Okej, jag har inte fått notiser från den här tråden sedan igår, så jag har en del att ta igen...
Har läst att du hittade den, men vill passa på att tipsa om magnetpenna, det är ovärderligt när nålen går av och flyger iväg på ett grått köksgolv (som exempel)
Har du inte hört att maskinerna måste matcha både varandra och inredningen?
Alltså, jag fattar vad de gör, men tametusan inte hur de gör det
(har försökt se vad som händer i underredet på min maskin när jag ställer om till sick-sack...)
Den lät intressant
Det vore intressant, men vette tusan om jag skulle få till något vettigt....
Och jag måste nog se det för att förstå vad du menar
Har sett första säsongen, samt den svenska - man blir tok-inspirerad av det
Jag fattar inte hur övertråden kan göra som på bilden utan att fastna i maskinen??
Jag menar undertrådsspolen svävar ju inte - så hur kan övertråden gå fritt både framför och bakom?
Den som lyckas för klara det för mig kan få ett diplom Jag har aldrig lyckats förstå hur tusan undertråd och övertråd blir ett stygn...
Igår använde jag den bias binder foten som följde med Singer 421:an, idag är den puts väck borta!!!!!
Det är ju ett stort härke till fot, huuuuuuuuuur kan den vara försvunnen!?
Jag hade den igår kväll, sydde ett täcke till Monster och misslyckades totalt att använda den. Googlade hur man skulle gjort, gick och la mig, klev upp och foten var borta. Borta-borta-borta. Borta. Borta!
Jag hade den i vardagsrummet (där symaskinen står), gick in i badrummet, sovrummet och åter till vardagsrummet där jag så upptäckte att den inte längre existerar. Jag har inte varit i något annat rum från det jag hade den till dess jag upptäckte den var borta. Jag har inte tagit ut sopor, startat tvättmaskinen, inget sånt. Foten. Finns. Inte.
Jag har lyft på allt, jag har tittat under soffan, jag har tittat igenom alla maskinernas tillbehörsfack ifall jag stoppat den fel, den finns ingenstans!
Den är en decimeter lång och gjord helt i metall! Hur försvinner en sån sak!?!?!?!?!?!?!?!!?!?!?!?!?
Har läst att du hittade den, men vill passa på att tipsa om magnetpenna, det är ovärderligt när nålen går av och flyger iväg på ett grått köksgolv (som exempel)
Någon i närheten av Mjölby? Där kan man köpa en "ljusblå Singer" för 300, och en "mörkblå Singer" för en jämn hundralapp.
Vem köper symaskiner utifrån färg!?
(Det ser ut som att den ljusblå skulle kunna vara en sen 400 (447?), utan mönsterkammar och friarm, och den mörkblå något ur 700 som i så fall har nylondrev istället för metalldreven...)
Har du inte hört att maskinerna måste matcha både varandra och inredningen?
Blir lite osäker om jag uttryckt mig otydligt i min upphetsning, vad är det du håller tummarna för?
Det är alltså inte min maskin, bara en av samma modell. Så jag ska varken sälja eller köpa den, jag är bara jättenyfiken på slutpriset - plus att en liten del av mig som vi ska tala väldigt tyst om är orolig att stackaren inte hamnar i ett snällt nytt hem...
Så jag håller tummarna för högt pris, men bara för att jag vill inbilla mig att jag gjort ett fynd när jag bar ut min från affären.
Mönsterkammar är... Hm, nu sviker mitt ordförråd (och kanske mina kunskaper ) mig igen... Det lär bli en hel del grunka-grej-prat nu.
En raksömsmaskin är en ganska enkel mekanik, det är bara att få nålstången att röra sig upp och ner i jämn takt, typ. (Om vi bortser från att det blir lite mer komplicerat med skyttel, spole, matartänder och timing däremellan också. ). Ska den kunna sy sicksack så måste man lägga till en sidledes rörelse på nålstången så blir det genast mer komplicerat, upp-och-ner-pendlingen sköts genom drivaxeln och en... mackapär som gör att den matar omväxlande uppåt och neråt beroende på var i banan den är. Lägger man till sidledes rörelse så har man ofta(?) som en... ojämnt formad blobb som... halkar mot drivaxeln och tvingas åt endera hållet beroende på var i ojämnhetsvarvet den är, och tvingar nålstången åt endera sidan. För att bilda mer komplicerade stygn måste man få till ett system som påverkar åt alla möjliga håll, i olika grad, och bildar regelbundna mönster. Om vi tittar på några av stygnen man kan få på en slantmaskin med mönsterkammar:
Så ser du att redan från BN så krävs det mer av maskinen än bara upp-och-ner och fram-och-tillbaka, och därefter blir det i stort sett bara mer komplicerat. En mönsterkam är det som styr hur maskinen bildar stygnen. På slantmaskinerna så lägger man i dem ovanifrån, det syns lite i nederkant på den här bilden. På Husqvarnorna ser de ut som vanliga rattar man ställer in stygn med, fast de är löstagbara och utbytbara. Antagligen mer användarvänligt än Singervarianten, men eftersom jag gillar det mekaniska så tilltalar det mig egentligen mycket mer att frankensteina inne i maskineriet.
Moderna maskiner har fasta kammar, inuti. Och det enda man märker av dem är att man vrider på en ratt så får man andra mönster (man flyttar "läsaren" till rätt kammar inuti). Fördelen med lösa kammar som på de gamla maskinerna är att man kan utöka maskinerna med nya mönster senare (tror det finns 25 kammar till min maskin totalt... ), och några av Singrarna ger också kombinationsmöjligheter där man kan använda två kammar samtidigt och alltså få enormt många mönstermöjligheter...
Kammar iz da shit, dood.
Alltså, jag fattar vad de gör, men tametusan inte hur de gör det
(har försökt se vad som händer i underredet på min maskin när jag ställer om till sick-sack...)
Haha mönsterkonstruktion är snurrigt! Det finns en speciell del jag fortfarande inte fattar, och det är varför man inte mäter bystlinjen där bysten faktiskt är/ändrar bystlinjen dit den ska vara, så det blir rätt i mönstret, men det lyckades inte min mönsterkonstruktionslärare förklara på ett bra sätt, så jag flyttar minsann den linjen lite som jag vill Om du är nyfiken på mönsterkonstruktion, så finns det en gammal men helt okej bok på bibblan att låna, "mönsterkonstruktion" av Inger Öberg.
Den lät intressant
Något jag är lite halvt nyfiken på att prova sy är faktiskt BH, nånting stadigt och bekvämt... Det är väl dock åt det mer komplicerade hållet och inte riktigt vad man borde börja med.
Det vore intressant, men vette tusan om jag skulle få till något vettigt....
Nu såg jag något helt magiskt i det där engelska sewing bee programmet! Det är sånt här som jag helt enkelt inte har en hjärna som kan hantera... Avsnitt 5, säsong 2, en av dem klipper en cirkel som ska bli en "peplum" (vet inte vad det heter på svenska - typ "storarselvolang"? ), när hon klippt den yttre linjen så flyttar hon vikningen 4 inches längs mittvikningen och klipper inre linjen, och så håller hon upp den och visar att nu är den längre bak än fram! För mig är det 100% magi! Jag fattar ju att hon gjort något på riktigt, att det går att förklara och förstå, men jag kan inte. Min hjärna säger bara "tilt#error" och lägger av...
Inte för att jag tror jag någonsin skulle vilja göra något med en peplum, jag bara... hur gör man när man fattar hur sånt hänger ihop?!
Och jag måste nog se det för att förstå vad du menar
Har sett första säsongen, samt den svenska - man blir tok-inspirerad av det
Hm. Ja?
Om du tittar på bilden där jag sytt med två nålar så har jag vikt upp på högra sidan så stygnen syns från undersidan också. Det blå är undertråd.
Nu har ju mina liggande spole, så den här bilden stämmer inte exakt, men stygn bildas ju ungefär likadant även om saker snurrar åt lite olika hålla på olika maskiner :
Kroken fångar alltså två trådar istället för en, och för båda runt undertråden. Så undertråden håller i båda trådarna.
Var det vad du undrade?
Jag fattar inte hur övertråden kan göra som på bilden utan att fastna i maskinen??
Jag menar undertrådsspolen svävar ju inte - så hur kan övertråden gå fritt både framför och bakom?
Den som lyckas för klara det för mig kan få ett diplom Jag har aldrig lyckats förstå hur tusan undertråd och övertråd blir ett stygn...