Framtida hundras

[Asko]

@Asko Nejdå, jag tror inte alls att hunddagis skulle vara något problem. På vilket sätt menar du att det inte skulle fungera? Alla Eurasier jag träffat har gått fint ihop med andra hundar och är väldigt anpassningsbara. Finner sig i det mesta. Tror de skulle trivas bättre att bo på hunddagis än ligga ensamma hemma, borde väl gälla de flesta hundar De lär ju känna hunddagispersonalen. SÅ reserverade är de inte, de ska ju inte vara rädda för andra människor, de är bara ganska ointresserade och tycker matte/husse är det bästa Vår tös gillar sådana hon träffar upprepade gånger, som min pojkvän eller mina närmsta vänner. Men jag känner några Eurasier som är riktigt glada i främmande människor också, inte så rastypiskt dock

Skulle säkert funka med cd-skivor för att vänja. Vår har inga som helst problem med andra ljud, hon åker mycket kollektivtrafik med bullrande tåg, hon är med mamma på jobbet där de bockat plåt och har många, högljudda maskiner och i skogen nära oss där vi ofta går finns en skjutbana. Hon reagerar inte på annat än fyrverkerier, så jag tror inte det är rastypiskt med ljudrädsla på något sätt De ska vara lugna hundar som inte höjer ögonbrynen för mycket, men de är ju inte "slöa" för det. Hänger gärna med på det mesta som erbjuds med glädje!

Undrade mera att pga att de hellre vill vara med familjen skulle bli lite olyckliga i ett hunddagis eftersom matte/husse inte är där. Men jag gillar att de är coola med mycket!

Ugh, nu blev det här svårt då eurasiern plötsligt seglade upp på listan Tur att jag inte måste bestämma mig nu Säkert att de skulle trivas med ett sådant liv som jag beskrev tidigare i inlägg #26?

Och hon är verkligen jättefin! Jag är lite förälskad i sådant utseende

Edit: Och hur bra tror du att en eurasier skulle kunna passa med en (eller fler) katt i samma hem?

 

[Ainon]

Jag skulle nlg säga att chihuahuor är väldigt förlåtande mot dåliga hundägare. Men det är såklart under förutsättning att man inte har de som substitut för en bäbis/dyr handväska/mjukisdjur. Har gjort så mycket galet med min (är min första hund) och han har ändå blivit en vettig hund utan någon egentlig ansträngning. Aldrig förstört något hemma, aldrig sprungit bort, väldigt lågt jaktintresse (visst skulle han vilja jaga lämmlar/måsar/kaniner, men är lätt, och har alltid varit lätt att bryta trots att vi aldrig tränat), glad och trevlig mot alla hundar och människor, aldrig morrat eller nafsat mot någon (inte ens när det gör ont). Man kan låta vem som helst vara hundvakt utan problem (och eftersom han är liten och behändig är det aldrig svårt att hitta någon som vill)

Jag kikade på den måste jag erkänna, men sedan så tänkte jag att det bör nog vara en lite mera erfaren hundmänniska än jag som skaffar en sådan Så det var inte för att den skulle vara för lätt!
Man har ju sett en del odrägliga såna och jag vill ha en som inte blir sådan om jag missar någon bit av lydnad eller något. Och jag är rädd att jag skulle bara tycka synd om den om man försökte behandla den som en riktig hund

 

[Sasse]

Vad intressant att få höra av någon annan med ungefär likadana önskemål! Jag är nyfiken, får man fråga vad för andra raser du har på din "lista"?

Jag kan inte bestämma mig angående om hunden ska vara reserverad eller social Känns skönt om hunden är social och därmed kanske inte behöver vara lika noggrann med socialiseringen, men samtidigt så är det ju lite bra om den kan vakta med skall. Vad taskigt med rädslorna, men jag tänker ju försöka vara noga med uppfödare hursomhelst så det ska gå bra hoppas jag. Men tack för infot om eurasiern, den är en av de raser jag har minst info om

Och ni bukare som har/haft någon hund ur min lista får väldigt, väldigt gärna skriva! För det är er jag vill allra mest höra av

Menar du "lista" som i vad jag fått för tips, eller vilka hundraser jag är nyfiken på/ska fundera kring/höra med uppfödare osv?

Det är nog både för- och nackdelar med social och reserverad. Är hunden social kanske det blir svårare att få den att låta bli främlingar och att springa fram till kreti och pleti, medan det kan vara svårt med socialiseringen på en reserverad hund. Du får väl ut och träffa lite hundar och se vad du trivs bäst med. Jag var inne på lite samma som dig under en period, att jag funderade på en social hund. Men jag insåg att det var en reserverad jag ville ha. Sociala hundar är för mig väldigt trevliga, jag kan passa dom utan problem, kortare perioder. Sedan börjar jag slita i mitt hår

En klok bukefalist sa även att man bör skaffa hund utifrån ens egen personlighet. Jag kan se en klar poäng i det

Jag tycker eurasiern verkar vara en fantastisk ras måste jag säga, trots att rasen kan ha problem med rädslor och separationsångest (?). De exemplar jag träffat har alla varit trevliga. Ska du dessutom inte skaffa hund nu på ett tag så har du ju gott om tid att undersöka rasen närmre. Det finns säkert snälla människor som kan tipsa om bra uppfödare också, om du behöver hjälp.

Edit: Och hur bra tror du att en eurasier skulle kunna passa med en (eller fler) katt i samma hem?

Jag undrar snarare vad katterna kommer tycka

Cherie kan säkert svara bättre, men jag har inte någon uppfattning om att eurasiern skulle ha problem med andra husdjur.

 

[Asko]

Okej, nu har jag minsann kavlat upp ärmarna igen och läst igenom de RAS som tillhör de hundraser jag är mest intresserad av. Det tog ett tag men jag fick ihop små listor över rasernas sjukdomar, så ni som tycker att det är oerhört tråkigt kan strunta i det här inlägget

Leonberger:
Förhållandevis frisk ras, livslängd: h: 8,5 år och t: 8,1 år. HD (fld måste ha UA elr A) och ED (orsak: tillväxtrubbningar, fld ska vara UA). Ögon: entropion, ektropion, makroblefaron, PPM (ärftligt men för det mesta harmlös), PHTVL/PHPV, katarakt (grå starr) – under 3 år hade 33% av hundarna anmärkning (fld ska vara UA på ögon). Agria Breed Profile säger är mer vanlig dödsorsak i ras än genomsnittet för alla raser: Skelettcancer – överrepresenterad dödsorsak, går ej att bota och känner ej till bakomliggande orsakerna. DCM - hjärtmuskelsjukdom vanligt hos stora raser. ILPN – ärftlig neurologisk sjukdom hos ras, bäst fld med genotyper N/N X N/N elr N/N X D/N.

Sankt bernhardshund:
HD, ED (ostabilt i statistiken), livslängd: 7-8 år, högsta premiegruppen, överrepresenterad på flertal sjukdomar. Genetiska sjukdomar finns: hjärtfel, epilepsi, sköldkörtelfel, entropion.

Mittelspitz:
”En sammanställning av svaren visar att raserna ej är behäftade med några kända sjukdomar och har god hälsa.” Försäkringsklass hos agria är 4. Fld ska vara ögonlysta under 12 mån vid parningstillfälle (ögonproblem?). Känd status på patella.

Eurasier:
HD, fld ska vara A elr B. ED, fld ska vara UA. Patellaluxation, fld sk vara grad 0. Sköldkörtelrubbning. EPI (autoimmunitet). Magsäcksomvridning.

Chow chow:
ED, fld ska vara friröntgade – ED 0. HD, fld ska vara A elr B. 24% haft problem med knä eller korsband, välj bort de fld. Hudproblem, (7% varit allergiska mot något, bl.a. katt) vanligast är fukteksem och vanligen är de lindriga – fld ska vara fria från kroniska eller återkommande hudproblem. Entropion – fld ska ej vara drabbad och/eller opererade, bra ögonstatus. Andningsproblem förekommer (pga för trång luftsurpe eller förstorat gomsegel) men inte vanligt och kan förväxlad med rasens sätt att kommunicera. Fertilitetsproblem.

Cavalier king charles spaniel:
Öron, 12% enstaka och 6% upprepande öroninflammationer, nedsatt hörsel och dövhet inträffar ofta tidigare. Ögon, 27% ibland rinnande ögon, 95% UA. Allergier: 5%. Ryggproblem: 6%. Tumörsjukdomar: ~6%. Sämre immunförsvar: 6%. Eosinofila granulom: 5%.
Pyometra; cavaliern är en av de fem raser som anses ha högre risk att utveckla det. 41% av tikarna riskerar få livmoderinflammation före 10 års ålder. Trombocytopeni; 31-50%. Blåsljud: 20-30% vid 5 år, över 90% vid 10 år. 40-50% dör/avlivas i hjärtsvikt. Syringomyelia; ärftlig sjukdom i centrala nervsystemet.
Uppfödare ska följa rasklubbens hälsoprogram för hjärtfel samt avelrekommendationer gällande knän och ögon – ögon UA, knäleder UA, aveldebut efter 3 år.

Tibetansk spaniel:
PRA (ärftlig ögonsjukdom), ska följa SSKs hälsoprogram – ögonlysta fld. PNP (föds med underutvecklade njurar), inga släktingar ska ha det. Navelbråck, 24,71% hade år 2009, uppfödare rekommenderas inte avla på stora grava navelbråck och en fld ska vara utan. Cherry Eye (tårkörtel som faller fram), fld ska inte ha.

Whippet:
Hos agria tillhör premiegrupp 3. Genomsnittlig ålder (-08); 9,2 år. Skador/trauma; 24% hade skadat sig – allt från mindre allvarliga skärsår till dödsolyckor. Vanligast skador i tår och ben. Vid lek/jakt eller hemma. Kryptorchism (ena tesikeln vandrar inte ned). Immunförsvarsrelaterade problem (allergier, autoimmuna sjukdomar & infektionskänslighet/defekt immunförsvar); i -08 2% led av en autoimmun sjukdom, men det var en minskning. Ska inte använda sjuka i aveln. Mag- och tarmproblem; ökning av problem kan noteras, -08 32% haft problem, flesta (59%) vid enstaka tillfälle. Ögonlyser få whippets här men har funnit PRA och olika former av katarakt i andra länder, sannolikt finns också här. Fld ska ej båda vara anlagbärare för gomspalt och trolig ärftlig bakgrund till navelbråck, men ej känt hur stor andel dör/avlivas pga dessa men andelen uppfödare som drabbats har ökat.

Skotsk hjorthund:
Hjärtsjukdom, 15 av 103 uppgavs lida av hjärtfel och av dem var 14 döda, åldern för insjuknad var h; 5,2 år och t; 8 år. Tumörsjukdom. Magomvridning. Upprepad eller dödlig pneumoni.

Irländsk varghund:
(Hälsoproblemen är graderade i den ordning de presenteras) Cancer/tumör; 25,3% dödsorsak, skelettcancer vanligast. Inte ärftlig men mera vanlig i vissa avelslinjer/familjer, miljön kan påverka – inte avla på linjer med cancer i. Hjärtproblem; 25,3% dödsorsak, ¾ ospecificerad hjärtsjukdom och ¼ DCM. Hjärtundersökta fld vart annat år. Lunginflammation (pneumoni); 7,4% dödsorsak. 19,7% har haft lugninflammation, över 50% av dessa fått det efter kennelhosta. Har minskat troligen uppmärksamhet på sjukdomen och behandling sätts in snabbare. Finns ingen känd anledning till detta, men uppstår lätt som följdsjukdom på kennelhosta. HD & ED inget problem i rasen, men mycket få blir undersökta. Valpen ska vara testad för PSS. Ögonsjukdomar; endast tiotal fall i Sverige, men få blivit ögonlysta.


Och ja, jag tyckte att det här var kul och intressant En del hade ju givetvis mera text än andra, mest pga intresset/ärligheten hos författaren än antalet sjukdomar är jag säker på.

 

[Asko]

Jag skulle nlg säga att chihuahuor är väldigt förlåtande mot dåliga hundägare. Men det är såklart under förutsättning att man inte har de som substitut för en bäbis/dyr handväska/mjukisdjur. Har gjort så mycket galet med min (är min första hund) och han har ändå blivit en vettig hund utan någon egentlig ansträngning. Aldrig förstört något hemma, aldrig sprungit bort, väldigt lågt jaktintresse (visst skulle han vilja jaga lämmlar/måsar/kaniner, men är lätt, och har alltid varit lätt att bryta trots att vi aldrig tränat), glad och trevlig mot alla hundar och människor, aldrig morrat eller nafsat mot någon (inte ens när det gör ont). Man kan låta vem som helst vara hundvakt utan problem (och eftersom han är liten och behändig är det aldrig svårt att hitta någon som vill)

Vad fint det låter för dig, jag hoppas att det blir så för mig med min första hund också

Menar du "lista" som i vad jag fått för tips, eller vilka hundraser jag är nyfiken på/ska fundera kring/höra med uppfödare osv?

Det är nog både för- och nackdelar med social och reserverad. Är hunden social kanske det blir svårare att få den att låta bli främlingar och att springa fram till kreti och pleti, medan det kan vara svårt med socialiseringen på en reserverad hund. Du får väl ut och träffa lite hundar och se vad du trivs bäst med. Jag var inne på lite samma som dig under en period, att jag funderade på en social hund. Men jag insåg att det var en reserverad jag ville ha. Sociala hundar är för mig väldigt trevliga, jag kan passa dom utan problem, kortare perioder. Sedan börjar jag slita i mitt hår

En klok bukefalist sa även att man bör skaffa hund utifrån ens egen personlighet. Jag kan se en klar poäng i det

Jag tycker eurasiern verkar vara en fantastisk ras måste jag säga, trots att rasen kan ha problem med rädslor och separationsångest (?). De exemplar jag träffat har alla varit trevliga. Ska du dessutom inte skaffa hund nu på ett tag så har du ju gott om tid att undersöka rasen närmre. Det finns säkert snälla människor som kan tipsa om bra uppfödare också, om du behöver hjälp.


Jag undrar snarare vad katterna kommer tycka

Cherie kan säkert svara bättre, men jag har inte någon uppfattning om att eurasiern skulle ha problem med andra husdjur.

Jag är mest nyfiken på din lista, alltså de raser du är nyfiken på då vi verkar ha lite samma önskemål

Haha, jag tror att jag förstår vad du menar faktiskt! Jag var en hundrastare åt en shih-tzu som var väldigt hundsocial. Han ville hälsa på alla hundar han såg men fick han inte så surade han och satte/lade sig ned där han var - det slet jag mitt hår över, fullständigt omöjlig Han kan ju ha lyssnat mindre till mig pga jag inte var hans matte men nu när du säger det så vill jag mycket hellre ha en hund som tittar på matte eller nosar på gräset än en som drar å sliter mot en annan hund på andra sidan vägen.

Du har väldigt bra poänger faktiskt Jag tyckte ibland att det var lite jobbigt att man skulle stanna och prata för att man hade hundar som ville hälsa Och det hände ju att shih-tzun ville hälsa på andra människor också, pinsamt jobbigt tyckte jag (pga min hörselskada).

Hmm, det här blev verkligen en tankeställare

Och angående katterna ... Det kommer ju att ligga till så här i "alpha"-statusen: 1. Katten. 2. Andra katten. 3. Jag. 4. Hunden.
Men nä, den nuvarande katten var faktiskt nyfiken på en hund men så började den att skälla Så det kommer nog att gå bra! (säger jag i ett rosa skimmer)

 

[cherie]

Undrade mera att pga att de hellre vill vara med familjen skulle bli lite olyckliga i ett hunddagis eftersom matte/husse inte är där. Men jag gillar att de är coola med mycket!

Ugh, nu blev det här svårt då eurasiern plötsligt seglade upp på listan Tur att jag inte måste bestämma mig nu Säkert att de skulle trivas med ett sådant liv som jag beskrev tidigare i inlägg #26?

Och hon är verkligen jättefin! Jag är lite förälskad i sådant utseende

Edit: Och hur bra tror du att en eurasier skulle kunna passa med en (eller fler) katt i samma hem?

Nejdå, dagis kommer nog gå bra. Klart matte eller husse är bäst men du kommer ju tillbaka igen, och det är ju knappast som att vi aldrig är åtskilda från vår hund. Det är ju mycket en vanesak också, hundar anpassar sig för det mesta och det kommer bli vardag för din att gå på dagis

Kul att du blev intresserad! Du får väl träffa några ex och höra dig för med fler, min kunskap om rasen är ju inte jätteuppdaterad med tanke på åldern på min. Träffar inte lika många Eurasier nu för tiden som jag gjorde när Troja var yngre.

Det liv du beskrev är ungefär så som Troja haft det hos oss. Hon är nöjd och glad så länge hon får vara med på det mesta, och uppskattar små upptåg på promenaderna. Har prövat på lite agility och lydnad också för skojs skull en gång i tiden och det var också kul. Men hon är fullt nöjd med promenader och lite vardagsaktivitet. Älskar att lära dig trix! Klicker är en hit.

Vi har flera katter i släkten, Troja går jättefint ihop med dem. Aldrig någonsin varit nåt problem, trots att de introducerades ganska sent i livet och hon bara träffar dem på somrarna. De går lösa tillsammans ute på vårt landställe. Hon jagar aldrig katter utomhus, bryr sig inte om dem. Jag hälsar och klappar gärna på katter utomhus och Troja brukar sucka och sätta sig bredvid, och vänta tills jag är klar

Jag tror inte katter är något problem med många hundar egentligen, får de vänja sig när de är små så går det nog alltid men det kanske är en fördel om rasen inte har jättemycket jakt?

 

[Asko]

Nejdå, dagis kommer nog gå bra. Klart matte eller husse är bäst men du kommer ju tillbaka igen, och det är ju knappast som att vi aldrig är åtskilda från vår hund. Det är ju mycket en vanesak också, hundar anpassar sig för det mesta och det kommer bli vardag för din att gå på dagis

Kul att du blev intresserad! Du får väl träffa några ex och höra dig för med fler, min kunskap om rasen är ju inte jätteuppdaterad med tanke på åldern på min. Träffar inte lika många Eurasier nu för tiden som jag gjorde när Troja var yngre.

Det liv du beskrev är ungefär så som Troja haft det hos oss. Hon är nöjd och glad så länge hon får vara med på det mesta, och uppskattar små upptåg på promenaderna. Har prövat på lite agility och lydnad också för skojs skull en gång i tiden och det var också kul. Men hon är fullt nöjd med promenader och lite vardagsaktivitet. Älskar att lära dig trix! Klicker är en hit.

Vi har flera katter i släkten, Troja går jättefint ihop med dem. Aldrig någonsin varit nåt problem, trots att de introducerades ganska sent i livet och hon bara träffar dem på somrarna. De går lösa tillsammans ute på vårt landställe. Hon jagar aldrig katter utomhus, bryr sig inte om dem. Jag hälsar och klappar gärna på katter utomhus och Troja brukar sucka och sätta sig bredvid, och vänta tills jag är klar

Jag tror inte katter är något problem med många hundar egentligen, får de vänja sig när de är små så går det nog alltid men det kanske är en fördel om rasen inte har jättemycket jakt?

Låter ju helt underbart Och ja, det är definitivt en fördel om rasen inte har jättemycket jakt.

Usch vad svårt det här blev Men jag ska definitivt ha eurasiern med i tanken när det väl närmar sig en tid då jag känner att nu passar det med hund.

 

[Sasse]

@Asko

Jag har som sagt haft liknande krav/önskemål som dig, skillnaden är att jag vill ha en reserverad hund med vakt (med skall) i sig. Jag tror även jag vill vara mer aktiv än vad du beskrivit i tråden, så jag har plockat bort de hundar ur listan som jag vet kräver mer fysisk/mental stimulans. Men jag har inte kollat upp varje hund, utan har fått förslag på rasen eller tittat lite vagt på den själv. Jag är inte heller någon hundmänniska, utan är novis. Föredrar katter Men nedan är hundar jag varit eller är intresserad av i alla fall. Kanske finns det någon du får upp ögonen för

Eurasier har jag mer eller mindre bestämt mig för att köpa som förstahund, men annars är Broholmer en ras som har återkommit för mig. Jag har dels fått den som förslag, och dels har den kommit upp när jag tittat själv. Jag vet inte hur mycket aktivering den kräver dock. Vet inte heller om den är reserverad eller social, på SKK står att den är (eller kan vara) reserverad, men jag har hört på annat håll att den är social. I alla fall, skulle du köpa en sådan blir det kanske färre som kommer fram och vill småprata

Staffordshire Bullterrier var jag inne på en period, men jag kände att den inte riktigt motsvarade mitt kriterium "reserverad". Staffen är nämligen hiskeligt social och glad i människor. De är verkligen underbara hundar (!), om det är en social hund man vill ha

Ca De Bou är en ras jag var inne på från allra första början, men jag släppte den för att jag inte vågar ha en kampglad hund som förstahund. Jag vill börja "safe". Annars tycker jag rasen verkar trevlig, som inte kräver några stordåd i aktivering (om jag fått rätt information), och en ras jag eventuellt skulle kunna vara intresserad av vid ett senare tillfälle i livet. Rätt ovanlig dock, men det ska finnas någon enstaka kennel i Sverige. Den är väl relativt snarlik med Staffen, men har inte samma temperament, utan är mer reserverad.

Annars är jag nyfiken på följande, som jag bara länkar till för att jag inte vet något om rasen i sig. Keeshond, Tysk spets, Kromfohrländer, Greyhound. Sedan har jag ytterligare raser jag kikat smått på, men de är väldigt ovanliga så det kanske inte ens är lönt att lista dom

Keeshond känns spontant som det skulle kunna passa dig, utifrån vad som står på SKK?
Greyhound följer inte min mall av vad jag söker, men jag har bara träffat trevliga individer av den här rasen så jag har inte velat utesluta den. Du verkar ju också ha varit inne på vinthundar, åtminstone i den här tråden

Och angående katterna ... Det kommer ju att ligga till så här i "alpha"-statusen: 1. Katten. 2. Andra katten. 3. Jag. 4. Hunden.
Men nä, den nuvarande katten var faktiskt nyfiken på en hund men så började den att skälla Så det kommer nog att gå bra! (säger jag i ett rosa skimmer)

Det kommer säkert gå finfint! Min framtida hund har samma förutsättningar som din. Längst bak i ledet!

 

[Asko]

@Asko

Jag har som sagt haft liknande krav/önskemål som dig, skillnaden är att jag vill ha en reserverad hund med vakt (med skall) i sig. Jag tror även jag vill vara mer aktiv än vad du beskrivit i tråden, så jag har plockat bort de hundar ur listan som jag vet kräver mer fysisk/mental stimulans. Men jag har inte kollat upp varje hund, utan har fått förslag på rasen eller tittat lite vagt på den själv. Jag är inte heller någon hundmänniska, utan är novis. Föredrar katter Men nedan är hundar jag varit eller är intresserad av i alla fall. Kanske finns det någon du får upp ögonen för

Eurasier har jag mer eller mindre bestämt mig för att köpa som förstahund, men annars är Broholmer en ras som har återkommit för mig. Jag har dels fått den som förslag, och dels har den kommit upp när jag tittat själv. Jag vet inte hur mycket aktivering den kräver dock. Vet inte heller om den är reserverad eller social, på SKK står att den är (eller kan vara) reserverad, men jag har hört på annat håll att den är social. I alla fall, skulle du köpa en sådan blir det kanske färre som kommer fram och vill småprata

Staffordshire Bullterrier var jag inne på en period, men jag kände att den inte riktigt motsvarade mitt kriterium "reserverad". Staffen är nämligen hiskeligt social och glad i människor. De är verkligen underbara hundar (!), om det är en social hund man vill ha

Ca De Bou är en ras jag var inne på från allra första början, men jag släppte den för att jag inte vågar ha en kampglad hund som förstahund. Jag vill börja "safe". Annars tycker jag rasen verkar trevlig, som inte kräver några stordåd i aktivering (om jag fått rätt information), och en ras jag eventuellt skulle kunna vara intresserad av vid ett senare tillfälle i livet. Rätt ovanlig dock, men det ska finnas någon enstaka kennel i Sverige. Den är väl relativt snarlik med Staffen, men har inte samma temperament, utan är mer reserverad.

Annars är jag nyfiken på följande, som jag bara länkar till för att jag inte vet något om rasen i sig. Keeshond, Tysk spets, Kromfohrländer, Greyhound. Sedan har jag ytterligare raser jag kikat smått på, men de är väldigt ovanliga så det kanske inte ens är lönt att lista dom

Keeshond känns spontant som det skulle kunna passa dig, utifrån vad som står på SKK?
Greyhound följer inte min mall av vad jag söker, men jag har bara träffat trevliga individer av den här rasen så jag har inte velat utesluta den. Du verkar ju också ha varit inne på vinthundar, åtminstone i den här tråden


Det kommer säkert gå finfint! Min framtida hund har samma förutsättningar som din. Längst bak i ledet!

Jag hade också gärna haft vakt med skall i då jag hör ju dåligt så jag skulle inte höra om någon bröt sig in tex. Men eftersom jag troligen kommer att bo i lägenhet så kanske det inte passar sig ändå Men en hund som vaktar genom att säga till matte på annat sätt eller bara stå där i vägen för främlingen, och bara se ut som någon som en inbrottstjuv eller liknande inte skulle vilja ge sig på skulle onekligen passa mig bra. Där är ju större desto bättre.

Angående broholmern så var jag ju också nyfiken på den, men hittade inte så mycket info tyckte jag. Fast nu ser jag att den tydligen är mycket familjär, kanske inte passar så bra på hunddagis? Eller iallafall mycket ensamhetsträning.
Men det här låter ju bra: "Rasen är mycket lugn, vänlig, och robust vilket gör den mycket lämpad för umgänge med barn och andra djur"
Edit: Efter lite närmare undersökningar hittade jag detta på rasklubbens hemsida: "MEN, det är synd att ha en så stor hund i en lägenhet. Bäst trivs den med tillgång till trädgård." och "P.g.a. sin tyngd bör de inte motioneras för hårt, men promenader, långa såväl som korta, i vanligt tempo är OK."
Motionen låter ju bra, men synd att den kanske inte passar i lägenhet

Staffen! En kompis hade en vit döv valp av den rasen som jag blev helt förälskad i Gud ska veta hur sugen jag blev på att valpnappa honom när han somnade i mitt knä Men ja, som du säger - för att vara en "kamphund" är en staffe en väldigt älskvärd hund Och efter ha sett hur en bukare här tar så väl hand om sina staffar så känner jag att den staffe jag skulle skaffa förtjänar ett aktivare liv än vad jag kan ge den. Men jag håller med dig, de är verkligen underbara hundar

Ca De Bou hade jag faktiskt inte hört talats om. Men när jag kollade på skk, så förstod jag varför - annat namn på svenska. Intressant val av dig dock, men förstår varför du valde bort den till slut Fast när jag läser på skk's sida så står det bara att den har ett temperament som inte alla klarar, betyder det att den är reserverad?

Den tyska spetsen (mittelspitz för min del) står fortfarande högt till Kromfohrländer är faktiskt den ras som min mamma vill ha när hon går i pension inom ett par år, så jag kanske kan sno lite inside-info på den rasen då Greyhounden har jag tittat på, men det känns lite tveksamt då jag kanske inte skulle ta ut den på sina favoritgrenar så ofta som den förtjänar då den älskar att springa.

Keeshonden har jag faktiskt på min lista fortfarande, men den har halkat ned - hade för många raser som skulle kunna passa mig ur den rasgruppen så den hamnade efter Är inte den och eurasiern ganska lika? Eller vad för skillnader finns det?

 

[Asko]

Och så lät det här bra "Lugn, stabil och tystlåten ras. Kräver inte så mycket från ägaren. Intelligent med stor personlighet och stark integritet. Reserverad mot främlingar men omutligt lojal mot sin familj. Stor vaktinstinkt och talar om när någon kommer, men inte skällig i övrigt. Funkar ofta bra med andra hundar, väljer helst gå undan istället för bråka om den blir provocerad. Tycker inte om att stå i centrum, utan lite mer tillbakadragen. Ligger inte i dess natur att lyda sin ägares minsta vink. Självständig och går sina egna vägar men med rätt motivation blir lättlärd. Lugn och godmodig till sättet och nöjd med det mesta om den får vara med sin familj. De flesta ägare säger deras är normalt reserverade och snälla, lugna, trygga, vänliga och tåliga. Inte någon man cyklar eller springer med, men gärna långpromenader och uppskattar trädgård."
Men så är detta beskrivningen till chow chowen som tydligen är kända för att inte lita på människor
Kanske något för dig @Sasse ?

 

[Sasse]

Jag hade också gärna haft vakt med skall i då jag hör ju dåligt så jag skulle inte höra om någon bröt sig in tex. Men eftersom jag troligen kommer att bo i lägenhet så kanske det inte passar sig ändå Men en hund som vaktar genom att säga till matte på annat sätt eller bara stå där i vägen för främlingen, och bara se ut som någon som en inbrottstjuv eller liknande inte skulle vilja ge sig på skulle onekligen passa mig bra. Där är ju större desto bättre.

Jag bor också i lägenhet, och har fått tips utifrån det kriteriet. Jag vet inte hur mycket det stör med en hund som markerar att någon kommer, men det är ju inte meningen att hunden ska tokskälla.

Angående broholmern så var jag ju också nyfiken på den, men hittade inte så mycket info tyckte jag. Fast nu ser jag att den tydligen är mycket familjär, kanske inte passar så bra på hunddagis? Eller iallafall mycket ensamhetsträning.
Men det här låter ju bra: "Rasen är mycket lugn, vänlig, och robust vilket gör den mycket lämpad för umgänge med barn och andra djur"
Edit: Efter lite närmare undersökningar hittade jag detta på rasklubbens hemsida: "MEN, det är synd att ha en så stor hund i en lägenhet. Bäst trivs den med tillgång till trädgård." och "P.g.a. sin tyngd bör de inte motioneras för hårt, men promenader, långa såväl som korta, i vanligt tempo är OK."
Motionen låter ju bra, men synd att den kanske inte passar i lägenhet

Jag ser inte varför det nödvändigtvis skulle vara ett problem med familjekära hundar på ett hunddagis, det finns det säkert massor av sådana hundar där.

Sedan tycker jag inte heller att du ska ta bort Broholmern bara för att det blir en stor hund i lägenhet. Det finns många som har stora hundar i lägenhet, och jag tror det fungerar bra om man ser till att trötta ut hunden med motion/mental stimulans ute. Sedan är det väl en smaksak, om du tycker det skulle bli jobbigt med en sådan stor hund inomhus.

Eventuellt får man kanske se till hur stor boytan är också, om det även finns andra djur i hushållet. Det kan säkert bli för litet/trångt.

Staffen! En kompis hade en vit döv valp av den rasen som jag blev helt förälskad i Gud ska veta hur sugen jag blev på att valpnappa honom när han somnade i mitt knä Men ja, som du säger - för att vara en "kamphund" är en staffe en väldigt älskvärd hund Och efter ha sett hur en bukare här tar så väl hand om sina staffar så känner jag att den staffe jag skulle skaffa förtjänar ett aktivare liv än vad jag kan ge den. Men jag håller med dig, de är verkligen underbara hundar

Vem vet, du kanske ändrar dig efter tiden och söker en mer aktiv hund

Ca De Bou hade jag faktiskt inte hört talats om. Men när jag kollade på skk, så förstod jag varför - annat namn på svenska. Intressant val av dig dock, men förstår varför du valde bort den till slut Fast när jag läser på skk's sida så står det bara att den har ett temperament som inte alla klarar, betyder det att den är reserverad?

Jag vet inte vad SKK menar med att den har ett temperament som inte alla klarar av, jag antar att det är för att den har så pass mycket vakt och beskrivs som rätt skarp på SKK. För egen del har jag faktiskt inte hört talas om detta när jag varit intresserad av rasen själv. När jag pratat med folk så fick jag uppfattningen om att den var något mildare (än vad som beskrivs på SKK) även om den hade vakt i sig och är en "kamphundsras". Men det låter ju onekligen inte som en toppenhund om man vill börja lätt

Keeshonden har jag faktiskt på min lista fortfarande, men den har halkat ned - hade för många raser som skulle kunna passa mig ur den rasgruppen så den hamnade efter Är inte den och eurasiern ganska lika? Eller vad för skillnader finns det?

Jag har bara läst på SKK om Keeshonden, har inte pratat med någon om hur rasen är utöver det. Så jag kan inte svara på det

Kom på att jag missade en ras som jag tidigare varit intresserad av, Shetland Sheepdog. Det är väl en relativt sportig hund, men jag känner flera som nöjt sig med promenader också. Den ska väl dock vara rätt skällig, men det kan säkert tränas bort.

 

[Red_Chili]

Lita på sin hund? Det menar du väl inte?
Det är väl därför jag tänker att det kan vara bra med en spårlina, hunden får känna att den är som lös men samtidigt finns den ifall något skulle hända. För jag har läst någonstans en slags steg för steg manual till hur man kan lära vovven att vara lös och lyssna, och där var det sista steget (innan total frihet) en sådan där lång lina. Men det går alltså inte riktigt med vinthundar? Då känns det ju knepigt med ingen mellansteg mellan kopplad och lös hund?

Italienska vinthundar har jag också läst om, men de blev undanplockade av något skäl som jag inte kan komma på just nu. Känner du till någon bukare med en irländsk eller skott?

Det jag gjorde var att först släppa i rastgårdar, som ju får anses vara det bästa tänkbara. En hund har jag även släppt i ridhus som första steg (självklart med ridhusägarens tillåtelse) eftersom jag var rädd att hon skulle hoppa över staketet till rastgården. Därefter har jag letat upp tomma, lagom stora fårhagar. Så stora att hundarna känner sig som lösa, men så små att jag kan gå genom hela hagen för att se så att den verkligen är tom och även får syn på sådant som skulle kunna vilja komma in i hagen (såväl andra hundägare som vilt). Just fårhagarna har varit guld värda.

Dessutom har jag blivit en flitig användare av flexikoppel. Jag har ett som är 8m långt och som lätt rullas in/ut. På så vis får hunden mer frihet, men jag har en "livlina" om hunden inte lyssnar på tex inkallningskommando. Med flexit på kan jag träna inkallningskommandon, träna hunden på att hålla sig nära m.m. men utan att riskera att snöret trasslar med benen så som en långlina lätt gör. Även flexit har gjort mycket(!) för att det ska gå smidigt med lös hund. Sedan slipper jag också en del av det dåliga samvetet som kan komma av att hunden bara får koppelpromenader några dagar

Anledningen till att jag själv väljer bort italienare är att de väldigt lätt fryser, kanske det som du själv reagerat på? I övrigt är de fantastiska. Tyvärr vet jag inte om det finns någon på buke med varken varghund eller hjorthund :/

 

[Gabby_Ossi]

Vi har en papillon och tycker det verkar passa dina önskemål Vet du varför de inte kom med på dina listor?

 

[Belethien]

Min kompis hade en liknande lista på hund och vi började då kika på Eurasier. Det är i regel väldigt lugna hundar som är lågmotiverade och därmed enkla för nybörjare då de inte springer fram till allt och inte får för sig massa hyss. Som uppfödare beskriver dem så påminner de mig om mina shelties; de är väldigt självfostrande, familjekära och lätta att ha med på allt då de håller sig till ägaren och klarar av att vara lösa i många olika miljöer.

Sen kan man alltid få en avvart. Min kompis fick istället en extremt social Eurasier som de fick kämpa lite med inkallningen och lydnad men det är fortfarande inte som en schäfer i sättet. De är väldigt mjuka hundar samtidigt som de är typiska urhundar med mycket integritet. Det är chow chow i dem och det syns!! Vill dem inte träna, vill dem inte gå ut i regnet, vill dem inte klippa klorna så får man veta det. De är teaterapor och clowner som skriker i högan sky när de känner sig oförättade. De är väldigt trogna och härliga hundar som vill vara till lags och som sagt väldigt lättfostrade generellt. Det är ingen hund man vinner några lyndadsklasser med på hög nivå och absolut inga träningsfreaks men tränar man med dem som valp kan man få en hund som hänger med på det också i lagom mängd.

Det är ju vakthund i dem men inte överdrivet. De brukar boffa och berätta om någon kommer men det är inga råskall som väcker grannarna om man bor i lägenhet. De måste få prata och göra sig hörda, de har ju sin uppgift, men det går inte överstyr om hunden känner sig trygg i sin situation. Rädsleproblematik finns i rasen, det kan man inte neka, men är man noga med uppfödare och berättar om sin syn på mentalitet och vad man vill med sin hund så är chanserna stora att få en trevlig, välanpassad hund. Vidare är socialisering är viktig tid för en Eurasier, de behöver få träffa folk, hundar och se olika miljöer, framförallt få positiva upplevelser som de kan leva på senare. Det är som de flesta lite mjukare raser, man lägger mycket grund under valptiden. Men en hund som får dålig socialisering ska inte bli rädd och vilja fly/bli arg för saker men den kan bli mjäkig och fjollig, det är för mig skillnaden på en hund som har en god grundmentalitet och en hund som har en dålig grundmentalitet. Vidare upplever jag att saker som separationsångest är problem man brukar få om hundarna har dålig mentalitet och eller är osäkra/otrygga.

Generellt när det gäller mentalitet på mjukare raser får man ha is i magen under spökperioden. Det allra viktigaste är inte självaste reaktionen, de kan bli rädda och blåsa upp sig för något så löjligt som en tappad navkapsel på gatan, men så länge de släpper rädslan och struntar i det så är det OK. Som sagt de är teaterapor. Man måste ha tålamod och definitivt en portion humor när det gäller Eurasier.

 

[Raderad medlem 94602]

Keeshounden har jag en hel del erfarenhet av.
Keesen är ju en gårdshund som ska gå hemma och murpa på gården typ MEN jag har träffat på många Kessar som varit mycket uppskruvade och uppfattats som jobbiga. De kan också bli mycket skälliga. Ändå älskar jag personligen rasen som är en sund ras. Letar man Kees bör man ta en noga titt på linjer så man inte får ett skälligt yrväder (för så ska de inte vara)

Eurasiern är ju en modernare ras där Kees och Chow Chow finns med i bakgrunden.

Numera har jag en Dvärgschnauzer och den tycker jag också passar in på mycket du har räknat upp i din lista. En bra förstahund. Sund, robust och frisk. En rejäl hund för sin storlek. Dock en trimras. Det kan man lämna bort om man inte vill trimma själv. Det är bara ett par tre ggr per år. Där i mellan ca 15 min ullskrapning i veckan. Lättskött och smutsavvisande päls.

 

[Asko]

Jag bor också i lägenhet, och har fått tips utifrån det kriteriet. Jag vet inte hur mycket det stör med en hund som markerar att någon kommer, men det är ju inte meningen att hunden ska tokskälla.

Hm, det är ju en träningsfråga såklart. Jag vill bara inte göra det svårare för mig än nödvändigt.

Jag ser inte varför det nödvändigtvis skulle vara ett problem med familjekära hundar på ett hunddagis, det finns det säkert massor av sådana hundar där.

Jag tänkte på den jag rastade förut, ägaren hade försökt ha honom på dagis men han trivdes tydligen inte och ville bara hem. Jag vill inte råka ut för en sådan hund och då inte veta vad jag ska göra med den fast dagmatte är kanske en annan lösning då.

Sedan tycker jag inte heller att du ska ta bort Broholmern bara för att det blir en stor hund i lägenhet. Det finns många som har stora hundar i lägenhet, och jag tror det fungerar bra om man ser till att trötta ut hunden med motion/mental stimulans ute. Sedan är det väl en smaksak, om du tycker det skulle bli jobbigt med en sådan stor hund inomhus.

Eventuellt får man kanske se till hur stor boytan är också, om det även finns andra djur i hushållet. Det kan säkert bli för litet/trångt.

Jag antog att det tydde på att hunden ville ha tillgång till trädgård, som en gårdshund. Men kanske inte.

Vem vet, du kanske ändrar dig efter tiden och söker en mer aktiv hund

Ja då seglar staffen lätt och långt upp på listan

Jag vet inte vad SKK menar med att den har ett temperament som inte alla klarar av, jag antar att det är för att den har så pass mycket vakt och beskrivs som rätt skarp på SKK. För egen del har jag faktiskt inte hört talas om detta när jag varit intresserad av rasen själv. När jag pratat med folk så fick jag uppfattningen om att den var något mildare (än vad som beskrivs på SKK) även om den hade vakt i sig och är en "kamphundsras". Men det låter ju onekligen inte som en toppenhund om man vill börja lätt

Svårt ibland med hur olika SKK och folk kan uppfatta en hund som

Jag har bara läst på SKK om Keeshonden, har inte pratat med någon om hur rasen är utöver det. Så jag kan inte svara på det

Kom på att jag missade en ras som jag tidigare varit intresserad av, Shetland Sheepdog. Det är väl en relativt sportig hund, men jag känner flera som nöjt sig med promenader också. Den ska väl dock vara rätt skällig, men det kan säkert tränas bort.

Aja, tack iallafall, ska ta en liten blick på keeshonden igen iallafall. Och shetland sheepdog har jag också varit nyfiken på en gång i tiden då de verkar så fina, men blev tveksam pga mentaliteten i rasen Den verkade vara så utbredd i rasen med nervositeten och så. Men ja, tycker också att den är en relativt sportig hund och att som förstahund vill jag nog hellre ha en lugn hund som står ut med alla mina första-hund-misstag

 

[Asko]

Det jag gjorde var att först släppa i rastgårdar, som ju får anses vara det bästa tänkbara. En hund har jag även släppt i ridhus som första steg (självklart med ridhusägarens tillåtelse) eftersom jag var rädd att hon skulle hoppa över staketet till rastgården. Därefter har jag letat upp tomma, lagom stora fårhagar. Så stora att hundarna känner sig som lösa, men så små att jag kan gå genom hela hagen för att se så att den verkligen är tom och även får syn på sådant som skulle kunna vilja komma in i hagen (såväl andra hundägare som vilt). Just fårhagarna har varit guld värda.

Dessutom har jag blivit en flitig användare av flexikoppel. Jag har ett som är 8m långt och som lätt rullas in/ut. På så vis får hunden mer frihet, men jag har en "livlina" om hunden inte lyssnar på tex inkallningskommando. Med flexit på kan jag träna inkallningskommandon, träna hunden på att hålla sig nära m.m. men utan att riskera att snöret trasslar med benen så som en långlina lätt gör. Även flexit har gjort mycket(!) för att det ska gå smidigt med lös hund. Sedan slipper jag också en del av det dåliga samvetet som kan komma av att hunden bara får koppelpromenader några dagar

Anledningen till att jag själv väljer bort italienare är att de väldigt lätt fryser, kanske det som du själv reagerat på? I övrigt är de fantastiska. Tyvärr vet jag inte om det finns någon på buke med varken varghund eller hjorthund :/

Intressant. Du säger att du bor i stockholm va? Var får du tag på såna ridhus och/eller fårhagar? De ligger ju inte direkt centralt

Aha! Jag har tyckt att flexikoppel varit lite latmaskigt även om bekvämt och jag gjorde misstaget att försöka greppa tag i snöret ett par gånger när handtaget inte varit tillräckligt, aj Men jag förstår vad du menar där, inte alltid som man hinner dra undan långlinan. Dock har det hänt ett par gånger också när man använder flexikopplet att hunden snurrar och så sitter den runt halsen istället för från ryggen, då blir man rädd att man stryper hunden med ett tunt hårt snöre Är nyfiken, hur gör du då om hunden är full i bus just då med flexikopplet som fastnat på något knepigt ställe?

Vad synd, jag som tyckte att jag hade sett någon sådan i vinthundtråden...

Vi har en papillon och tycker det verkar passa dina önskemål Vet du varför de inte kom med på dina listor?

Kommer ihåg en från barndomen som skällde så det ringde i öronen Och så har jag läst om hur smart den kan vara, så jag tycker att den hör nog snarare till någon som vill träna lite mera aktivt

Min kompis hade en liknande lista på hund och vi började då kika på Eurasier. Det är i regel väldigt lugna hundar som är lågmotiverade och därmed enkla för nybörjare då de inte springer fram till allt och inte får för sig massa hyss. Som uppfödare beskriver dem så påminner de mig om mina shelties; de är väldigt självfostrande, familjekära och lätta att ha med på allt då de håller sig till ägaren och klarar av att vara lösa i många olika miljöer.

Sen kan man alltid få en avvart. Min kompis fick istället en extremt social Eurasier som de fick kämpa lite med inkallningen och lydnad men det är fortfarande inte som en schäfer i sättet. De är väldigt mjuka hundar samtidigt som de är typiska urhundar med mycket integritet. Det är chow chow i dem och det syns!! Vill dem inte träna, vill dem inte gå ut i regnet, vill dem inte klippa klorna så får man veta det. De är teaterapor och clowner som skriker i högan sky när de känner sig oförättade. De är väldigt trogna och härliga hundar som vill vara till lags och som sagt väldigt lättfostrade generellt. Det är ingen hund man vinner några lyndadsklasser med på hög nivå och absolut inga träningsfreaks men tränar man med dem som valp kan man få en hund som hänger med på det också i lagom mängd.

Det är ju vakthund i dem men inte överdrivet. De brukar boffa och berätta om någon kommer men det är inga råskall som väcker grannarna om man bor i lägenhet. De måste få prata och göra sig hörda, de har ju sin uppgift, men det går inte överstyr om hunden känner sig trygg i sin situation. Rädsleproblematik finns i rasen, det kan man inte neka, men är man noga med uppfödare och berättar om sin syn på mentalitet och vad man vill med sin hund så är chanserna stora att få en trevlig, välanpassad hund. Vidare är socialisering är viktig tid för en Eurasier, de behöver få träffa folk, hundar och se olika miljöer, framförallt få positiva upplevelser som de kan leva på senare. Det är som de flesta lite mjukare raser, man lägger mycket grund under valptiden. Men en hund som får dålig socialisering ska inte bli rädd och vilja fly/bli arg för saker men den kan bli mjäkig och fjollig, det är för mig skillnaden på en hund som har en god grundmentalitet och en hund som har en dålig grundmentalitet. Vidare upplever jag att saker som separationsångest är problem man brukar få om hundarna har dålig mentalitet och eller är osäkra/otrygga.

Generellt när det gäller mentalitet på mjukare raser får man ha is i magen under spökperioden. Det allra viktigaste är inte självaste reaktionen, de kan bli rädda och blåsa upp sig för något så löjligt som en tappad navkapsel på gatan, men så länge de släpper rädslan och struntar i det så är det OK. Som sagt de är teaterapor. Man måste ha tålamod och definitivt en portion humor när det gäller Eurasier.

Tusen tack för infon! Väldigt intressant och vissa saker lät ju helt perfekta Lite kul att de vill vara till lags men har sina gränser ändå Det är väl viktigt också vilken valp man väljer i kullen då? Kanske inte den som är blygast men kanske inte den som är allra socialast heller? Är nyfiken, tycker du att det är väldigt utbrett med rädsleproblematik eller?

Hur kan man hjälpa hunden att släppa rädslan och strunta i den där tappade navkapseln? Jag har förstått att dalta inte är någon särskilt bra metod, men förutom ignorera finns det något sätt att hjälpa?

Keeshounden har jag en hel del erfarenhet av.
Keesen är ju en gårdshund som ska gå hemma och murpa på gården typ MEN jag har träffat på många Kessar som varit mycket uppskruvade och uppfattats som jobbiga. De kan också bli mycket skälliga. Ändå älskar jag personligen rasen som är en sund ras. Letar man Kees bör man ta en noga titt på linjer så man inte får ett skälligt yrväder (för så ska de inte vara)

Eurasiern är ju en modernare ras där Kees och Chow Chow finns med i bakgrunden.

Numera har jag en Dvärgschnauzer och den tycker jag också passar in på mycket du har räknat upp i din lista. En bra förstahund. Sund, robust och frisk. En rejäl hund för sin storlek. Dock en trimras. Det kan man lämna bort om man inte vill trimma själv. Det är bara ett par tre ggr per år. Där i mellan ca 15 min ullskrapning i veckan. Lättskött och smutsavvisande päls.

Aha, då kanske du vet vad som är skillnaden på en keeshond och en eurasier? Jag är väldigt nyfiken på det!
Hur kan man se på linjer om det blir ett skälligt yrväder eller inte? För man MH-testar väl inte keeshondar så mycket, eller?

Dvärgschnauzern känns dock lite som en energisk ras som skulle kunna göra så mycket mer än vad jag skulle ge den, känns inte riktigt rättvist mot hunden.

 

[Raderad medlem 94602]

Eurasien är lugnare. Mer avlad för sällskap. Keesen ska vara en harmonisk gårdshund. I Holland ser man dom ofta på kanalpråmar.
Varför det blivit en del yrväder i rasen vet jag faktiskt inte men jag tycker de blir allt vanligare. Kanske är det för man satt utseende före mentalitet ibland?
Bästa sättet att få tag på trevliga hundar oavsett ras är att besöka uppfödare, träffa hundägare, fråga om linjer på både trevliga hundar och "skräckexemplen", kontakta rasklubb och ställa frågor besöka utställningar och fråga runt bland rasfolket.

När det gäller Dvärgschnauzern tycker jag inte att den kräver mer än Keesen (snarare tvärt om) eller flera av de andra raserna på listan. Även detta är givetvis individuellt och hänger på vilka linjer man väljer. Finns de som avlar på arbetande linjer och de som avlar mer för sällskap. Jag vände mig till uppfödare som avlade för sällskap och lade inte så stor vikt vid utseende. Min är otroligt bekväm och ganska svårmotiverad. Han nöjer sig utmärkt med promenader, cykelturer, lite lek och en del nosarbete då och då. Jag har en värkproblematik och valde en ras som skulle tåla lugna och "tråkiga" perioder utan att börja klättra på väggarna och känner att jag har träffat helrätt

En sak med Kees...skaffa en förbaskat bra dammsugare!!!

 

[Belethien]

Tusen tack för infon! Väldigt intressant och vissa saker lät ju helt perfekta Lite kul att de vill vara till lags men har sina gränser ändå Det är väl viktigt också vilken valp man väljer i kullen då? Kanske inte den som är blygast men kanske inte den som är allra socialast heller? Är nyfiken, tycker du att det är väldigt utbrett med rädsleproblematik eller?

Det är en liten ras så det beror på hur man menar med utbrett, ett par individer är ju ändå en ganska stor procent i en liten ras. För vår del så hittade vi en jättebra hund utan problem, men vi hade träffat några hundar från den uppfödaren också. Jag tror inte det är några problem att hitta bra hundar i rasen men det är precis som med alla raser viktigt vem man köper ifrån.

Hur kan man hjälpa hunden att släppa rädslan och strunta i den där tappade navkapseln? Jag har förstått att dalta inte är någon särskilt bra metod, men förutom ignorera finns det något sätt att hjälpa?

Jag tycker att det har att göra mycket med känsla hos hundägaren. Vissa saker beror på att hunden är i en ålder där hormonerna spökar, det bästa är då att ta det lugnt med saker som man vet att de kanske reagerar på så behöver man inte bomba på med socialträning på just den fronten under den perioden. För mycket löser sig också med tid när hunden får mogna och komma underfund med att saker inte är farliga. När den har huvudet på skaft mera. T. ex. skulle hunden uppleva det lite jobbigt med mycket stökiga miljöer behöver jag inte gå och ställa mig mitt i en loppismarknad och kräva att hunden bör klara av det. Tumregeln är så få negativa erfarenheter som möjligt i den mest känsliga perioden, goda erfarenheter minns hunden och blir trygg av. Jag som är van med lite vekare raser arbetar mer förebyggande - socialträningen t. ex. som valp. Jag gör även självförtroendebyggande saker som agility, spår, lek etc. Så när det kommer en sådan sak att hunden reagerar på en navkapsel så kan vi bara rycka på axlarna och gå förbi, för det är bara en droppe i havet just då och hunden fattar att eftersom matte inte reagerar så är det inget att bry sig om. Så nästa gång vi ser något liknande och jag inte gjorde en big deal av det så minns hunden och bryr sig inte. Men som sagt, det handlar inte om att hunden springer iväg eller fastnar i en negativ tankebana och blir okontaktbar (sådant är rena rädslor som är väldigt svårt att träna och absolut inte det jag tänker på) - den blåser upp sig och boffar för jättelöjliga saker istället. Viktigt är bara att själv vara tygg och lugn och inse att hunden är ung och korkad emellanåt också - och det ska de få vara enligt mig

 

[Red_Chili]

Intressant. Du säger att du bor i stockholm va? Var får du tag på såna ridhus och/eller fårhagar? De ligger ju inte direkt centralt

Aha! Jag har tyckt att flexikoppel varit lite latmaskigt även om bekvämt och jag gjorde misstaget att försöka greppa tag i snöret ett par gånger när handtaget inte varit tillräckligt, aj Men jag förstår vad du menar där, inte alltid som man hinner dra undan långlinan. Dock har det hänt ett par gånger också när man använder flexikopplet att hunden snurrar och så sitter den runt halsen istället för från ryggen, då blir man rädd att man stryper hunden med ett tunt hårt snöre Är nyfiken, hur gör du då om hunden är full i bus just då med flexikopplet som fastnat på något knepigt ställe?

Vad synd, jag som tyckte att jag hade sett någon sådan i vinthundtråden...

Yes, eller rättare sagt lite utanför Sthlm (dock i Sthlms län). Ridhuset var dock när jag bodde en bit utanför Gbg, men rastgårdar m.m. finns lite överallt, dessutom är jag en jäkel på att resa runt till lämpliga promenadställen bara för att det är så kul att se något nytt

Visst är det latmaskigt, men så skönt det är att vara lite lat av sig Dessutom räddar det min rygg och mina axlar. När jag går med vanligt läderkoppel så spänner jag mig omedvetet för att hålla upp kopplet från marken osv, men med flexit som drar in sig självt så kan jag gå som om jag inte höll i något koppel. Hur skönt som helst och min onda rygg har faktiskt slutat göra ont sen jag började med flexi. Visst har jag vanliga läderkoppel också, de används tex om jag åker med kollektivtrafik eller morgonrastar runt huset, men det är inget jag egentligen tycker om Hittills har jag inte varit med om att flexit fastnat på något knepigt ställe, men jag låter inte heller hundarna busa runt i flexit. I flexit får de skritta, trava och galoppera lugnt, men mitt mål är att kopplet aldrig ska dras ut till full längd, att stoppknappen aldrig ska behövas och att de helt enkelt ska röra sig i lugnt tempo runt mig utan trassel. Det gör även att de rör sig lite liknande när de är lösa, istället för att bli "pang poff iväg" så fort de får lite mer frihet. Väldigt skönt.

Du kan mycket väl ha sett någon i vinthundstråden, tror att någon var inne och skrev något inlägg förut vid något tillfälle, men det är ingen som jag tänkt på som en aktiv medlem. Men ja, det är bara att leta upp personen, skriva till den och se om du får något svar