Nej det tror jag faktiskt inte de gör. Detaljer såklart! Men hästens allmänna uttryck är jag faktiskt övertygad om att alla hästmänniskor uppfattar omedelbart och även på betydligt längre avstånd. Däremot är jag lika övertygad om att obehag och missnöje är så normaliserat att vi inte noterar att det är vad vi faktiskt ser. Jag tycker alltså det är fel att avfärda att domaren inte kan/hinner se istället för att ge dem verktyg att ta med det i bedömningen.
plus
Ja men det behöver ju vara saker som är någorlunda konkreta och objektiva för att bedömningen ska bli pålitlig. Dressyr är ju en bedömningssport, men vi vill ju ändå att bedömningen ska baseras på tydlighet. ”Hästen såg olycklig ut” utan att kunna peka på konkreta saker kommer nog kännas rätt subjektivt.
Tanken är ju god men det är ingen som kommer vilja tävla under de premisserna. Vem sjutton vill läsa det i sitt protokoll? Förutom alla hästmisshandlare i dressyrsporten så är dom flesta vanliga människor med vanliga jobb som gillar att rida och träna och tävla med sin häst, de allra flesta älskar sina hästar mest i hela världen typ och över rädsla att få något sådant skrivet i sitt protokoll kommer verkligen ta död på hela sporten.
Hur svårt kan det vara att bara gå tillbaka och döma enligt TR? Nu har dom ju tyvärr skrivit om hela TR men det som stod i dressyrens grundprinciper och förklaringar till hur en rörelse ska se ut för typ 25 år sedan var det ingen som sa emot. Inte ens på AR forumet
Men sedan blev folk så förblindade av allt sprätt och flash och det var såå häftigt att hästarna kunde piaffa och passaga med bakbenen i magen och frambenen vid öronen att all sans och balans bara rann ut i sanden och det glömdes bort att det finns liksom ingen möjlighet för en häst som bär på sina bakben att ha dom i magen i en piaff!
Men om hästen var het nog som holländarna ville ha, kunde dom bara trava på stället, för det var det dom gjorde utan att sätta sig.
För att skapa plats under kroppen så svajade dom sida till sida istället. Dessutom syntes inte övergången till passage eftersom hästen bara fortsatte trava så det fanns ju egentligen ingen övergång och det var ju sååå fantastiskt bra! Hästarna skulle röra sig som om dom gick på glödande kol var en mening som frekvent användes. Alltså jag tyckte oxå det såg häftigt ut så jag är verkligen inte oskyldig på något sätt även om min melodi ändå alltid varit den klassiska dressyren.
Tänk om folk , domare, tränare, domarutbildare ryttare osv fattade då vad dom startade för trend? Dessutom sedan minst 10 år tillbaka har trenden försökt att svänga tillbaka till mer avslappning och harmoni men själva TR har ju inte hängt med i det utan det dras bort och läggs till saker som går emot hela ridhandboken. Det fattar ju varenda kotte att ingen kommer rida på 100% men om kriterierna sänks så sänks ju även kvaliten. Det har ju visat sig tydligt anser jag nu när det ska vara mer harmoniska ritter som prioriteras att hästarna inte är riktigt grundutbildade och starka för de klasser som dom går.
Fast, på riktigt, så är det skumt att vi tror att människor/domare kan bedöma saker på 60 meter avstånd.
Jag varken håller träningar eller dömer, men jag kan tycka att det är svårt att se hur ställningen i nacken ser ut på longerlina och då är jag maximalt åtta meter (linans längd) ifrån liksom. Iofs är jag närsynt
men jag har glasögon och normal syn vid ögonkontroller med glasögon på
Om det är som jag tror, att det inte är nog lätt för domare att se allt vi skulle vilja att de ser, så borde man väl med dagens teknik kunna lösa smartare sätt att bedöma saker?
@Fiorano som dömer både live och på filmer (av varierande kvalitet).
är det lättare eller svårare att se saker IRL eller på film?
Plus KL
Alltså jag tänker inte höja mig till skyarna på något sätt men det där kan jag oftast se bara utifrån en bild, jag behöver inte ens se hästen röra sig. Det gäller bara att veta var man ska titta och i rörelse så är det såklart ännu enklare. Det tar oftast inte många sekunder för att bilda sig en uppfattning och räkna ut vad ekipaget har problem med och varför. Jag tänker ren och skär grundridning nu för det är ju där det brister oftast. Men en domare ska ju döma en uppvisning och inte ge lektioner i protokollet och kan ju inte ha åsikter i romanform för varenda bedömningspunkt, så jag tror visst att domare ser mer än vad folk överlag verkar tro men dom är ju starkt begränsade i hur många ord som ska ner på pappret.
Ja i allafall om dom ska få någon att vilja skriva för dom fortsättningsvis. Därav då att det kanske inte alltid framgår i själva bedömningspunkten att dom dragit ner på formen men att det mer syns och kommenteras i samlingsbetygen vilket oxå folk verkar ha svårt att fatta.
Nu har inte jag tävlat regelrätt dressyr på åratal så vet inte hur protokollen ser ut längre, har bara ridit fälttävlansdressyr och det var längesedan dom bytte ut samlingsbetygen där så vi har bara ett allmänt intrycks betyg, så inga gångarter eller något sådant alls i någon klass.
I fälttävlan så har vi mer ett dressyrprov än en dressyruppvisning där prio är att visa upp en lösgjord, lugn, lydig, uppmärksam, positiv och harmonisk häst. (Nej det sker inte alltid heller). Problemet med dom svenska ryttarna är att dom fortfarande ska ha hästar som rör sig stort och bra eller försöker skapa massa gång vilket dom definitivt inte kan hantera.
Tydligaste exemplet på hur fälttävlansdressyren ska se ut är ju Ingrid Klimke på sina ofta mediokra hästar gångartsmässigt där gymnastiseringen av hästen skapar en smidig häst och ett korrekt program. Hon sitter inte och tvingar fram massa gång och spänning utan hästarna pinnar på men hon visar ju upp korrektheten som få andra klarar av och hon rider likadant i alla 3 momenten. Hon tar därmed inte bort hästens förmåga att fatta egna beslut i terrängen vilket oerhört många gör när dom ska dressyra under tvång.
Nu blev ju detta aslångt men jag hade mer velat sett en bedömningsprio likt den vi har i fälttävlan som inte är fokuserad på gångarter. Det kommer ju ändå i slutändan löna sig även med en fälttävlanshäst som har bra gångarter OM man lyckas hantera den spänningen som kommer med en häst som har mer spänst. Så man behöver inte fokusera på gångarterna tycker jag, det behövs liksom inte.
.
till hela ditt inlägg men flikar in några saker ändå, såklart 
