GHS - dagens dressyr.

[the_connemara]

Och fint att de tog med det också i uttalandet. Att det såg bra ut, och sen förändrades. Jag tror man vinner mycket på att peka på just det, att saker förändras när de ska in på banan.

Instämmer verkligen!!

 

[Fiador]

Ja skulle ja säga, man vill se att en häst vill och tycker det är kul. Man vill se en häst som strävar framåt och tycker om det den gör. Samspel kan man ha även om hästen visar känslor och är exalterad för att den tycker det är kul. Harmoni, ja kanske, på det sättet att häst och ryttare är i samklang med varandra, dom är med på varandras noter.

Det är ju det här som förstör dressyren tycker jag, kontroll. Hela tiden ska vi ha kontroll över allt hästen gör och hur den rör sig och hur den uttrycker sig. Det förstör hästarna mentalt. Var Totilas tex harmonisk och nöjd med den fruktansvärda träningen han utsattes för? Var det en häst som mådde bra? Han stod ju stilla dock, och är det det som bedöms så antar jag att han i dina ögon var en välmående harmonisk individ? Eller en individ som gett upp och helt enkelt inte tar ett steg som ryttaren inte vill.

Dressyr ska inte handla om att vi kontrollerar hästarna, det handlar om att vi är med på varandras noter och är på tävlingsplasten ihop med varandra. Ryttaren ska dock under ritten vara såpass skicklig att den kan få all hästens energi att läggas på det dom gör.

Hästarna måste få ha personligheter och få uttrycka sig, dom ska tycka det är kul framför allt.

Det som det borde fokuseras på, som vi aldrig får se, är hur hästen är när den har landat lite efter tävlingen, i boxen sen. Är den fortfarande uppe i varv och den är svårhanterad osv så nej, då är det uppenbarligen ingen häst som mår bra i tävlingssammanhang. Men hur den är precis före eller efter en för dom stor prestation, det kan man inte gå på.

Alltså, hästar visar inte känslor och tycker det är kul på människovis. Dom visar reaktioner på det dom utsätts för. Dom föredrar harmoni och trygghet. Uppspelta stissiga hästar är inte "glada och lyckliga", dom är bara uppspelt och stissiga.

En häst under kontroll är en häst som själv har kontroll på sin energi. Den behöver inte kontrolleras av en ryttare. En bra ryttare/hästtränare hjälper hästen blir mer självständig och ta ansvar för sitt eget beteende. Hästen lär sig kontrollera sig själv. DET är harmoni och samspel. Ett positivt ledarskap där ryttaren förminskar sin egen del i det hela. Som i en dans där en leder dansen, men var och en har ansvar för sin egen del i dansstegen.

En häst som själv har kontroll på sin energi och känner sig väl till mods är lugn och harmonisk i alla situationer den känner sig väl till mods med. Både före, under och efter ett arbetspass, hela vägen in till boxen och/eller ut i hagen och kompisarna.

 

[Fiador]

Det här har INTE med tråden att göra (och inte riktigt med ditt inlägg heller, jag spinner bara vidare).

Men hur tänker ni kring att hästen som flyktdjur mår bra av/behöver träna sin flyktinstinkt?
BEHÖVER den det? Eller skulle den må bättre av att aldrig behöva fly (antagligen) och skulle vi nånsin kunna uppnå det?

Jag har inte haft häst på boxvila så många gånger men minns senast det hände och hur illa hästen mådde av att inte kunna ”fly” i sin lilla hage utomhus. Och upplevde det sedan som att hästen var väldigt reaktiv på minsta rörelse av löv etc tills den hade ”hunnit ikapp” att testa att fly från saker?
På samma sätt resonerar vi ju med att hästar mår bra av att göra ruscher, antingen med ryttare på eller hellre lösa i stora hagar med andra hästar? Vet vi om det är så eller tror vi bara?

Det kan säkert vara individuellt med men likt flera här beskrivit har jag också upplevt hästar som verkar må bra av att anstränga sig rent fysiskt, de verkar må psykiskt bra av att ”ta ut sig” fysiskt?
Människor kan man resonera om skulle må bra av det men jag är en lat människa och skulle gärna slippa ta i så jag får mjölksyra och skulle gärna leva hela livet så men så är jag ju ett rovdjur med… kan det vara annorlunda för hästar? Att de kan må bra av att bli rädda/anstränga sig/få adrenalin utlöst?
(och såklart bara då de kan få utlopp för det och i bra situationer, ingen häst skulle tycka den skulle må bra av att jagas av ett lejon men att kasta sig iväg för att man trodde det var ett lejon? Kan det vara bra?)

Men alltså. Flyktinstinkt är just en instinkt. Den kan man inte och bör inte försöka få bort helt. Men man kan lära/visa hästen vilka situationer den INTE behöver fly ifrån. Det handlar inte om att hindra den från att fly, utan låta stressen få pysa ut och sen visa den till lugn och harmoni igen. Upprepning tills den inte längre känner denna oro och rädsla utan förväntar sig lugn och harmoni istället.

En häst som stått instängd är ju hindrad hela tiden från att fly. Andra hästar runt om kommer och går. Flyktinstinkten väcks, om och om igen, utan att hästen får hjälp att bearbeta den eller möjlighet att följa efter dom andra hästarna som är dens flock. Stressen/frustrering blir ju då uppdämd. Värre och värre. Det är så klart inte optimalt och svårt att åtgärda om hästen är skadad/sjuk och inte får röra sig.

En instinkt är ju inget man behöver eller bör "träna på". Det är heller inget man bör försöka få bort helt. Dock kan man hjälpa hästen att koppla bort instinkten i vissa situationer den har förberetts för. Vi gör ju det hela tiden, även dressyrryttare, när hästen tränas att stå still uppbunden, vid sadling, uppsittning, i boxen, transporten....hästen instinkt är ju att fly i dessa situationer, men vi kan visa dom att dom inte behöver fly så att den kan stå still och vänta.

Det här är liksom basic och gäller så klart även i olika ridsituationer. Förstår inte varför ni håller isär detta och ger hästen andra egenskaper och beteenden i dressyrarbetet.

 

[Fiador]

Eftersom ”stå stilla” är uppe i tråden igen, tycker ni att det är naturligt för hästen att stå stilla?

Jag har alltid tänkt att det är något jag tränar med mina hästar, att stå helt stilla. Naturligt tycker jag sällan eller aldrig att de står stilla?
Det kan ju bero på mig själv också, jag är naturligt sällan stilla utan det är något jag medvetet gör (blir stilla). T ex vid inkörning är det ett tydligt moment att träna på, och vid uppsittning och i program ridning (där hästen ska kunna stå helt stilla men vara beredd på aktivitet).

Alltså hästar står ofta stilla i fritt tillstånd, när dom kliar varandra, när dom dricker vatten, när dom står och äter hö, när dom står och vilar, när dom står och spanar...

Att dom känner sig ok med att stå still i dessa situationer är ju för att dom vet att dom KAN FLY om dom behöver.

Det är DET som är konsten, att träna dom på detta i situationer där dom rent tekniskt INTE KAN fly, att få dom att känna sig lika fria som i hagen när dom står still där. Det handlar om att få dom att välja själva att stå still. Aldrig hindra, tillåta rörelse och sen bara visa vägen tillbaks till stillastående, om och om igen, tills dom fattar konceptet. Sen gör dom ett eget val.

 

[JohannaB]

Dock lite märkligt uttalande om att ena sekunden är det för långt ifrån klassiskt och i nästa sekund kritik för att ryttarna plockade upp hästarna i en för hög form?

Men om dom trodde att visslingar berodde på att man inte ville se dom ryttarna istället för en uppmaning till ryttarna att snabba på så vet jag inte egentligen vad detta var för gäng människor?

Vet du att det var det de avsåg med ”visslingarna”?
Jag tänkte att det kanske i hoppningen var några av de orutinerade från andra ligor i första omgångarna som det buades på?
I dressyren var det Lyle jag vet om att det stod i Eurodressage att det buades på, hördes dock inte på sändningen (eller så lyssnade jag in nog bra) och förstod jag artikeln var det mer bedömningen/procenten det buades på och inte på ekipaget själva.

 

[ginnies]

Alltså, hästar visar inte känslor och tycker det är kul på människovis. Dom visar reaktioner på det dom utsätts för. Dom föredrar harmoni och trygghet. Uppspelta stissiga hästar är inte "glada och lyckliga", dom är bara uppspelt och stissiga.

Jag tror att en del hästar faktiskt tycker det är trist med harmoni och trygghet jämt utan mkt väl vill ha fart och fläkt- att det ska hända saker, jag har själv en sådan i stallet ( inte min) som älskar att åka ut på äventyr precis som @Hedwig beskrev sin häst, ( och det är väl bara människor som kan visa känslor o kulreaktioner på människovis??)

Och min erfarenhet går emot din ( om du nu inte har någon väldigt bra och säkert forskningsunderlag) vad gäller stissiga o uppspelta hästar, man får helt enkelt lära sig att särskilja på olika "glad o stissiga" situationer.

 

[SiZo]

Jag tror att en del hästar faktiskt tycker det är trist med harmoni och trygghet jämt utan mkt väl vill ha fart och fläkt- att det ska hända saker, jag har själv en sådan i stallet ( inte min) som älskar att åka ut på äventyr precis som @Hedwig beskrev sin häst, ( och det är väl bara människor som kan visa känslor o kulreaktioner på människovis??)

Och min erfarenhet går emot din ( om du nu inte har någon väldigt bra och säkert forskningsunderlag) vad gäller stissiga o uppspelta hästar, man får helt enkelt lära sig att särskilja på olika "glad o stissiga" situationer.

Men då kanske det inte ska vara en häst som bara går dressyr heller? Precis som att jag inte använder mina pudelblandningar till att valla får, det finns helt enkelt betydligt bättre individer för det.

Ang stissiga hästar så finns det för lite forskning på det, åtminstone så vitt jag vet. Det som finns pekar på att det är stressade hästar, och överlag så köper jag det. Sen är frågan hurvida det är förväntansstress eller en stress som kommer ur rädsla, frustration eller liknande. Sen kan även förväntansstress bli förkastligt. Sånthär är helt enkelt väldigt komplicerat.

 

[Bison]

Jag tror att en del hästar faktiskt tycker det är trist med harmoni och trygghet jämt utan mkt väl vill ha fart och fläkt- att det ska hända saker, jag har själv en sådan i stallet ( inte min) som älskar att åka ut på äventyr precis som @Hedwig beskrev sin häst, ( och det är väl bara människor som kan visa känslor o kulreaktioner på människovis??)

Och min erfarenhet går emot din ( om du nu inte har någon väldigt bra och säkert forskningsunderlag) vad gäller stissiga o uppspelta hästar, man får helt enkelt lära sig att särskilja på olika "glad o stissiga" situationer.

Ja, jag skulle väldigt gärna se forskningen som visar att hästar aldrig känner glädje och förväntan.

Det är väldigt stor skillnad på min häst när hon går upp i varv när vi går till transporten som som fortfarande innebär negativ stress efter tidigare dåliga erfarenheter.
Nu hittar hon lugnet snabbt igen men stressen är tydlig.

Hon blir lika uppspelt när vi närmar oss terrängbanan men på ett helt annat sätt.
För en oerfaren ser det dock troligen likadant ut.

 

[ginnies]

Hon blir lika uppspelt när vi närmar oss terrängbanan men på ett helt annat sätt.
För en oerfaren ser det dock troligen likadant ut.

Precis vad jag ville få fram.

 

[Grazing]

Alltså, hästar visar inte känslor och tycker det är kul på människovis. Dom visar reaktioner på det dom utsätts för. Dom föredrar harmoni och trygghet. Uppspelta stissiga hästar är inte "glada och lyckliga", dom är bara uppspelt och stissiga.

Jag håller inte med helt enkelt, hästar kan känna glädje och det syns när dom tycker någonting är roligt. Det känner man oftast om inte annat på hela energin hästen utstrålar också.

Dom är inga maskiner som bara lever på instinkt.

 

[Sel]

Jag håller inte med helt enkelt, hästar kan känna glädje och det syns när dom tycker någonting är roligt. Det känner man oftast om inte annat på hela energin hästen utstrålar också.

Dom är inga maskiner som bara lever på instinkt.

Jag håller med. Titta på hästar som leker, både med varandra, andra djur och föremål - det är klart att de kan göra saker och ting "bara för att det är roligt" och då gå upp i varv.

Det är sällan man ser den typen av upprymdhet på tävlingsplatser tycker jag dock.

 

[MiniLi]

Ang stissiga hästar så finns det för lite forskning på det, åtminstone så vitt jag vet. Det som finns pekar på att det är stressade hästar, och överlag så köper jag det. Sen är frågan hurvida det är förväntansstress eller en stress som kommer ur rädsla, frustration eller liknande. Sen kan även förväntansstress bli förkastligt. Sånthär är helt enkelt väldigt komplicerat.

Man har ju inte ens för människor lyckats särskilja olika fysiologiska reaktioner för närliggande men ändå distinkta upplevelser. Tex så har man inte fullt ut kunnat särskilja olika slags känslor från varandra fysiologiskt och i hjärnan, man ser främst aktivering men det är svårt att se tydliga skillnader. Det är helt enkelt jättesvårt att särskilja fysiologiska reaktioner som på vissa sätt är väldigt lika men som samtidigt är distinkta. Vi får väl se när vi har utvecklat tillräckligt avancerade metoder och kunskaper för att kunna undersöka sånt ordentligt, men det kommer nog dröja lång tid innan man kan uttala sig om det här för häst.
Tills dess får man ju bara vara öppen med att det inte finns forskningsstöd för varken det en eller det andra.

 

[the_connemara]

Man har ju inte ens för människor lyckats särskilja olika fysiologiska reaktioner för närliggande men ändå distinkta upplevelser. Tex så har man inte fullt ut kunnat särskilja olika slags känslor från varandra fysiologiskt och i hjärnan, man ser främst aktivering men det är svårt att se tydliga skillnader. Det är helt enkelt jättesvårt att särskilja fysiologiska reaktioner som på vissa sätt är väldigt lika men som samtidigt är distinkta. Vi får väl se när vi har utvecklat tillräckligt avancerade metoder och kunskaper för att kunna undersöka sånt ordentligt, men det kommer nog dröja lång tid innan man kan uttala sig om det här för häst.
Tills dess får man ju bara vara öppen med att det inte finns forskningsstöd för varken det en eller det andra.

Och @SiZo Jag håller med er och tycker det jobbiga i diskussionerna blir att när det väl kommer forskning på en del saker (tex hur negativt hästar blir påverkade av bara lite bakom lod) så vill hästmänniskor ha Mer forskning på att det Verkligen är så dåligt för att överväga att ändra på sin hästhållning/hantering. Jag tänker att man borde vilja tillämpa försiktighetsprincipen och istället snarare kräva forskning på att det verkligen är övervägande gynnsamt för hästarna att fortsätta med en viss sak (tex låta dem hamna bakom lod) för att inte ändra på sitt eget beteende.

Nu är alltså bakom lod-situationen bara ett exempel men generellt är det nog det som gör att jag har svårt för välfärdsdiskussionerna och säkert engagerar mig alldeles för mycket.

 

[the_connemara]

Ang stå still etc så är det så klart något man vill lära in av säkerhetsskäl. Och självklart har de olika svårt för det.

För mig handlar det inte så mkt om att just stå still som att ha en tydlig av- och på-knapp. Jag vill lära in att hästen kan spänna av. Kommer det gå att alltid fort få dem att slappna av i alla lägen på alla hästar - förmodligen inte.

Men det blir ju svårare på en häst som sätts i spänning, som sätts i hög energi och inte får "pysa ur den" genom att röra sig framåt. Vissa hästar sätts i för hög energi kontra lösgjordhet under ritten. Men det betyder ju inte att det är just de hästarna som kommer ha svårt att stå still efter. Det kan lika gärna vara så att de bara tycker det är skönt att slippa spänningen att de står still eller så står de still a la Totilas/inlärd hjälplöshet. Och det kan vara den hästen som tillåts visa sina känslor som stökar runt för att det är arena med folk, ljud etc. Det är inte så svartvitt med levande material.

Olika grenar kan ju ge olika mkt kunskap om olika saker iom att man har olika mål och behov som ryttare.
Dressyrryttare är generellt inte bäst på att jobba med det mentala i hästar. Tack och lov kommer det ju mer och mer. Men det ligger långt efter om man kollar på en del westernfolk tex. Och nu pratar jag inte att kontrollera via tvång, inlärd hjälplöshet etc. Utan hur man tar sig tid att fokusera på just avknapp och mentala bitar på annat vis. Sen finns det skit i den grenen med, som i alla så klart.
För mig som dressyrkärring var det kul att vara på stor western-tävling där arenan var fylld med kossor, typ 5 hjälpryttare, en som red fram, en pickup med domare/skrivare i mitten och den som skulle rida. Efter ritten red man i ståhejet fram till domaren och tränsade av, visade bett och hästens mun med bara tyglarna runt halsen.
Här har man ju både avlat på annat och tränat på annat. Och det var inte pga inlärd hjälplöshet. Det var häst förberedd på sin uppgift som slappnade av efter. De kunde gå från att valla kor i hög styrkeprestation, energi, tempo, vändningar etc till att då ryttaren ger signal släppa det.

Jag saknar i dagens dressyr lättheten, biomekanik som stämmer och harmonin. Det blir för mkt tryck, stress och obalans och biomekaniska error väldigt ofta trots oerhört begåvade hästar.

Det är vad jag syftat på i vad som väl blev "stå stilla"-diskussionen. Det är verkligen prio ett för mig att vi kan slappna av tillsammans, hur många gånger som helst bara en vardag helt utan träning kommer jag tillbaka till det och ur det mjuk rörelse. För mig är det verkligen i detta samspelet all vidare träning kommer.

 

[MiniLi]

Och @SiZo Jag håller med er och tycker det jobbiga i diskussionerna blir att när det väl kommer forskning på en del saker (tex hur negativt hästar blir påverkade av bara lite bakom lod) så vill hästmänniskor ha Mer forskning på att det Verkligen är så dåligt för att överväga att ändra på sin hästhållning/hantering. Jag tänker att man borde vilja tillämpa försiktighetsprincipen och istället snarare kräva forskning på att det verkligen är övervägande gynnsamt för hästarna att fortsätta med en viss sak (tex låta dem hamna bakom lod) för att inte ändra på sitt eget beteende.

Nu är alltså bakom lod-situationen bara ett exempel men generellt är det nog det som gör att jag har svårt för välfärdsdiskussionerna och säkert engagerar mig alldeles för mycket.

Jag tycker nog det går åt båda håll, från alla håll.
Själv blir jag ofta ganska fast när felaktiga eller svagt underbyggda påståenden läggs fram stenhårt. Typ såhär när man diskuterar olika former av stress och det ibland skrivs saker på ett sätt som antyder att det finns mer forskningsstöd än det egentligen finns, det irriterar mig och då tycker jag hela diskussionen blir rätt kass.

 

[tuaphua]

Jag tycker nog det går åt båda håll, från alla håll.
Själv blir jag ofta ganska fast när felaktiga eller svagt underbyggda påståenden läggs fram stenhårt. Typ såhär när man diskuterar olika former av stress och det ibland skrivs saker på ett sätt som antyder att det finns mer forskningsstöd än det egentligen finns, det irriterar mig och då tycker jag hela diskussionen blir rätt kass.

Problemet jag har med forskning är att den i iaf rörande ridning inte alltid gjorts så väl.
Man kan ju få totalt olika resultat baserat på ryttare/ridstil. Så när de tex hävdat att det inte går att skjuta tyngdpunkten bakåt/lägga vikt på bakkärran IOM att GP-ryttare i testet inte kunde det så blir det inte trovärdigt för mig som t.ex. jobbar med levad. Man ser ju redan innan man når levad att det verkligen skjuts vikt bakåt. Om jag inte är helt ute och cyklar så hade väl någon klassisk ryttare dokumenterats kunna skjuta vikt bakåt.

Så forskning är ju rätt svårt att bara köpa rakt av iaf för mig i många fall. Vilket så klart är synd! Men man får väl hoppas att det blir bättre och bättre gjort vartefter vetenskap och människor kommer längre.

 

[the_connemara]

Jag tycker nog det går åt båda håll, från alla håll.
Själv blir jag ofta ganska fast när felaktiga eller svagt underbyggda påståenden läggs fram stenhårt. Typ såhär när man diskuterar olika former av stress och det ibland skrivs saker på ett sätt som antyder att det finns mer forskningsstöd än det egentligen finns, det irriterar mig och då tycker jag hela diskussionen blir rätt kass.

Ja jag fattar det också! Själv var jag oerhört skeptisk tidigare i mitt hästliv, nu försöker jag väl mest leta efter resonemang som åtminstone har potential att leda mot en bättre välfärd är raka svarar liksom. Också med tanke på nedan:

Problemet jag har med forskning är att den i iaf rörande ridning inte alltid gjorts så väl.
Man kan ju få totalt olika resultat baserat på ryttare/ridstil. Så när de tex hävdat att det inte går att skjuta tyngdpunkten bakåt/lägga vikt på bakkärran IOM att GP-ryttare i testet inte kunde det så blir det inte trovärdigt för mig som t.ex. jobbar med levad. Man ser ju redan innan man når levad att det verkligen skjuts vikt bakåt. Om jag inte är helt ute och cyklar så hade väl någon klassisk ryttare dokumenterats kunna skjuta vikt bakåt.

Så forskning är ju rätt svårt att bara köpa rakt av iaf för mig i många fall. Vilket så klart är synd! Men man får väl hoppas att det blir bättre och bättre gjort vartefter vetenskap och människor kommer längre.

Ja verkligen! Minns så när jag läste om den studien först och blev så jävla förbannad Jag upplever dock att det är någon konstig ton av ganska hög skepticism. Kanske det där traditionella hästvärlden i alla fall hos oss kommer ifrån, idk? Känner iaf att hästen liksom ofta hamnar i att inte få plats som art både när det ska vara som det alltid har varit till att bli väldigt förmänskligade.

Typ hela diskussionen om känslor är jag både högt och lågt i! Men försöker återkomma till vad är deras grundläggande behov, vad är deras grundläggande instinkter, hur har vi egentligen tränat fram beteendena vi önskar osv. Vilken enorm prestation det egentligen faktiskt är för ett flyktdjur att åka i en transport tex.

Förlåt för svammel

 

[MiniLi]

Problemet jag har med forskning är att den i iaf rörande ridning inte alltid gjorts så väl.
Man kan ju få totalt olika resultat baserat på ryttare/ridstil. Så när de tex hävdat att det inte går att skjuta tyngdpunkten bakåt/lägga vikt på bakkärran IOM att GP-ryttare i testet inte kunde det så blir det inte trovärdigt för mig som t.ex. jobbar med levad. Man ser ju redan innan man når levad att det verkligen skjuts vikt bakåt. Om jag inte är helt ute och cyklar så hade väl någon klassisk ryttare dokumenterats kunna skjuta vikt bakåt.

Så forskning är ju rätt svårt att bara köpa rakt av iaf för mig i många fall. Vilket så klart är synd! Men man får väl hoppas att det blir bättre och bättre gjort vartefter vetenskap och människor kommer längre.

Ja jag har också sett varierande kvalitet. Och har även sett studier där forskaren verkar ha en agenda, vilket inte är särskilt förenligt med god forskningssed.

Ja jag fattar det också! Själv var jag oerhört skeptisk tidigare i mitt hästliv, nu försöker jag väl mest leta efter resonemang som åtminstone har potential att leda mot en bättre välfärd är raka svarar liksom. Också med tanke på nedan:

Jag skulle inte säga att jag är skeptisk generellt, och jag är definitivt positiv till forskning. Jag tycker bara att diskussionerna bör hållas balanserade och nyanserade. Annars lägger jag hellre ner. Att jag tröttnar på en viss diskussion tex här betyder ju dock inte att jag inte vill se förändring.

 

[JohannaB]

Och @SiZo Jag håller med er och tycker det jobbiga i diskussionerna blir att när det väl kommer forskning på en del saker (tex hur negativt hästar blir påverkade av bara lite bakom lod) så vill hästmänniskor ha Mer forskning på att det Verkligen är så dåligt för att överväga att ändra på sin hästhållning/hantering. Jag tänker att man borde vilja tillämpa försiktighetsprincipen och istället snarare kräva forskning på att det verkligen är övervägande gynnsamt för hästarna att fortsätta med en viss sak (tex låta dem hamna bakom lod) för att inte ändra på sitt eget beteende.

Nu är alltså bakom lod-situationen bara ett exempel men generellt är det nog det som gör att jag har svårt för välfärdsdiskussionerna och säkert engagerar mig alldeles för mycket.

Här håller jag helt med dig @the_connemara! Det finns alldeles för mycket ”jag vet att min häst älskar att tävla” anekdotiska försvar när det faktiskt kommer någon studie eller forskning som visar något annat.

Däremot kan jag (som kanske märktes i denna tråd där jag faktiskt blev irriterad, sällan jag brukar bli arg i diskussioner för jag har diskussioner för att veta hur andra resonerar men detta är en grej som kan få igång mig) bli väldigt irriterad på när man påstår saker som inte är bevisade såsom att hästarna i Basel inte stod stilla vid utrustningskontrollen. Sen visade det sig vara ett ”resonemang” om att om hästarna var stressade gjorde de kanske inte det, och om de inte gjorde det så berodde det (kanske) på att de var stressade och inte tränade att slappna av. Det KAN ju ha varit så, finns inga bevis för motsatsen heller (att hästarna stod lugnt).

Så jag är kanske nitisk åt andra hållet, och har svårt för att teoretisera kring hur saker kan hänga ihop? Medan forskning och bevisade resonemang köper jag mer gärna?
Intressant är det att se hur människor reagerar och agerar iaf och livet vore bra trist om alla skulle vara som mig

 

[skiesabove]

Jag tror att en av sakerna som kan gå snett i såna här diskussioner (och det finns många saker) är att "de vetenskapliga bevisen" kan vara ett helt forskningsfält, alltså etologi.

Att hänvisa till alla de studier som underbygger påstående om djuren är absolut görbart, men många av dom är inte specifika utan breda, om däggdjurens eller hästars beteenden, hjärnor, och behov. Och de allra mesta är låst bakom paywall av de stora företagen, eller i kursböcker. Och så är det på engelska.

Något som togs upp angående lek/ha skoj/vara upphetsad på ett positivt sätt har belägg, Panksepp konceptualiserade det och kallade det för play-systemet (eller PLAY, en del die hard Panksepp-fans blir superupprörda om man inte skriver med stora bokstäver). Det är gemensamt för alla däggdjur.

Och det tror jag absolut att en del tävlingshästar får aktiverat när dom är på tävlingsplats en hel del av dom tycker det är lattjolajbans att få komma ut och göra sin grej. Men personligen (utan vetenskapliga belägg, rent personliga observationer) så tror jag att det är fler hopphästar, FT, WE, löphästar osv som är i play-läge än vad det är dressyrhästar som är det i modern elitdressyr.

Men när en dressyrhäst är i lek-läge, då blir det vackert, häftigt, och härligt att se på. Avslappnad, självsäker, visar upp sig, och har roligt.