte stå och göra några fancy tårtor eller så, men att baka en kladdkaka eller sockerkaka eller typ småkakor klarar jag i alla fall av.
 
Jag är uppvuxen i ett icke-gourmethem. Mamma var rakt av dålig på att laga mat (hon var inte intresserad av något som hade med hushållet att göra, det var inte hennes grej) och pappa gjorde god slottsstek... that's it. Mamma var dock väldigt duktig på att baka.

Någonstans tror jag att jag lärde mig själv laga mat i självförsvar gentemot mina smaklökar :D Idag vågar jag påstå att jag är duktig på att laga mat och provar gärna nya saker. Det är också jätteroligt att hålla på i köket oavsett om det är matlagning, bakning eller fruktkonservering. Speciellt bakning är för mig väldigt meditativt.
 
Är uppväxt i restaurangfamilj med mat som en central punkt i livet helt enkelt. Laga mat är livet, äta och umgås över det man skapat i köket vare sig det är gjort på ett par minuter eller timmar är liksom det som gör att allt annat funkar. Jag är ganska strukturerad när jag lagar mat eller bakar, håller undan och avslutar med ett rent och diskat kök innan maten puttrat klart/brödet tagits ur ugnen.
 
Jag tror egentligen att jag gillar att laga mat men jag avskyr all disk så orkar inte göra saker som drar ner för mycket. Baka gillar jag inte, det blir kaos och man vet aldrig om det blir bra.

När jag var barn var min pappa matlagningsintresserad men även mamma lagade bra mat. Pappa jagade och det var mycket "laga från grunden". Jag blev visserligen vegan, men tror jag fått med mig självklarheten att laga mat. Att köpa en fryspizza är något som funkar nån gång vid tidsbrist men att de allra flesta middagar lagar man själv. Min mormor bakade jag med som barn men tyvärr verkar jag inte fått med mig nåt av det.
 
Jag gillar att äta riktig mat och med det kommer att laga till den från bra råvaror, har dock inget emot om någon annan gör det istället. Råvarornas kvalitet är för mig det viktigaste och jag lagar mest enkla rätter.
 
Jag gillar det det kreativa i att laga mat och baka, och jag är inte helt oäven på det, men pga permanenta sviter från att ha gått in i väggen så är det något jag sällan har energi för att engagera mig i längre. :( Matlagningen är mer av ett nödvändigt ont numera, och bakar gör jag knappt alls.

Mina föräldrar är inte speciellt intresserade av matlagning, utan det här med hemlagat och -bakat har främst varit en ekonomisk fråga. Vi barn fick vara med i köket och hjälpa till sedan tidig ålder, och det har varit positivt för självständigheten när vi flyttat hemifrån. Det var vanlig svensk husmanskost som lagades under uppväxten och det är fortfarande basen i min matrepertoar, men jag testar gärna andra saker om jag snubblar över recept som ser bra ut.
 
Jag har gillat att laga mat men numera är mitt smaksinne förändrat och det har tagit bort en stor del av tjusningen. Jag är njursjuk och ett vanligt symptom är att aptiten försvinner och smaken förvrängs.

Matbröd har jag bakat för det mesta. Undantaget en tid när jag bodde med en partner som hellre åt köpefranska. Då var det meningslöst att baka eftersom det inte blev uppätet.

Efter att jag separerade har jag bakat matbrödet själv. mest för att det är svårt att hitta gott prisvärt matbröd i affären.

Matlagning är ju ett måste. So diabetiker är jag tvingad att äta regelbundet och äter jag itne bra mat bllir jag sjuk. Så jag lagar. Sällan efter recept Jag uppfinner mat och oftast blir det helt OK.
Medan jag fortfarande hade smaksinnet i behåll så var maten oftast riktigt god :D
 
Jag avskyr ”vardagsmatlagning” men gillar att laga finmat till gäster tex vid födelsedagar och nyår. Göra sylt, saft, konservera och lägga in tycker jag också är kul.
Men just det där som bara måste göras varje dag för att man måste äta något är urtråkigt. Som tur är är killen på samma nivå så vi lagar mycket mat tre-fyra gånger i veckan och äter matlådor resten.
 

Liknande trådar

Mat Följer ett program där man kommer hem till privatpersoner som gör en 3-rätters meny. Det programmet finns i Sverige också i nästan samma...
6 7 8
Svar
140
· Visningar
5 150
Senast: hastflicka
·
Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
28
· Visningar
2 704
Senast: malumbub
·
Kropp & Själ Jag är sedan en tid tillbaka sjukskriven på grund av utmattningssyndrom, och har från flera håll fått höra att jag ska "ge mig själv tid...
7 8 9
Svar
161
· Visningar
12 799
Senast: MML
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
24 641

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp