Föräldrar-ställa upp-E-körkort

B

Belleriet

Jag är en ponnyryttare, 15 år, och tävlingsintresserad. Jag får ha min ponny i mina grannars stall, och det är jag mycket tacksam för, annars skulle jag aldrig fått en häst överhuvudtaget. Men nu har mina grannar sålt sina hästar och det är bara min och en till ponny kvar.

Mina föräldrar är totalt ointresserade och okunniga inom området häst. De kan göra det nödvändigaste. T ex fodra, mocka, sköta m.m.(och bara det är en välsingnelse för mig - som alla andra tävlingstjejer tar förgivet)

När det kommer till ämnet tävling är det alltid ett problem, eftersom mina föräldrar är så pass ointresserade får jag ta väldigt mycket ansvar själv. Det kan bli en stor påfrestning.
Det är bara min pappa som kan köra transport eftersom mamma inte har rätta körkortet för det. Pappa hatar att skjutsa på tävling. Han fattar ingenting av sporten, hatar väntetiden och alla människor som flänger runt. När jag väl har tjatat så han gett sig för att skjutsa så blir han alltid tjurig dagen innan. Det kan hålla på i en evighet, för ingenting. Han bara packar ihop. Han säger ingenting. Inte på tävlingsdagen heller. Han beter sig extremt konstigt och jag skulle vilja säga idiotiskt.
Jag, som människa, är en väldigt vek person och blir ofta nervös. Jag tänker mycket på andra och vill inte att någon ska må dåligt eller ogilla situationer på något sätt.
När jag då tävlar kan jag inte koncentrera mig på själva tävlingen eftersom han alltid är så arg..

Senast igår sköljdes en besvikelsevåg över mig. Jag ville tävla i slutet av månaden, en fredag. Då blev han arg och sa att han jobbade då, "någon måtta fick det väl vara ändå". Mina planer faller sakta mot marken.

Jag vill att mamma ska ta E-körkortet eftersom hon är i alla fall lite mer intresserad än pappa. Hon märker också att pappa blir helt handlingsförlamad dessa stunder. Mamma vill och inte vill på samma gång. Hon är så himla tafflig och som mig, blir lätt nervös och har extremt dåligt självförtroende. Hon kommer säkert inte ens göra det, men det skulle vara det allra bästa.
Vad kostar det att ta E-körkort? (förstår att det beror på hur duktig man är med körlektionerna, men ungefär). Vad behöver man kunna?

Jag tappar totalt suget, eftersom jag egentligen skulle vilja tävla varenda helg om jag fick, men jag vågar knappt fråga längre. Dessutom så klagar de alltid på hur dyrt allting är - och då får jag skuldkänslor.

Vad skulle ni ha gjort? Jag är helt bekymrad, varför är bara mina föräldrar så här? Andra har liksom inga problem med sånt här. Jag har ingen annan skjuts heller. De är de enda jag har som skulle kunna skjutsa mig.
Jag kommer aldrig komma någon vart i klasserna om jag bara "vågar" tävla en gång på 1½ månad.
Det känns som om jag snart ger upp.. Men jag vill inte. Över allt annat, jag vill inte. Varför föddes inte jag med hästföräldrar? Ni får hemskt gärna komma med värmade ord.
Belleriet
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Föräldrar-ställa upp-E-körkort

Tycker du ska prata med dina föräldrar! Försöka få dom lite mer intresserade genom att göra dom lite mer delaktiga på tävlingsplatsen och vardagsträningen. Se det som en tid tillsammans. Visst, det är mkt väntan på tävlingsplatsen, men man kan ju fika, gå promenader o.s.v. Om dina föräldrar vill bli intresserade så finns det ju dessutom massa du kan lära dom under väntetiden.

Men har ni så tungt släpp att ni måste ha E-kort (om ni bara kör en ponny) Våran bil från dra våran transport med en stor häst i med B-kort.

Önskar dig Lycka till :banana:
 
Sv: Föräldrar-ställa upp-E-körkort

Vad skulle ni ha gjort? Jag är helt bekymrad, varför är bara mina föräldrar så här? Andra har liksom inga problem med sånt här. Jag har ingen annan skjuts heller. De är de enda jag har som skulle kunna skjutsa mig.

Mina föräldrar ställer aldrig upp att skutsa på tävlingar, tror mina päron skjusat 3 gånger på 2½ år och då är det en tripp till ATG och hämtandet inräknat, totalt en tävling.

Å andra sidan är jag inte tävlingsintresserad när det gäller hästar utan endast kaninerna. Jag åker mycket runt, ibland väldigt långt och tävlar och det har jag min kära mor att tacka för. Som kompensation ställer jag upp och hjälper henne i trädgården och på hennes jobb. En kram och några vänliga ord då och då är också väldigt trevligt :).

Man missar ofta alla små saker som dom gör för en. nu vet jag inte hur mycket du gör men ställ upp för dom också :laugh: jag vet precis hur jobbigt det är med en sur och tvär förälder som bara klagar tro mej. Det är en välsignelse den dagen jag själv får ta körkort.

Säg t.ex. "jag klipper gräset om du skjusar till den tävlingen!" är han lika sur då, då får du prata med honom.

Kort sagt, ställ upp för varandra! :laugh::p
 
Sv: Föräldrar-ställa upp-E-körkort

Mina föräldrar är totalt ointresserade och okunniga inom området häst. De kan göra det nödvändigaste. T ex fodra, mocka, sköta m.m.(och bara det är en välsingnelse för mig - som alla andra tävlingstjejer tar förgivet)
Nej, alla andra tävlingstjejer tar inte alls detta för givet. Du har det ovanligt bra vill jag påstå.

Senast igår sköljdes en besvikelsevåg över mig. Jag ville tävla i slutet av månaden, en fredag. Då blev han arg och sa att han jobbade då, "någon måtta fick det väl vara ändå". Mina planer faller sakta mot marken.
Tycker du att detta är konstigt? Din icke hästintresserade far vill inte ta semester för att köra dottern till något han inte förstår meningen med.

Jag vill att mamma ska ta E-körkortet eftersom hon är i alla fall lite mer intresserad än pappa. Hon märker också att pappa blir helt handlingsförlamad dessa stunder. Mamma vill och inte vill på samma gång.
Hon vill inte. Hon är inte heller hästintresserad.

Jag tappar totalt suget, eftersom jag egentligen skulle vilja tävla varenda helg om jag fick, men jag vågar knappt fråga längre. Dessutom så klagar de alltid på hur dyrt allting är - och då får jag skuldkänslor.
Det ärdyrt - och dina föräldrar delar inte ditt intresse.

Vad skulle ni ha gjort? Jag är helt bekymrad, varför är bara mina föräldrar så här? Andra har liksom inga problem med sånt här. Jag har ingen annan skjuts heller. De är de enda jag har som skulle kunna skjutsa mig.
Jag fick vänta med att skaffa häst tills jag var vuxen. Och jag fick cykla en mil till stallet där jag red som tonåring. Ett fåtal gånger fick jag skjuts.

Jag kommer aldrig komma någon vart i klasserna om jag bara "vågar" tävla en gång på 1½ månad.
Det kan du visst göra. Man kan samåka med annan tävlingsryttare eller så får man vänta tills man blir vuxen med tävlandet.

Jag tycker att du ska vara väldigt tacksam för att du har det så bra som du har det. Krama om dina föräldrar och säg till dem hur bra de är.

;) Krocket
 
Sv: Föräldrar-ställa upp-E-körkort

Byt släp så ni inte behöver ha E-kort. Då blir det kanske lättare att få din mamma att skjutsa.

/Lizzie
 
Sv: Föräldrar-ställa upp-E-körkort

Har du sagt detta till dina föräldrar. Tala om för din pappa att du ser att han hatar att köra och att du känner att du känner dig besvärlig när du kräver att han kör till tävlingar. Kan ni göra något åt det så att han inte behöver köra (dvs byta släp i så fall). Att din pappa inte kör på en vardag är helt förståerligt. De pengar han tjänar på sitt jobb går ju till din häst, eller hur. Och att ta semester bara sådär är inte någon möjlighet på de flesta jobb.

Det är klart att man ska försöka ställa upp för ens barn när de har ett intresse, men det måste finnas ett givande och ett tagande. Ni kan kanske komma överens om att du får tävla en gång i månaden och sedan kanske ta hem en tränare någon gång i veckan. Om du bor så till kanske du kan rida till tävlingsplatsen och stalla upp hästen över natten, tävla nästa dag och sedan kanske pappa bara kan hämta upp dig när du tävlat klart. Då slipper han stå och vänta hela tävlingsdagen, som faktiskt är ganska vedervärdigt även för en hästintresserad morsa som jag själv.

Det är ju när ungen är inne på banan som det är kul. Resten av tiden är bara hålla häst, springa fram och tillbaka till sekreteriat, nervositet för om hästen ska gå in i transporten, om man kommer att kunna köra iväg från den där leråkern som används som p-plats osv.osv.

Så, försök att komma överens med föräldrarna. Tävlingskalender finns ju så ni kan planera in tävlingsdagar i flera månader i förväg. Lycka till nu:)
 
Sv: Föräldrar-ställa upp-E-körkort

Kan du inte försöka samåka med någon annan ponnyryttare i närheten? :)
 
Sv: Föräldrar-ställa upp-E-körkort

usch jag vet precis hur du känner! jag har haft det precis likadant under mitt hästliv. Föräldrar som inte är ett dugg intresserade, vilket har gjort att jag fått ta allt (och jag menar allt) ansvar själv. Det enda tips jag kan ge är att du pratar med din pappa. Kanske kan han gå med på att köra dig till tävlingen och sen komma och hämta dig senare. Har man en kompis med sig så att man kan hjälpas åt att ta hand om hästen skulle kanske det kunna vara en bra kompromiss.
 
Sv: Föräldrar-ställa upp-E-körkort

Jag hade också en pappa som hatade att skjutsa till tävling, jag hade gärna tävlat mycket mer som ponnyryttare, men jag fick vänta tills jag skaffat körkort. Jag hade tur och hade hästen ganska nära en ridklubb som bl.a. anordnade allsvenskan så några tävlingar kunde jag ju vara med på, men det var alltid tråkigt när alla andra i planerade nästa deltävling och jag inte kunde åka med :(. Men man kommer över det, träna mycket i stället och gå över på stor häst tidigt så när du väl får körkort så är du redo att åka på massa tävlingar :).

Jag tycker det verkar konstigt att din mamma skulle behöva e-körkort för att köra en ponny, antingen så måste ni ha en väldigt liten bil eller ett enormt släp (fast stora släp går ju att väga ner till en vikt som passar bilen). Jag har bara vanligt B-kort och kör en boj-boggie med sadelkammare med en Saab 95 och det är helt lagligt. Vagnen är nervägd till 1300kg, men jag får ändå lasta 600kg i den, vilket är en relativt stor häst. Jag tänker ta e-körkort nu till sommaren och tänker då väga upp vagnen igen till 1800kg, då får jag lasta två hyfsat stora hästar. Så ta en titt på eran bil och släp, kanske är det så att din mamma faktiskt får köra dig som det är nu.
 
Sv: Föräldrar-ställa upp-E-körkort

Om din mamma är intresserad men inte kan köra så kanske pappa kan tänka sig att köra dig och mamma till tävlingsplatsen och sen köra och komma och hämta er efter tävlingen? Så slipper han sitta och ha tråkigt.

Annars vet jag hur det känns. Hade en otrolig tur med en mamma som är lika intresserad som jag och som körde och stöttade mig jämnt. Det gör hon fortfarande (även om det är jag som kör numera). Minpappa var däremot helt ointresserad. Han ville inte betala ngn del av hästarna (det gjorde mamma) och ställde enbart med hjälp av mkt tjat upp på att köra till träning nån enstaka gång när mamma jobbade. Då satt han i bilen och läste tidningen medans vi red. Visst är det så att det inte är hans intresse utan vårt (mammas, mitt och min systers) men detta ointresse för vårt intresse gjorde att kontakten mellan mig och pappa blev väldigt dålig. Han var sur för att vi ville göra det vi ville och vi blev sura för att han inte brydde sig. Jag var arg för att mamma fick betala allt, hon har inte köpt nya kläder under nästan hela min uppväxt tid för att vi ska kunna ha häst (hon har också en häst så det var inte bara för min skull) medans pappa inte velat bidra med en enda slant.

Nu är de skiljda och jag pratar väldigt sällan med min pappa. Fast realtionen har blivit bättre när vi väl ses men det är inte ofta. Som tonåring/barn är det väldigt sårande att en förälder inte är engagerar sig i ens intresse. Visserligen är det väldigt snällt att betala allt men som tonåring kan det vara svårt att se det ur det perspektivet även om man är tacksam mot sina föräldrar. Problemet är inte att man är otacksam för dem de faktiskt gör utan problemet är hur sårad man känner sig när de inte bryr sig.

Jag kan hålla med om det som Krocket skriver men jag förstår hur det känns med föräldrar som inte bryr sig. Du kanske helt enkelt får nöja dig med att tävla när han kan köra dig och tävla mer som vuxen? Men det är synd för dina föräldrar missar nog mer än dem tror på att inte bry sig, ponny tiden är en riktig familje tid när man verkligen behöver sina föräldrar. Du får nog ändå vara glad för det du har, det finns ju ännu fler som inte ens får ha häst. Men kanske kan du prata med dem och lugnt och sansat förklara hur du känner, vad du vill och dina mål med tävlingarna. Du får även förklara hur tacksam du är för det de gör och hur mkt du uppskattar den tiden och de pengarna de lägger ner på ditt intresse. Kanske kan du även erbjuda dig att göra mer hemma? Om han följer med dig så kanske han uppskattar om du fixar mat, städar eller ngt annat som han kanske inte hinner för att han är med dig på tävling. Kanske kan du ta extra jobb eller sommarjobba så att du kan bidra med bensin, anmälningsavgift och mat på tävlingen? Visa att du är seriös med ditt tävlande och hur mkt du uppskattar hans hjälp. Ofta kommer man längre med morötter än med pisken :) Hoppas det löser sig för dig!
 
Sv: Föräldrar-ställa upp-E-körkort

Mina föräldrar är totalt ointresserade och okunniga inom området häst. De kan göra det nödvändigaste. T ex fodra, mocka, sköta m.m.(och bara det är en välsingnelse för mig - som alla andra tävlingstjejer tar förgivet)

Vad skulle ni ha gjort? Jag är helt bekymrad, varför är bara mina föräldrar så här? Andra har liksom inga problem med sånt här

Förlåt men... Jösses! Jag säger som Krocket. Vi är ganska många som växt upp med att varje dag cykla till ridskolan i andra änden av stan. Det hände någon gång att vi fick låna ridskoleponnyer för att tävla utanför klubben - vi red flera mil till tävlingsplatsen och övernattade på en höskulle, eftersom ingen kunde skjutsa. Egen häst kunde jag inte skaffa förrän jag var 25 år, hade examen från högskola och fast jobb.

Men mina föräldrar har gjort väldigt mycket annat för mig och jag skulle aldrig byta ut dem :love:
 
Sv: Föräldrar-ställa upp-E-körkort

det är en sådan inställning som saknas idag. För kunde man gå eller cykla långt bara för att komma till hästen. Idag så skjutsar de flesta föräldrarna barnen till och från stallet om så det bara är 2km.

När jag fick min första ponny gjorde jag det mesta själv. Enda gången pappa kunde ställa upp var när vi hämtade/lämnade ponnyn (inte precis ridavstånd från Ängelholm till Tingsryd) samt åkte till kliniken med henne. Min pappa är ändå rädd för hästar...
Mamma ställde upp att hämta mej på vintern när det blivit mörkt. Men jag cyklade oftast dit på dagen. Jag gick tillomed en mil för att komma till min nuvarande ponny när det var snökaos i skåne.
Nu när jag är äldre och har fått körkort så gör jag sådant själv. Tror pappa tycker det är skönt :D
 
Sv: Föräldrar-ställa upp-E-körkort

Alla andra har inte föräldrar som gör mer än dina.

Mina föräldrar har sett mej rida en gång på de drygt 30 åren jag har ridit:grin:
De blev då medtvingade av min granne till en ridlägeravslutning när jag var 13 år.
Det skulle aldrig falla dem in att mocka eller sköta eller ens hålla i hästen..att betala för det skulle de heller aldrig göra när jag var barn.

Varför behövs E-körkort?

Jag kör min transport på B-kort, det är ju bara att skaffa en transport som man får köra.

Jag skulle aldrig haft råd att låta min dotter tävla så ofta som var sjätte vecka, inser du vad det kostar?

Nej ryck upp dej och inse att hästar är dyrt och är man inte intresserad så ska man inte behöva tvingas stå där oftare än vad din pappa redan gör.
Däremot tycker jag att din pappa gör fel som gör som han gör, det är bättre att säga nej till att köra än att säga ja och sedan tjura.
 
Sv: Föräldrar-ställa upp-E-körkort

Man måste väl inte ha e-kort för att köra bil med vanlig transport...
 
Sv: Föräldrar-ställa upp-E-körkort

var 6e vecka är väl inte ofta att tävla?
När jag hade min häst och tävlade som mest så var det 2-3 tävlingar/månad.
Rider man lokalt eller regionalt och inte är borta på meeting varje gång så är det ju inte dyrt?
 
Sv: Föräldrar-ställa upp-E-körkort

Förstår inte riktigt varför ni måste ha E kort för en ponny, det finns lättare släp att köra som man kan köra på B kort och då är väl problemet löst vad jag fattat det som?

Annars så finns det kanske någon i stallet som kan hjälpa till att köra? Brukar alltid finnas någon som tycker det är kul att följa med.
 
Sv: Föräldrar-ställa upp-E-körkort

Mina föräldrar skulle tro att jag skämtade om jag bad dem gå upp tidigt, köra mig med häst till tävlingsplats, vänta tills jag tävlat klart och sedan köra hem mig igen. Hur många gånger jag förbannat att jag inte föddes i en hästfamilj på landet går nog inte att räkna. Hur som helst har jag förlikat mig med mitt öde och inväntar den dagen då jag själv kan köra mig och min häst till tävling och träning, på egen bekostnad.

Var glad att dina ointresserade föräldrar hjälper dig att ha häst över huvud taget.
 
Sv: Föräldrar-ställa upp-E-körkort

Jag måste säga att det gör mig ont att läsa det du har skrivit (och även det som andra har skrivit om liknande situationer).

Mina föräldrar hade inget hästintressa alls (de gillar dock djur). Men trots detta så ställde de upp och körde mig till tävlingar, stod och frös i manegen om vintrarna och tittade på när jag red. Vi hade inte råd att ha egen häst men mina föräldrar betalade ridskola och någon sommarhyrhäst då och då.

Vet inte hur många gånger som jag "tvingade" upp mina föräldrar klockan 5 en lördag morgon för att jag skulle ut och tävla (oftast var det också 20 minusgrader).

Mina föräldrar resonerade så att det spelar ingen roll vilket intresse vi barn hade bara vi hade något intresse.

Nu har jag själv en liten pojk. Självklart hoppas jag på att han blir hästintresserad men är det så att han tex gillar fotboll istället (den tråkigaste sporten som finns enligt mig) så nog kommer jag att vara där och titta när han spelar match för 10 helgen i rad. Att man har gått upp klockan 5 och det är snöblandat regn spelar ingen roll. Jag kommer att stödja min sons intresse/intressen hur tråkigt och jobbigt det än är. Och aldrig kommer han att ana att fotboll är det tråkigaste jag vet.

Mvh

Tora
 
Senast ändrad:
Sv: Föräldrar-ställa upp-E-körkort

Jag måste säga att det gör mig ont att läsa det du har skrivit (och även det som andra har skrivit om liknande situationer).

Mina föräldrar hade inget hästintressa alls (de gillar dock djur). Men trots detta så ställde de upp och körde mig till tävlingar, stod och frös i manegen om vintrarna och tittade på när jag red. Vi hade inte råd att ha egen häst men mina föräldrar betalade ridskola och någon sommarhyrhäst då och då.

Vet inte hur många gånger som jag "tvingade" upp mina föräldrar klockan 5 en lördag morgon för att jag skulle ut och tävla (oftast var det också 20 minusgrader).

Mina föräldrar resonerade så att det spelar ingen roll vilket intresse vi barn hade bara vi hade något intresse.

Nu har jag själv en liten pojk. Självklart hoppas jag på att han blir hästintresserad men är det så att han tex gillar fotboll istället (den tråkigaste sporten som finns enligt mig) så nog kommer jag att vara där och titta när han spelar match för 10 helgen i rad. Att man har gått upp klockan 5 och det är snöblandat regn spelar ingen roll. Jag kommer att stödja min sons intresse/intressen hur tråkigt och jobbigt det än är. Och aldrig kommer han att ana att fotboll är det tråkigaste jag vet.

Mvh

Tora

Var bara tvungen att skriva att jag blev så himla glad när jag läste det här!:bow:
Min mamma har alltid varit så mot mig, ställt upp, stöttat och stått ut med mitt intresse, hon red själv som ung men tappade intresset efter diverse omständigheter med hästar men hon har hjälpt till med min häst, skötseln har jag ju klarat av själv men att skjutsa eller komma och hämta en i stallet en kall vinterkväll när man spenderat 5 timmar i stallet och är blöt och hungrig är guld värt. Självklart har jag försökt hjälpa henne hemma men mycket ger jag igen nu när jag själv har körkort. Pappa är allergisk men har hämtat någon gång och kommit och kollat de få ggr jag har tävlat. Men båda har alltid frågat hur det gått idag med hästen och hur hon mådde och bara helt enkelt funnits där och brytt sig.
Jag vet att jag själv kommer vara likadan mot mitt barn, oavsett intresse.
 
Sv: Föräldrar-ställa upp-E-körkort

*kl

När jag var i din ålder hade jag ponny på foder. Mina föräldrar hade aldrig lagt ut pengar på att köpa en häst och de ville heller inte "fastna" i en häst som de uttryckte det, utan ville kunna lämna tillbaka den smidigt. De kunde inget om hästar och var inte ett dugg intresserade men de ställde upp så gott de kunde inom sina ramar. De körde till stallet då de kunde men annars fick jag gå, även om det var oplogad snö och 20 minusgrader. Mamma hjälpte mig med stalljourer då jag var 15 men inte då jag blev äldre.

Jag fick aldrig träna, än mindre tävla. Vi bodde flera mil från ett ridhus och när de andra ponnytjejerna åkte på träningar och tävlingar var jag glad om jag fick följa med - som åskådare. Behövde jag hjälp i ridningen fick jag ta hjälp av äldre hästägare på samma stall - någon transportering var det inte tal om. Förresten, EN gång fick jag tävla på en lokal hoppning. Mina föräldrar var med hela dagen men de var på väldigt dålig humör och jag kan beskriva det precis som du upplever det. Det var inte så roligt och jag kände mig än mer som en belastning.

Jag förstår hur du känner och den frustration man upplever i din ålder när man är så beroende av föräldrarnas välvilja för att kunna utöva sitt intresse. Jag var likadan och ibland grät jag tom av avundsjuka när mina väninnor åkte iväg på träning/tävling och jag aldrig fick samma chans.
Men saken är den att när man blir äldre och inser vilket arbete det är att tjäna ihop de pengar en häst kostar (och då var det mkt billigare för mig än för de som har häst i sydsverige och dessutom tränar/tävlar) och vilket ansvar och engagemang det är för någon som inte dessutom är intresserad... ja, då tänker man om. Jag är oerhört tacksam för att jag öht fick ha häst. Det var inga välutbildade läromästare, rosettplockare och ädla springare jag fick ha men dock hade den fyra ben och svans ;)

I efterhand ser jag hur mkt jag har lärt mig på att inte alltid ha det serverat, och jag har blivit mkt mer ödmjuk för mina föräldrars insats de gjort trots att de inte var hästintresserade under alla mina år jag var beroende av dem. Min första egna häst köpte jag för ärvda pengar då jag var 17 år och det var en promenadhäst som kostade 6000 kr. Nu är jag vuxen och arbetande och jag har lagt hästköparplanerna helt på hyllan - jag har helt enkelt inte råd. Så de som får ha häst är i mina ögon lyckligt lottade, om om de dessutom får det betalat av deras föräldrar... ja, det säger sig självt. Det inser du kanske först om tio år, men jag hoppas att du kan ta till dig lite av svaren i den här tråden och vända på det och se att du faktiskt har det väldigt bra. Trots dina känslor (som jag förstår att man har i din sits och ålder).

Det där med karriär och tävla varje helg är något de flesta inte kan unna sig förrän de är vuxna och själva bestämmer var tid och pengar ska hamna. Om de har turen att ha dem.:crazy:
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 689
Senast: Anonymisten
·
Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad...
3 4 5
Svar
86
· Visningar
13 157
Senast: lizzie
·
L
  • Artikel Artikel
Dagbok Denhär berättelsen börjar i december året 2006. Det var en mamma en pappa och deras lilla bebis som var i himlen. Dom skulle få en till...
2
Svar
37
· Visningar
3 031
Senast: manda
·
Hoppning Hej, tänkte fråga om lite hjälp och råd. Jag har en häst och vi har haft det lite upp och ner, har har haft henne i lite mer än 2 år...
Svar
8
· Visningar
2 116
Senast: zarmino
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CCVIII
  • Textilåtervinning
  • Valet i USA

Hund, Katt, Andra Djur

  • Lugnande medel till hund.
  • Uppdateringstråd 30
  • Akvarietråden V

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp