replica
Trådstartare
Ååh, är så frustrerad!
Vet inte vad jag ska göra..
För att göra en lång historia kort:
Jag flyttade hemifrån i början av december, detta var SUPERJOBBIGT då jag fick lämnade kvar familjens colliepojk. Detta tog extra hårt då det var jag som hade det största ansvaret (trots att det var mkt noggrant att det var familjens hund!). Det var alltid mig de frågade om han hade fått mat, om han hade varit ute, klippt klorna på osv. Och det var alltid mig som blev bedd att göra dessa saker. Hade inte alls något emot det, men det blev verkligen för mycket när det var så himla noga med familjens hund. Jag fick göra allt. Hade det varit min hund hade det varit en annan sak. Men om det är familjens ska väl alla vara med och dela på ansvaret, eller?
Hunden tom sov i mitt rum, "då han trippar så mkt på parketten nere."
Iaf.. Var dit idag för julbak. Busade lite med hunden (hade köpt med ett ben för det hade han inget...). Då kommer pappas fru och säger "Sluta busa med hunden, det dammar så!" (jag busade alltid med hunden i mitt rum när jag bodde där). När jag sedan ska gå kommer pappa och frågar när jag ska "hundnappa" vovven ett par dagar. Svarade att jag ville packa upp allt hemma först (har inte bott hemma på 1 vecka då de har lagt nytt golv). Han tyckte dock att vi skulle ta med hunden nu på studs, något jag inte ville då det såg ut som ett bombnedslag.. Pappa ropade iaf på hunden, satte på honom kopplet och sa "Här ta med honom nu!".. Det känns verkligen inte som de vill ha hunden.. Jag har erbjudit mig att ta med honom (vilket jag super gärna vill). Men det vill de inte gå med på alls.. Min lillasyster bor där varannan vecka.. hon sköter honom när hon är där.. Men annars får han i princip lite mat och någon promenad då och då.
Just nu ligger foppen och sover med pojkvännen i vår säng.
Är så himla arg och frustrerad! Det första jag ska göra imorgon är att klippa hans klor och sedan gå på en rejäl promenad och aktivera honom lite!
GAH!
Vet inte vad jag ska göra..
För att göra en lång historia kort:
Jag flyttade hemifrån i början av december, detta var SUPERJOBBIGT då jag fick lämnade kvar familjens colliepojk. Detta tog extra hårt då det var jag som hade det största ansvaret (trots att det var mkt noggrant att det var familjens hund!). Det var alltid mig de frågade om han hade fått mat, om han hade varit ute, klippt klorna på osv. Och det var alltid mig som blev bedd att göra dessa saker. Hade inte alls något emot det, men det blev verkligen för mycket när det var så himla noga med familjens hund. Jag fick göra allt. Hade det varit min hund hade det varit en annan sak. Men om det är familjens ska väl alla vara med och dela på ansvaret, eller?
Hunden tom sov i mitt rum, "då han trippar så mkt på parketten nere."Iaf.. Var dit idag för julbak. Busade lite med hunden (hade köpt med ett ben för det hade han inget...). Då kommer pappas fru och säger "Sluta busa med hunden, det dammar så!" (jag busade alltid med hunden i mitt rum när jag bodde där). När jag sedan ska gå kommer pappa och frågar när jag ska "hundnappa" vovven ett par dagar. Svarade att jag ville packa upp allt hemma först (har inte bott hemma på 1 vecka då de har lagt nytt golv). Han tyckte dock att vi skulle ta med hunden nu på studs, något jag inte ville då det såg ut som ett bombnedslag.. Pappa ropade iaf på hunden, satte på honom kopplet och sa "Här ta med honom nu!".. Det känns verkligen inte som de vill ha hunden.. Jag har erbjudit mig att ta med honom (vilket jag super gärna vill). Men det vill de inte gå med på alls.. Min lillasyster bor där varannan vecka.. hon sköter honom när hon är där.. Men annars får han i princip lite mat och någon promenad då och då.
Just nu ligger foppen och sover med pojkvännen i vår säng.
Är så himla arg och frustrerad! Det första jag ska göra imorgon är att klippa hans klor och sedan gå på en rejäl promenad och aktivera honom lite!
GAH!
