Flytta?

[Wille]

På något sätt så måste du göra din värld större.
Just nu så får ingenting plats inuti den lilla ruta som du har skapat åt dig själv.
Du får ju knappt plats där själv så några andra människor kan verkligen inte klämma in sig där också.

Jag vet inte hur det ska gå till. I skolan märker jag att jag inte tar initiativ till att prata med andra. Däremot pratar jag glatt om jag blir tilltalad eller om samtal uppstår i små grupper. Men jag vet alltså inte hur man blir kompis med någon. Jag startade en tråd om det men fick dessvärre inte mer än ett svar som inte sa mer än att det är svårt om man inte har fler kontaktytor med klasskamraterna. Det har ju inte jag.

Jag lyckades inte skapa vänskap med någon på ridskolan heller när jag red där.

 

[Inte_Ung]

Min nuvarande medicinering har inte viktökning som biverkning. Jag har bara gått upp ändå. Därför är jag jävligt opepp på att byta till en medicin som har viktuppgång som biverkning.

Du måste ju på något sätt komma ur din låsning.
Du har kapat bort allt ur ditt liv av rädsla för hur det kan bli eller av ointresse. När inget finns kvar så blir ju livet torftigt och deprimerande.
När man är deprimerad så är ju ingenting roligt eller intressant utan bara jobbigt, och då så kapar du bort ännu mera.
Du sitter nu i en så liten ruta att du inte ens får plats själv. Allt är för otäckt, ointressant eller ansträngande.

Nu så har du ju valet att sitta kvar i den lilla, obekväma rutan eller att på något vis ta dig ur den.
Men tyvärr så är det så att det inte kommer att komma en lösning som gör att rutan försvinner åt dig. Den enda som kan göra rutan större är du själv. Rutan behöver bli stor nog för att andra skall få plats för att din ensamhet skall gå över. I dagsläget så får inte ens en katt plats, den kan ju bli för besvärlig.

 

[Inte_Ung]

Jag vet inte hur det ska gå till. I skolan märker jag att jag inte tar initiativ till att prata med andra. Däremot pratar jag glatt om jag blir tilltalad eller om samtal uppstår i små grupper. Men jag vet alltså inte hur man blir kompis med någon. Jag startade en tråd om det men fick dessvärre inte mer än ett svar som inte sa mer än att det är svårt om man inte har fler kontaktytor med klasskamraterna. Det har ju inte jag.

Jag lyckades inte skapa vänskap med någon på ridskolan heller när jag red där.

Du behöver en större ruta där andra får plats.
Det kanske skulle hjälpa om du försökte att bli av med några av dina fobier? Och sedan försökte utöva, strunta i om du är intresserad eller inte, någon aktivitet som många andra människor uppskattar. Jag skulle föreslå titta på TV där. Det är nog den absolut vanligaste aktiviteten människor ägnar sig åt.
Men musik är också något som de flesta har en relation till.

Vilka låtskrivare och sångare gillar du?
Min favorit bland låtskrivare är Desmond Child och min favoritartist är Hubert Kha.

 

[Wille]

Du behöver en större ruta där andra får plats.
Det kanske skulle hjälpa om du försökte att bli av med några av dina fobier? Och sedan försökte utöva, strunta i om du är intresserad eller inte, någon aktivitet som många andra människor uppskattar. Jag skulle föreslå titta på TV där. Det är nog den absolut vanligaste aktiviteten människor ägnar sig åt.
Men musik är också något som de flesta har en relation till.

Vilka låtskrivare och sångare gillar du?
Min favorit bland låtskrivare är Desmond Child och min favoritartist är Hubert Kha.

Jag har bara en fobi (eller två). Jag har gått i behandling för den med både kbt och hypnos men dessa har inte lyckats. Förra året blev jag satt i kö för att få emdr. Väntetiden var ett halvår. När väntetiden gått fick jag veta att den som jobbade med detta inte längre gjorde det. Så behandlingen uteblev.

Jag gillar bl.a. Mark Knopfler och Avicii.

 

[tuaphua]

M

Jag vet inte hur det ska gå till. I skolan märker jag att jag inte tar initiativ till att prata med andra. Däremot pratar jag glatt om jag blir tilltalad eller om samtal uppstår i små grupper. Men jag vet alltså inte hur man blir kompis med någon. Jag startade en tråd om det men fick dessvärre inte mer än ett svar som inte sa mer än att det är svårt om man inte har fler kontaktytor med klasskamraterna. Det har ju inte jag.

Jag lyckades inte skapa vänskap med någon på ridskolan heller när jag red där.

Visst kan man lyckas hitta vänskaper på skola eller ridskola. Men det kan ju också vara så att folk har fullt upp som det är och endast är där för att plugg/rida och håller det lite kort utan att vara otrevliga. Och det betyder ju inte att du måste gjort ngt fel. Utan kanske bara att de inte är tillgängliga.

Om man vill försöka inleda samtal kan man ju tex bara i förbigående nämna "Vad spännande/kul/blabla det här var!" eller fråga om ngt i pluggandet/ridningen eller i skolan kanske "hur kom det sig att du sökte hit?", "odlar du hemma?" etc. Så kanske samtalet kommer igång. Och det finns kanske en möjlighet att fler i din klass delar ditt odlingsintresse. Det kanske kan bli mycket givande samtal för er. Det är ju dessutom inom ett område du är bra på och säkerligen kan hitta mycket att säga om.

 

[Wille]

M

Visst kan man lyckas hitta vänskaper på skola eller ridskola. Men det kan ju också vara så att folk har fullt upp som det är och endast är där för att plugg/rida och håller det lite kort utan att vara otrevliga. Och det betyder ju inte att du måste gjort ngt fel. Utan kanske bara att de inte är tillgängliga.

Om man vill försöka inleda samtal kan man ju tex bara i förbigående nämna "Vad spännande/kul/blabla det här var!" eller fråga om ngt i pluggandet/ridningen eller i skolan kanske "hur kom det sig att du sökte hit?", "odlar du hemma?" etc. Så kanske samtalet kommer igång. Och det finns kanske en möjlighet att fler i din klass delar ditt odlingsintresse. Det kanske kan bli mycket givande samtal för er. Det är ju dessutom inom ett område du är bra på och säkerligen kan hitta mycket att säga om.

Jag har hittills aldrig lyckats även om jag pratat med folk. Det har liksom alltid stannat på nivån "ytlig bekantskap" och när kontaktytan försvunnit så blir det ingen mer kontakt.

 

[tuaphua]

Jag har bara en fobi (eller två). Jag har gått i behandling för den med både kbt och hypnos men dessa har inte lyckats. Förra året blev jag satt i kö för att få emdr. Väntetiden var ett halvår. När väntetiden gått fick jag veta att den som jobbade med detta inte längre gjorde det. Så behandlingen uteblev.

Jag gillar bl.a. Mark Knopfler och Avicii.

Bör inte vårdgarantin se till att du då via öppenpsyk kan få EMDR via någon utomstående?
Jag fick det iag för typ 300 år sedan då inte min öppenpsyk kunde erbjuda det. Så det kostade mig inget extra. Och hjälpte väldigt!
Mitt trauma hämmade ju mig(förutom att jag hade psd och andra diagnoser) i mitt liv innan EMDR.

Och för dig är ju din fobi än mer hämmande iom att den hindrar dig från många vardagliga saker.

I jobbet har jag ofta mött ekipage där en häst som tex skyggat konstant och kastar sig vid en ridhusdörr. Ägaren blir rädd och rider inte vid dörren. Då börjar hästen bli rädd för den platsen med stol och lite värme en ridlärare kan sitta på i ett hörn i andra änden av ridhuset. Då rider ryttaren inte där. Då helt plötsligt blir läktaren läskig och man kan nu bara rida på en yttepyttevolt i mitten.
Och i vissa fall då bara i en gångart iom att i övriga kaosar det och man har undvikit dem. Man kan till slut knappt göra någonting.
Och så sitter ryttaren där på sin pyttevolt i trav och deppar över att den inte kommer starta MSV B i år heller.

Lite så blir ju ditt liv pga din fobi.
Kanske du kan beskriva för vården att ditt liv faktiskt begränsas väldigt av hur du mår. Och att du behöver EMDR.
Plus kanske annat också efter/före det.

Jag förstår att det känns fruktansvärt att vara så ensam. Och det borde ligga i vårdens intresse att hjälpa dig så att du känner dig trygg i att kunna delta i vardagliga event, samtal, lyssna på musik eller se på TV utan att få sådan panikångest.
Jag säger inte att du måste se på TV eller spela musik, umgås med folk du ogillar etc. Men att få så starka reaktioner på vardagliga ting är för mig tells på att de reaktionerna kan provceras fram av annat i vardagen. Och det vill man ju gå till grunden med och släcka ut de triggersarna. Så att du kan få ett mer öppet och tryggt liv.

Alla mediciner har heller inte viktuppgång som biverkning.

 

[Wille]

Bör inte vårdgarantin se till att du då via öppenpsyk kan få EMDR via någon utomstående?
Jag fick det iag för typ 300 år sedan då inte min öppenpsyk kunde erbjuda det. Så det kostade mig inget extra. Och hjälpte väldigt!
Mitt trauma hämmade ju mig(förutom att jag hade psd och andra diagnoser) i mitt liv innan EMDR.

Och för dig är ju din fobi än mer hämmande iom att den hindrar dig från många vardagliga saker.

I jobbet har jag ofta mött ekipage där en häst som tex skyggat konstant och kastar sig vid en ridhusdörr. Ägaren blir rädd och rider inte vid dörren. Då börjar hästen bli rädd för den platsen med stol och lite värme en ridlärare kan sitta på i ett hörn i andra änden av ridhuset. Då rider ryttaren inte där. Då helt plötsligt blir läktaren läskig och man kan nu bara rida på en yttepyttevolt i mitten.
Och i vissa fall då bara i en gångart iom att i övriga kaosar det och man har undvikit dem. Man kan till slut knappt göra någonting.
Och så sitter ryttaren där på sin pyttevolt i trav och deppar över att den inte kommer starta MSV B i år heller.

Lite så blir ju ditt liv pga din fobi.
Kanske du kan beskriva för vården att ditt liv faktiskt begränsas väldigt av hur du mår. Och att du behöver EMDR.
Plus kanske annat också efter/före det.

Jag förstår att det känns fruktansvärt att vara så ensam. Och det borde ligga i vårdens intresse att hjälpa dig så att du känner dig trygg i att kunna delta i vardagliga event, samtal, lyssna på musik eller se på TV utan att få sådan panikångest.
Jag säger inte att du måste se på TV eller spela musik, umgås med folk du ogillar etc. Men att få så starka reaktioner på vardagliga ting är för mig tells på att de reaktionerna kan provceras fram av annat i vardagen. Och det vill man ju gå till grunden med och släcka ut de triggersarna. Så att du kan få ett mer öppet och tryggt liv.

Alla mediciner har heller inte viktuppgång som biverkning.

Det finns en timme bort. Jag är inte riktigt beredd att åka så långt för fobiträning. Tänk om det blir så jobbigt att jag inte kan köra hem?

Min nuvarande psykolog ska utbilda sig inom emdr så kanske kan jag få den behandlingen på min mottagning ändå.

De flesta antidepressiva har viktuppgång som biverkning. Den jag har nu är ett undantag (och en anledning till att jag har just den).

 

[fijja]

Det finns en timme bort. Jag är inte riktigt beredd att åka så långt för fobiträning. Tänk om det blir så jobbigt att jag inte kan köra hem?

De flesta antidepressiva har viktuppgång som biverkning. Den jag har nu är ett undantag (och en anledning till att jag har just den).

Det är ju iaf inte säkert att den biverkningen drabbar dig? Alla mediciner har ju massvis med biverkningar men betyder ju absolut inte att en kommer drabbas av alla.
Sen är det ju faktiskt så att viktuppgång är inte det värsta som kan hända en person, vad som helst som kan förbättra ditt mående som det är nu är väl värt att försöka? Du kanske blir piggare av en Anna medicin och kommer ut och rör dig mer tex?

 

[SaraXX]

Du mår skit, det märks ju i tråd efter tråd. Men du vill inte prova en medicin som kanske kan hjälpa till att få ordning på ditt mående, och därmed en hel massa andra av dina bekymmer, eftersom det finns en liten risk att du går upp i vikt.

Jag börjar undra om du är rädd för att må bättre. Du slåss ju med näbbar och klor för att inte något ska ändras.

 

[Stekspaden]

Det finns en timme bort. Jag är inte riktigt beredd att åka så långt för fobiträning. Tänk om det blir så jobbigt att jag inte kan köra hem?

Min nuvarande psykolog ska utbilda sig inom emdr så kanske kan jag få den behandlingen på min mottagning ändå.

De flesta antidepressiva har viktuppgång som biverkning. Den jag har nu är ett undantag (och en anledning till att jag har just den).

Mår du så dåligt att du inte kan ta dig hem brukar det gå att ordna att vila på mottagningen / vila i bilen om det är väder för det.
Har fungerat för mig iallafall.

 

[Niyama]

En tanke, vet inte om det nämnts? Men har du haft kontaktperson nån gång? Du verkar ju ganska isolerad, med en kontaktperson skulle du ju kunna testa lite olika aktiviteter med sällskap. Ett sällskap som dessutom har lite förståelse för dina svårigheter.

 

[Wille]

En tanke, vet inte om det nämnts? Men har du haft kontaktperson nån gång? Du verkar ju ganska isolerad, med en kontaktperson skulle du ju kunna testa lite olika aktiviteter med sällskap. Ett sällskap som dessutom har lite förståelse för dina svårigheter.

Jag har inte rätt att få en kontaktperson då jag inte har någon AST-diagnos.

 

[tuaphua]

Det finns en timme bort. Jag är inte riktigt beredd att åka så långt för fobiträning. Tänk om det blir så jobbigt att jag inte kan köra hem?

Min nuvarande psykolog ska utbilda sig inom emdr så kanske kan jag få den behandlingen på min mottagning ändå.

De flesta antidepressiva har viktuppgång som biverkning. Den jag har nu är ett undantag (och en anledning till att jag har just den).

Om det känns så tufft kanske du kan få sjukresor beviljat både dit och hem?
Det vet jag funkat så för många andra iaf. Så du kan ju ta upp det med din behandlare och se om denne kan hjälpa dig vidare isf?

 

[Stekspaden]

En tanke, vet inte om det nämnts? Men har du haft kontaktperson nån gång? Du verkar ju ganska isolerad, med en kontaktperson skulle du ju kunna testa lite olika aktiviteter med sällskap. Ett sällskap som dessutom har lite förståelse för dina svårigheter.

Har kontaktpersonen ett brett kontaktnät är det ännu bättre, har vänner som haft KP och via deras gemensamma aktiviteter hittat nya vänner mm. KP'n "krattade manegen" lite lätt för att komma igång att prata med andra och prova nya saker.

 

[Stekspaden]

Jag har inte rätt att få en kontaktperson då jag inte har någon AST-diagnos.

Man kan få en typ av kontaktperson via psykiatrin också

 

[gammalek]

Jag har inte rätt att få en kontaktperson då jag inte har någon AST-diagnos.

I min kommun kan man få kontaktperson även utan diagnos. Man behöver inte höra till LSS målgrupp utan det kan beviljas via socialtjänstlagen också.

 

[Wille]

Har kontaktpersonen ett brett kontaktnät är det ännu bättre, har vänner som haft KP och via deras gemensamma aktiviteter hittat nya vänner mm. KP'n "krattade manegen" lite lätt för att komma igång att prata med andra och prova nya saker.

Om jag ändå kunde få det, men det får jag inte. Jag har ansökt för ett år sedan.

 

[Inte_Ung]

Jag börjar undra om du är rädd för att må bättre. Du slåss ju med näbbar och klor för att inte något ska ändras.

Rädd för det okända snarare.
Världen utanför rutan har blivit skrämmande.

 

[Wille]

Man kan få en typ av kontaktperson via psykiatrin också

Det är det ingen som talat om för mig.

Jobbar de kvällar och helger? Eftersom jag studerar heltid har jag svårt att komma loss under kontorstid.