Framåt/nedåt?

Sv: Framåt/nedåt?

Om man ser i ett mer allmänt perspektiv så tycker jag inte det är större risk att hästarna blir "förstörda" av skickliga ryttare, och rent fysiskt sett så är ju huvudsaken att man hittar problem så tidigt som möjligt utan att avfärda med att "hästen är sån" - vilket är högst individuellt från person till person.

jaja - vi blir inte överrens hur vi än gör, det är bara att konstatera. :rofl: Men jag förstår lite hur du tänker i övrigt. Tror jag :rofl:
dock argumenterar jag fortfarande att JB och c/o knappast skulle avfärda konstigheter hos Briar med sällskap, att "den bara är så" om ngt kändes vajsing. :devil:

hobbyryttaren dock. Japp - betydligt troligare. :angel:
 
Sv: Framåt/nedåt?

jaja - vi blir inte överrens hur vi än gör, det är bara att konstatera. :rofl: Men jag förstår lite hur du tänker i övrigt. Tror jag :rofl:
dock argumenterar jag fortfarande att JB och c/o knappast skulle avfärda konstigheter hos Briar med sällskap, att "den bara är så" om ngt kändes vajsing. :devil:

hobbyryttaren dock. Japp - betydligt troligare. :angel:

Nej det tror inte jag heller! ;)
Där kan vi vara överens. Frågan är väl däremot om JB skulle kunna sitta upp på en random elevs häst, utbildad knappt LC, och ställa en diagnos - "du har problem med skänkelvikningarna på grund av en låsning i L6"? :p Om jag blir motbevisad får jag erkänna mig besegrad, men den spontana tanken är snarare att det blir något i stil med "du har problem med skänkelvikningarna för att du inte drivit fram höger bak tillräckligt" eller vad de nu ger för kommentarer :devil: (jag HAR faktiskt varit med om en tränare som avbrutit lektioner för att känna på hästarnas ryggar innan de fått fortsätta rida, men så hade den tränaren en hel del kunskap inom osteopati...)
Och själva poängen med det hela är att JB säkert skulle kunna rida hästen såpass snyggt att den där låsningen ser borttrollad ut. Betyder det att den inte finns där? - nej. Han är skitduktig på just RIDNING och har säkert ett helt team med folk som jobbar med de andra delarna för att hålla hästarna i topptrim, typ veterinärer/massörer/ET eller dylikt.
Och om en som är utbildad inom området och har extremt tränat öga för rörelsestörningar stora som små skulle försöka se om hästen har några begränsningar som behöver rättas till - då tror jag h*n skulle få lättare att se det med en ryttare som inte är lika skicklig som JB.
 
Senast ändrad:
Sv: Framåt/nedåt?

Summa summarum:
vi är inte överrens. :D

jag tror med största säkerhet at JB eller liknande skulle säga:
INTE att "du har problem med en låsning i L6" men:
du har problem med ngt här och det är INTE relaterat till allmän stelhet eller ovillighet hos hästen, utan jag tror det är en låsning eller liknande, och tycker du bör kolla upp det hos ET.

Dina antaganden bygger fortfarande på att JB och hans gelikar skulle ignorera, knyckla på, och köra på punkt slut.....
 
Sv: Framåt/nedåt?

Dina antaganden bygger fortfarande på att JB och hans gelikar skulle ignorera, knyckla på, och köra på punkt slut.....

Ja, fast jag skulle snarare vilja uttrycka det som att det är JB´s och hans gelikars jobb att försöka få ryttaren rida hästen bättre. Inte JB´s jobb att upptäcka störningar som finns i liten eller lite högre grad på kanske 90% av alla hästar, eller på människor där det lär vara ungefär samma procent heller för den delen.

Du förstår fortfarande inte att jag tycker såna tränare är bra, va? :p Man betalar trots allt för att lära sig RIDA, och självklart - om hästen verkar ha ont av något eller går helt åt skogen så är det bra om tränaren säger till, men som ryttare litar jag på att tränaren ska lära mig RIDA. Inte fjanta runt med hästen och fråga "vill du göra det här?" "nehej, det här då?", "snälla söta?!".
Eftersom jag inte kräver varken av någon ryttare eller tränare att kunna se sånt som enstaka låsningar i ryggen o dylikt så har jag hellre en tränare som utgår från att hästen är helt fräsch. Sen kan jag i min tur anlita proffs på rätt område för att säkerställa att det inte är något knas i hästens kropp som gör den ovillig eller gör jobbet extra svårt.
 
Sv: Framåt/nedåt?

Citat:
Ursprungligen postat av mackan Visa inlägg

Dina antaganden bygger fortfarande på att JB och hans gelikar skulle ignorera, knyckla på, och köra på punkt slut.....

Ditt svar:
Ja, fast jag skulle snarare vilja uttrycka det som att det är JB´s och hans gelikars jobb att försöka få ryttaren rida hästen bättre. Inte JB´s jobb att upptäcka störningar som finns i liten eller lite högre grad på kanske 90% av alla hästar, eller på människor där det lär vara ungefär samma procent heller för den delen.
Tror du att de skulle träna en häst om den inte var OK?
Proffsen har ett kanonöga för att se sånt som vi vanliga dödliga inte kan.

Men du menar på fullt allvar att en vanlig hästintresserad hobbyryttare kan se bättre?

Det är deras yrke att hitta lovande ämnen som ofta kostar massor med pengar. De går igenom hela hästen- på alla vis o har KÄNSLAN även för små störningar.

Fattar fortfarande inte att du antagligen tycker dig se bättre än dessa- fast du skaffade en som var halt på 3 ben vid böjprov o inte har behandlat den veterinärt.
Du valde att "behandla" den på eget vis- ett projekt/ experiment.
För mig är det helt främmande.

Förslitningar i ben går inte att rida bort.
Behandling, vila o sen sjukgymnastik brukar rekommenderas.

Kanske det du sysslar med:confused:
Sjukgymnastik då.

Man böjer hästarna för att provocera fram hältor- jmf med en stor belastning.
 
Sv: Framåt/nedåt?

Men suck, hur lyckas du läsa in så mycket som jag inte skrivit?! för som vanligt läser du in helt annat. Nöjer mig såhär - nej, jag menar inte att JB t ex skulle ha sämre öga för sånt, däremot skulle jag bli rejält besviken på folk som faktiskt har som yrke och utbildning att se rörelsestörningar om JB skulle vara bättre eller ens lika bra som de på att se de SMÅ störningarna och kunna avgöra orsaken.
 
Sv: Framåt/nedåt?

Knapplån.

Från "en mittimellan"

Som hovslagare får man en rätt unik inblick i hästhälsa.

och om jag skall generalisera, så är det inte ett glasklart samband mellan hältor och "hobbyryttare". Snarare tvärtom

Hobbyryttarna rider hästarna i en ganska fri form, hästen får möjlighet att konterbalansera, vill den avlasta något så går det bra. Den sortens ridning ser inte så vacker ut - men den sliter inte så hårt på kroppen

Om jag har sett ngt samband så är det snarare - ju större ambition hos ryttaren - desto ofräschare häst.

I och med att jag har häst som yrke, så har jag en mängd "kollegor" i olika hästrelaterade yrken, och jag har inte träffat någon som anser att det finns en elit vars hästar är helt fräscha - snarare tvärtom.

Det kostar att ligga på topp

Även ridsport är en SPORT, sport är en belastning på kroppen.

Ingen elitidrottare är fräsch

Vill man tro att "eliten" är en samling ofelbara människor kan man ju göra det. Det är en tro.

Min tro är att de är bra på att rida, de är ambitiösa och ofta pålästa så de tar hjälp av sjukvårdskunniga, i tid.

Om de märkte allt - och brydde sig om allt - så behövdes inte veterinärbesiktning före tävling

ingen är fullkomlig
 
Sv: Framåt/nedåt?

Min tro är att de är bra på att rida, de är ambitiösa och ofta pålästa så de tar hjälp av sjukvårdskunniga, i tid.

Om de märkte allt - och brydde sig om allt - så behövdes inte veterinärbesiktning före tävling

ingen är fullkomlig

Nä precis. Vi pratar därmed om exakt samma sak.

Totola: i övrigt har jag nära relation till ett par domare som bland annat påpekat i protokollen när hästen tex förefaller ha en låsning i x sidas bog eller nacke, och uppmanar ryttaren att ta ställning till den gissningen utifrån vad de själva kan tänkas möjligt, och gärna kolla upp detta. :D
 
Sv: Framåt/nedåt?

Totola: i övrigt har jag nära relation till ett par domare som bland annat påpekat i protokollen när hästen tex förefaller ha en låsning i x sidas bog eller nacke, och uppmanar ryttaren att ta ställning till den gissningen utifrån vad de själva kan tänkas möjligt, och gärna kolla upp detta. :D

Det låter som kloka domare! :)
Men som sagt inget jag "kräver" att någon som inte har utbildning inom området ska kunna.
Sen finns det ju exempel på de som faktiskt "kan" både och, som tränaren som praktiserar osteopati t o m under sina lektioner, tränare som vidareutbildat sig till annat också för att kunna hjälpa sina elever när det inte är "elevens fel" att ekipaget inte kommer vidare :p
 
Sv: Framåt/nedåt?

Dom "kan" inget särskilt ang. sånt alls dvs de har det varken som yrke eller specialiatet på ngt sätt.
ren och skär erfarenhet och vana att se och rida hästar. dvs kunskapen att ställa frågor, grandska, och ifrågasätta det de ser/känner.

ser fortfarande inte varför "ju mer ovan" - desto lättare att "se". Men men : )
 
Sv: Framåt/nedåt?

ser fortfarande inte varför "ju mer ovan" - desto lättare att "se". Men men : )

Det är inte den ovana ryttaren som har lättare att se, det är det vana ögat (i första hand någon med utbildning och erfarenhet av att se just sådana saker) som har lättare att se "ojämnheter", motstånd och dylikt när hästen rids av en ryttare som inte lärt sig kompensera för det/komma runt problemet :p Jämfört med att se en riktigt skicklig ryttare rida hästen som kan få den prestera ändå.

Är ju ingen "allmän sanning" givetvis, utan en uppfattning jag hittills bildat mig.
För beroende på ridning tycker jag mig ibland se hästar som HAR dokumenterat snedheter/låsningar gå trevligt ändå.
Det är lite som tankesättet som en del verkar ha - "syns inte rörelsestörningen/hältan i högre tempo så finns den inte!" - fast snarare "även om man inte upplever störningen som ett problem i ridningen NU så betyder det inte att den inte finns" - därav att jag personligen hellre skulle få det misstänkta felet blottat (när man letar efter det såklart, inte konstant) även om det "går" att komma runt i ridningen, för att inte riskera problem i framtiden. Fast det där är ju en smaksak.
 
Sv: Framåt/nedåt?

Jag ger upp.

ser fortfarande inte varför man skulle vara SÄMRE på att se, eller bry sig MINDRE om det man ser, för att man rider bättre.
Snarare är det väl så att med erfarenhet så ser man och känner dessutom bättre. I min erfarenhet.
 
Sv: Framåt/nedåt?

KL!
För att återknyta till Alkemistens tips om att arbeta hästen för hand "runt sig" så är det ett mycket bra sätt att känna och se om hästen balanserar upp sig korrekt. Jag skulle dock rekommendera att hålla hästen så rak som möjligt i den övningen av det skälet att om hästen förböjer sig i det ena varvet så är det där den undviker att bära upp sig korrekt. Förböjningen kompenserar hästens oförmåga att bära korrekt med det bakbenet.
Gast
 
Sv: Framåt/nedåt?

Men om man som ryttare känner att det tar emot när man rider så kan man ju välja att antingen hoppa av/lägga ner ridningen och tillkalla veterinär. Eller om det är ngt mycket litet provocera det lite och se om det försvinner eller är detsamma eller rent av blir värre. Är det detsamma eller blir värre kontaktar man veterinär.
Bara för att man är en skicklig ryttare så betyder ju inte det att man per automatik försöker "ta igenom" alla störningar man råkar hitta i en häst.

Jag förstår verkligen inte hur det kan vara så svårt att förstå att en skicklig ryttare oftast även har en helvetes känsla och/eller en jävla massa tekniskt kunnande. Nu kanske jag tycker att det krävs rätt mycket för att man ska klassas som skicklig. Vi kanske har olika åsikter om exakt hur skicklig man bör vara.
Men i min värld så känner eller märker rent tekniskt en skicklig ryttare om något är fel. Och har även kunskaper nog för att veta hur situationen bör hanteras.

En skicklig ryttare VET om den behöver be hästen arbeta för att kompensera något. Och den vet också bättre än att pressa en häst som har en skadlig störning. Pressar de hästen förlorar de tid och pengar när hästen inte är ridbar. Utöver det att de flesta av oss vill djur väl.

Ofta om man inte besitter den känslan och tekniska kunskapen kan det vara svårt att förstå hur mycket man faktiskt kan läsa av djuren. Många hobbyryttare, de flesta kanske tom, kommer nog aldrig förstå det.
 
Sv: Framåt/nedåt?

Möjligt att du kräver mer för att man ska kunna klassas som skicklig ryttare, ja. Och jag kan inte annat än att inte hålla med, med grund att jag själv upplever dina "krav" som orimliga utifrån verkligheten som jag ser det.
Eller så har jag missuppfattat dig för att du inte riktigt verkar prata om samma sak.

"Men om man som ryttare känner att det tar emot när man rider så kan man ju välja att antingen hoppa av/lägga ner ridningen och tillkalla veterinär. Eller om det är ngt mycket litet provocera det lite och se om det försvinner eller är detsamma eller rent av blir värre. Är det detsamma eller blir värre kontaktar man veterinär."
Som sagt, bara för att det inte "syns" längre behöver det inte betyda att det inte finns. Och det är väldigt svårt att veta, förmodligen även för de som faktiskt har utbildning inom området, till skillnad från "riktigt skickliga ryttare" utan sådan utbildning.
Att JAG skulle vilja göra något åt det även om man inte längre upplever symptom är som jag skrev en smaksak från min sida och jag skulle inte klandra någon för att inte göra det.

"Bara för att man är en skicklig ryttare så betyder ju inte det att man per automatik försöker "ta igenom" alla störningar man råkar hitta i en häst."
Nej. Men jag tror inte det är lätt att veta vad som är störningar och vad som inte är det. Därför ser jag hellre en ryttare som tar igenom och därefter analyserar varför man behövde "ta igenom" det. Och vid det laget kan man mycket väl ha fått bort symptomet. Vilket inte behöver vara negativt.

"Jag förstår verkligen inte hur det kan vara så svårt att förstå att en skicklig ryttare oftast även har en helvetes känsla och/eller en jävla massa tekniskt kunnande. Nu kanske jag tycker att det krävs rätt mycket för att man ska klassas som skicklig. Vi kanske har olika åsikter om exakt hur skicklig man bör vara."
Självklart måste en "riktigt skicklig ryttare" ha massor med känsla och tekniskt kunnande.

"Men i min värld så känner eller märker rent tekniskt en skicklig ryttare om något är fel. Och har även kunskaper nog för att veta hur situationen bör hanteras."
I min värld är det lätt att veta att något är fel, men det krävs en skicklig ryttare för att ta sig över hindret. Och detta inte nödvändigtvis för att man lyckats pricka in rätt orsak - men man har prickat in en lösning som fungerar. Rent allmänt är orsaker ofta väldigt svåra att hitta, särskilt när det gäller hästar. "Inte ens" veterinärer med all sin utrusning och kunskap har lätt för att pricka in orsaker, fast i vissa fall lättare än andra givetvis. Huvudsaken för veterinärer är -precis som för ryttare- att hitta en bra lösning.

"En skicklig ryttare VET om den behöver be hästen arbeta för att kompensera något. Och den vet också bättre än att pressa en häst som har en skadlig störning. Pressar de hästen förlorar de tid och pengar när hästen inte är ridbar. Utöver det att de flesta av oss vill djur väl."
Viljan finns där hos de allra flesta ja. Men om man "lyckas" utan att uppleva att man pressar hästen just för sin tekniska skicklighet - har det med välvilja eller inte att göra?

"Ofta om man inte besitter den känslan och tekniska kunskapen kan det vara svårt att förstå hur mycket man faktiskt kan läsa av djuren. Många hobbyryttare, de flesta kanske tom, kommer nog aldrig förstå det."
Jag kommer som sagt aldrig ens förstå mig själv till fullo. Därav min skepsis till att man kan *veta* att man förstår ett djur.
Det här hade jag inte väntat som kommentar från dig faktiskt etersom jag inbillar mig att du är en ödmjuk typ som inser att det alltid finns mer att lära inom ämnet hästar. Trodde du förstod min synvinkel om att man inte kan vara proffs på allting, det kommer alltid finnas aspekter om hästar som man kan förstå bättre, även hos de allra skickligaste hästmänniskor/ryttare. När jag ändå är inne på veterinärer som exempel - ingen veterinär är specialist på allt. Det är omöjligt. Om dylikt t o m är svårt för många veterinärer utbildade inom området att se eller känna, hur ska man då kräva att en lekman inom området gör det?

Sen finns det säkert undantag, men det är såhär jag ser det.
Och det känns fortfarande som en totalt meningslös diskussion som vrids åt en massa konstiga håll i onödan.

Skicklig ryttare är för mig givetvis en BRA benämning. Något denne kan vara stolt över och någon jag skulle respektera för sin skicklighet (för jag skulle ju inte kalla honom/henne "skicklig ryttare" om jag inte ansåg det).
Skicklig ryttare kan inte känna till allt som händer i hästens kropp, det är inget jag skulle kräva för att respektera denne. Ingen vet nog till fulla dimensioner vad som faktiskt händer i hästens kropp och orsakan och verkan till allt. Oavsett studier skulle det alltid finnas mer.
Sen finns det skicklig ryttare x som faktiskt är duktig i området och ser eller känner det som t o m veterinärer/ET m.fl. kan ha svårt för att se i små grader. Vilken bonus! Men inget krav från min sida, därför är det för mig inget kriterie för att få kallas skicklig ryttare och respekteras för sin ridning.

Eftersom jag inte ser detta som något krav på någon ryttare alls - för jag tror som sagt inte att "oskickliga ryttare" skulle vara bättre på det, så skulle jag personligen hellre vilja ha någon specialinriktad på DET området som tittar från marken. Och för att göra symptomen så tydliga som möjligt skulle jag förmodligen helst longera alt. sätta upp någon ryttare som inte lärt sig påverka hästen tillräckligt för att ändra symptomen.

Som sagt, vet inte hur många gånger jag orkar/kan skriva samma sak på fler olika sätt nu. Med tanke på hur meningslös diskussionen känns.
 
Sv: Framåt/nedåt?

Jag försöker verkligen vara ödmjuk. Och jag påstår inte att jag själv har de kunskaper jag beskriver. Jag tror verkligen inte att man blir fullärd inom ämnet hästar någonsin. Ju mer man lär sig, desto mer inser man att det finns kvar att lära.
Däremot tror jag att en duktig ryttare har kunskap nog att lägga ihop alla känslor och tekniska kunskaper för att sedan dra en slutsats om det bör provoceras eller ej. Om man kan ta igenom eller ej. Och sedan därefter och också analysera hur detta ska göras och varför om det beslutas att det kan ridas bort eller provoceras med hjälp av ridning. Man ska alltid fråga sig själv varför.
Jag vågar tex lägga det ansvaret på min tränare om det vore så. Hon är inte utbildad inom sjukvård av häst. Men hon har haft hand om en hel del sjuka hästar och haft elever som haft sjuka hästar och hjälpt till att rehabilitera dem. Så jag litar helt på att hon kan råda mig om jag bör rida igenom eller kontakta veterinär om problem uppstår då jag rider för henne. Dock är jag medveten om att få har så kunniga tränare.
Exakt hur man ska behandla vet så klart veterinär etc bäst. Men jag tror även att en del duktiga ryttare besitter ganska djupgående kunskaper i biomekanik, skador, sjukdomar och ev behandlingar av olika sorter. De har under sina ryttarliv ofta kommit i kontakt med så många djur och en del med skador. Så de har lärt sig under resans gång.
Det är ju svårare för någon som rider en häst om dagen max och alltid samma att lära sig om sånt än de som stöter på fler fall.

Vad jag ville få fram var att man inte fullt kan förstå saker förräns man själv är där. Och många har inte den erfarenheten att man kan säga någonting med säkerhet i den här frågan. Finns det mer utbildat folk med mer erfarenhet i bagaget som stenhårt hävdar motsatsen kanske man bör fundera över hur man står igen.

För mig är det rätt självklart att en ryttare som kan mer kan känna av mer. Som duktig ryttare måste man vara medveten om vad hästens kropp gör och varför. Detsamma gällande ens egen kropp. Man sitter inte och omedvetet kompenserar åt en häst som duktig ryttare. Och känner man att något är galet så pressar man inte hästen över dens förmåga. Då är man i mina ögon en dålig ryttare. Visst kan man inte känna av varenda liten muskelfiber. Men man kan känna av så otroligt mkt mer än vad många verkar tro.

Ursäkta om jag lät irriterad i förra inlägget eller det här. Det är inte min mening. Men det är en så självklar sak för mig. Att säga att man inte kan känna så mycket i hästens kropp tycker jag förringar bra ridning. Och den känslan av att man inte kan lära sig sånt tycker jag är trist. Den gör mig lite ledsen och förbannad.
Jag hoppas folk förstår att man kan lära sig så pass mycket. Och att de vill försöka. Trist om folk ska få en uppfattning att det inte går.
 
Sv: Framåt/nedåt?

Sen finns det säkert undantag, men det är såhär jag ser det.
Och det känns fortfarande som en totalt meningslös diskussion som vrids åt en massa konstiga håll i onödan.

Men jag tycker nog att det är du som här gör att diskussionen blir märklig eftersom du hävdar något mycket märkligt, som inte jag heller förstår:confused: Jag tycker att du har fel ang att en sämre ryttare är bättre för att se ev problem, vilket jag tror du skrev först, som ledde till hela diskussionen. Du har försökt förklara det hela på många krångliga sätt men jag tycker fortfarande att du har fel.:cool:
 
Sv: Framåt/nedåt?

jag håller fortfarande inte med. Skadorna och skavanker på hobby hästar är otroligt frekventa, och mycket av det anser jag bero på att man rider omkring på sina hästar i felaktig form och med dåligt avvägd arbetsintensitet, utan att fatta det. bland annat.
Ja så är det nog ofta. Men det finns ju en himmelsvid skillnad även inom "hobbyrytteriet"
Fick hem min ena häst nu. Ryttaren har varit jättenöjd, men tyckt att hon var ju envis på ridplan, ville bara gå med huvudet rätt upp....
Men var jätterolig att rida på och inga bekymmer..:cry:

Nu är hästen i skickligt dåligt skick! -Men utan att vara halt... Mer snedmusklad, kass i muskler och öm i ryggen och helt låst. :(

Men tror oxå som Fredrik säger att de kan bli riktigt skadade av ambitiösa skickliga ryttare då just prestationen gör att de (ofta)för att få resultat måste ligga och gnaga på gränsen av vad hästkroppen klarar av. Och då ibland få RIKTIGA skador som ledinflammationer, senskador eller annat som tar tid att behandla och läka. Trots att de rör sig "rätt", men i för hög kvantitet och utan att kunna avlasta det som börjar ömma. Min har kunnat göra det och är dålig i musklerna som avlastat, men rör sig uselt... Vad är värst?? Ska tänka på det.

Upplever själv att hästarna här hemma kan bli på gränsen till slitna (få varningar på överansträngning eller att det barkar åt något mindre bra håll) men får då ta det lugnare/göra annat/behandlas med FRISKvård tills varningen läkts och man kan börja om med nya bättre tag och med en bättre plan så att träningen blir mer uppbyggande än nötande = Minimera risken för skador.

Vid höga krav på prestation skulle de kanske inte få den tiden de får pga "schemat".
Vet med mig att då jag hade högre krav på utveckling, alltså VILLE så jädra mycket med ridningen, då gick det sämre för hästarna inte hängde med fysiskt.
Nu med mindre krav på utveckling händer det grejor och de utvecklas bättre.

Kanske någonting åt det hållet Totola pratar om...

Drar paraleller till topptravare igen, (sorry dressyrfolks) amatören kan fila på med sina halvdana hästar utan så mkt skador och ta matlappar i åratal, medans toppskiktet presterar max, vinner allt för att sedan braka ihop och behöva konvalecens eller ta slut som femåringar.
-Ofta iaf...
De som ligger på topp riskerar mer men är desto bättre i sin "högstanivå" -Så, vart vill man ligga?? Helst i det perfekta mellanläget där man hinner se och kan förhindra slitaget men ändå lyckas och vara jättebra!
Vill helst inte tävla med pålle för jag är så rädd om honom, men det är ju kul att vinna!!!
 
Sv: Framåt/nedåt?

Ja så är det nog ofta. Men det finns ju en himmelsvid skillnad även inom "hobbyrytteriet"
Fick hem min ena häst nu. Ryttaren har varit jättenöjd, men tyckt att hon var ju envis på ridplan, ville bara gå med huvudet rätt upp....
Men var jätterolig att rida på och inga bekymmer..:cry:

Nu är hästen i skickligt dåligt skick! -Men utan att vara halt... Mer snedmusklad, kass i muskler och öm i ryggen och helt låst. :(

Men tror oxå som Fredrik säger att de kan bli riktigt skadade av ambitiösa skickliga ryttare då just prestationen gör att de (ofta)för att få resultat måste ligga och gnaga på gränsen av vad hästkroppen klarar av. Och då ibland få RIKTIGA skador som ledinflammationer, senskador eller annat som tar tid att behandla och läka. Trots att de rör sig "rätt", men i för hög kvantitet och utan att kunna avlasta det som börjar ömma. Min har kunnat göra det och är dålig i musklerna som avlastat, men rör sig uselt... Vad är värst?? Ska tänka på det.

Upplever själv att hästarna här hemma kan bli på gränsen till slitna (få varningar på överansträngning eller att det barkar åt något mindre bra håll) men får då ta det lugnare/göra annat/behandlas med FRISKvård tills varningen läkts och man kan börja om med nya bättre tag och med en bättre plan så att träningen blir mer uppbyggande än nötande = Minimera risken för skador.

Vid höga krav på prestation skulle de kanske inte få den tiden de får pga "schemat".
Vet med mig att då jag hade högre krav på utveckling, alltså VILLE så jädra mycket med ridningen, då gick det sämre för hästarna inte hängde med fysiskt.
Nu med mindre krav på utveckling händer det grejor och de utvecklas bättre.

Kanske någonting åt det hållet Totola pratar om...

Drar paraleller till topptravare igen, (sorry dressyrfolks) amatören kan fila på med sina halvdana hästar utan så mkt skador och ta matlappar i åratal, medans toppskiktet presterar max, vinner allt för att sedan braka ihop och behöva konvalecens eller ta slut som femåringar.
-Ofta iaf...
Men ni verkar inte ha ngn insikt hur skickliga ryttare tränar sina.

Iom att de vet vad de gör så behöver de inte nöta på hästarna.

De rids in- vilar, utbildas ngt- vilar osv osv.

De rids ca 3 dagar i veckan i 3 mån, först o de vet att hästarna inte glömmer bort det som de har lärt sig eller tappar ngt muskulärt, utan att det snarare har mognat efter vilan.

De planerar sen in vilka tävlingar som de tänker delta i o lägger träningen efter det- som toppidrottsmän gör.

En mindre duktig rider sin häst både mer o fel o kommer bara att få mer krämpor utan att nå samma resultat. Nöter på den.

Att jämföra kapplöpningssport o andra sporter är inte korrekt
 

Liknande trådar

Hästhantering Hej! Jag har sedan ett tag tillbaka varit medryttare på ett äldre sto som trots sin ålder är väldigt pigg och glad i ridningen. Hon går...
Svar
6
· Visningar
1 109
Senast: tessan.g
·
Träning Min häst är egentligen allt jag drömt om - brukar säga (eller iaf tänka) att han är precis den hästen jag fantiserade om när jag var 10...
2
Svar
20
· Visningar
3 426
Senast: Roheryn
·
Kropp & Själ Det här kommer bli ett väldigt långt inlägg :angel: :p Jag är 31 år, har aldrig varit gravid, och började i vintras (december) få...
2
Svar
21
· Visningar
4 003
Senast: __sofia__
·
Kropp & Själ Skulle behöva lite tips… Runt år 2000-2001 kanske så blev jag sparkad i ländryggen i en fotbollsmatch, oprovocerat. Jag ramlade framåt...
2
Svar
22
· Visningar
2 370
Senast: illusion
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp