S
sambaengi
Sv: Fortsättning- Stimulera bra avel och uppfödning
Förklara vad det är jag försakar i mitt krav på mina hästar jämfört med ditt eget! Jag tycker det snarare känns som jag ställer högre krav på mina hästar!
Nej jag tror inte alla tänker så men tyvärr så när målen diskuteras i SIF så pratar man bara hög blup, höga bedömningar och tävlingsresultat! Jag har hört så många resonera om både ston och hingstar att de vill använda dem i avel trots att de visar på ett lynne/temperament som bara en mycket van och skicklig ryttare kan klara av och flera av även de ryttarna är tveksam till att träna därför att de inte vill ta risken att bli skadade. I samtliga fall har de som argument "en bra stam och/eller hög blup. Och jag retar mig på att folk är så hemmablinda!
Jag är av den åsikten att om man använder en häst i avel som har ett supergott temperament/lynne, men mindre bra gångarter så är det inte ju inte en bra avelshäst givetvis och inget jag själv skulle göra eller eftersträvar, men de som gör det begår ett betydligt mindre fel än de som använder en häst med mycket vacker exteriör med gångarter som slår på tävlingsbanan men med brister i lynne/temperament och som kräver en skicklig ryttare för att kunna ridas någorlunda säkert i alla miljöer.
Det stora felet många gör med ston med ett gott lynne men mindre bra exteriör och gång, på detta forum och inom SIF ofta benämnda som "skithästar", är att man betäcker med en hingst med hetare temperament, vackrare och med bättre gång. Man resonerar som så att stoet kommer balansera hingstens lynne och hingsten stoets gång. Risken är 50% att man istället får en avkomma med hingstens temperaent och stoets gångarter och exteriör!
Vad en sådan stoägare borde göra är att välja en hingst med ett riktigt gott lynne och bra gångarter och exteriör (om man nu skall avla på henne) också minimera risken att man får en avkomma med olämpligt lynne för annat än skickliga ryttare och exteriör och gångarter som är totalt ointressant för den erfarne ryttaren, dvs i stort sett inte gångbar på marknaden! Med en hingst med lika gott lynne som stoet har man stora chanser att få en avkomma med ett lynne/temperament som "alla" kan rida och även om avkomman då får stoets exteriör och gång så är den gångbar på marknaden, om än inte jätteattraktiv, för det är en snäll häst.
Jag satte apostroftecken runt 100% och det är för att markera att det inte finns 100%-iga hästar. Det är brukligt att använda apostroftecken när man vill markera det. Vad jag menar är att hästen kräver en mycket van ryttare för att överhuvudtaget fungera på ett någorlunda tillförlitligt sätt vid ridning och hantering i olika miljöer. En riktigt bra häst skall kunna ridas av både erfarna och oerfarna och i sig själv vara så godmodig och trygg att den är följsam och fungerar i de flesta miljöer på ett så säkert sätt sommöjligt. Det handlar om att minimera riskerna vid ridning och hantering. En ridhäst skall oavsett användningsområde vara "säker" och trevlig att hantera, det vinner alla på, och för att få sådana bör alla som sätts i avelsboxen uppfylla det kravet!
Själv har jag sållat benhårt. Ett drygt 80-tal hästar har passerat min gård, inköpta eller födda hos mig, och ett fåtal har fått stanna kvar som avelshästar. För 10 år sedan tänkte jag mer tävling, hög bedömning och blup, men märkte ganska snart att de flesta inte klarade den typ av häst jag gillade bäst; känsliga med mycket fart i och rejält steg. Men jag behåller inte allt jag avlar, alltså måste jag tänka på vad andra klarar av och vill ha. Då skulle jag kunnna satsa på topphästar med väldigt mycket vilja och tro på att just jag skall lyckas föda upp ultimata tävlingshästar. Jag behöver ju inte ha detta superlynne på en häst som rids av en mycket skicklig beridare. Men konkurrensen är stenhård och av 10 hästar skulle kanske 1 vara intressant för ryttare med ambitioner, om man har tur, och resten vara restprodukt. Om den restprodukten då istället är avlad på djur med mycket gott lynne "som kan ridas av alla", då finns det en marknad och hästen är betydligt mer lättsåld.
Förklara vad det är jag försakar i mitt krav på mina hästar jämfört med ditt eget! Jag tycker det snarare känns som jag ställer högre krav på mina hästar!
Nej jag tror inte alla tänker så men tyvärr så när målen diskuteras i SIF så pratar man bara hög blup, höga bedömningar och tävlingsresultat! Jag har hört så många resonera om både ston och hingstar att de vill använda dem i avel trots att de visar på ett lynne/temperament som bara en mycket van och skicklig ryttare kan klara av och flera av även de ryttarna är tveksam till att träna därför att de inte vill ta risken att bli skadade. I samtliga fall har de som argument "en bra stam och/eller hög blup. Och jag retar mig på att folk är så hemmablinda!
Jag är av den åsikten att om man använder en häst i avel som har ett supergott temperament/lynne, men mindre bra gångarter så är det inte ju inte en bra avelshäst givetvis och inget jag själv skulle göra eller eftersträvar, men de som gör det begår ett betydligt mindre fel än de som använder en häst med mycket vacker exteriör med gångarter som slår på tävlingsbanan men med brister i lynne/temperament och som kräver en skicklig ryttare för att kunna ridas någorlunda säkert i alla miljöer.
Det stora felet många gör med ston med ett gott lynne men mindre bra exteriör och gång, på detta forum och inom SIF ofta benämnda som "skithästar", är att man betäcker med en hingst med hetare temperament, vackrare och med bättre gång. Man resonerar som så att stoet kommer balansera hingstens lynne och hingsten stoets gång. Risken är 50% att man istället får en avkomma med hingstens temperaent och stoets gångarter och exteriör!
Vad en sådan stoägare borde göra är att välja en hingst med ett riktigt gott lynne och bra gångarter och exteriör (om man nu skall avla på henne) också minimera risken att man får en avkomma med olämpligt lynne för annat än skickliga ryttare och exteriör och gångarter som är totalt ointressant för den erfarne ryttaren, dvs i stort sett inte gångbar på marknaden! Med en hingst med lika gott lynne som stoet har man stora chanser att få en avkomma med ett lynne/temperament som "alla" kan rida och även om avkomman då får stoets exteriör och gång så är den gångbar på marknaden, om än inte jätteattraktiv, för det är en snäll häst.
Jag satte apostroftecken runt 100% och det är för att markera att det inte finns 100%-iga hästar. Det är brukligt att använda apostroftecken när man vill markera det. Vad jag menar är att hästen kräver en mycket van ryttare för att överhuvudtaget fungera på ett någorlunda tillförlitligt sätt vid ridning och hantering i olika miljöer. En riktigt bra häst skall kunna ridas av både erfarna och oerfarna och i sig själv vara så godmodig och trygg att den är följsam och fungerar i de flesta miljöer på ett så säkert sätt sommöjligt. Det handlar om att minimera riskerna vid ridning och hantering. En ridhäst skall oavsett användningsområde vara "säker" och trevlig att hantera, det vinner alla på, och för att få sådana bör alla som sätts i avelsboxen uppfylla det kravet!
Själv har jag sållat benhårt. Ett drygt 80-tal hästar har passerat min gård, inköpta eller födda hos mig, och ett fåtal har fått stanna kvar som avelshästar. För 10 år sedan tänkte jag mer tävling, hög bedömning och blup, men märkte ganska snart att de flesta inte klarade den typ av häst jag gillade bäst; känsliga med mycket fart i och rejält steg. Men jag behåller inte allt jag avlar, alltså måste jag tänka på vad andra klarar av och vill ha. Då skulle jag kunnna satsa på topphästar med väldigt mycket vilja och tro på att just jag skall lyckas föda upp ultimata tävlingshästar. Jag behöver ju inte ha detta superlynne på en häst som rids av en mycket skicklig beridare. Men konkurrensen är stenhård och av 10 hästar skulle kanske 1 vara intressant för ryttare med ambitioner, om man har tur, och resten vara restprodukt. Om den restprodukten då istället är avlad på djur med mycket gott lynne "som kan ridas av alla", då finns det en marknad och hästen är betydligt mer lättsåld.
Senast ändrad av en moderator:
