nyfikenienstrut
Trådstartare
Jag har ingen egen erfarenhet av psykiatrisk vård för egen del. Dock har jag både närmare och mer avlägsna vänner som haft behovet + att jag i mitt arbete då och då har kontakt med psykiatrin.
Jag upplever att psykiatrin får mycket "skit", tycker ni att det är befogat? Eller är det helt enkelt så att resurserna är för knappa för att alla som behöver ska få hjälp?
När det gäller BUP har jag både positiva och negativa erfarenheter. Det verkar vara mycket beroende på i vilken kommun man bor. När det gäller unga verkar det dock som om BUP i vissa fall avslutar ärenden snabbt, har inte patienten öppnat sig på x antal ggr så uppför kontakten (kanske lång kö man vill beta av, vad vet jag?). Medan BUP i andra kommuner både "behandlar" både barn och föräldrar under ganska lång tid utan att visa tidspress.
När det gäller vuxenpsyk antar jag att det också skiljer sig åt kommuner emellan. Jag blir dock förvånad när jag hör om personer som går till sin vårdcentral, får akutremiss till öppenpsyk. Det tar ca två veckor innan personen får komma dit för ett första samtal. Sedan tar det x antal veckor till innan personen får vidare kontakt eftersom man tydligen måste diskutera varje patient på patientkonferens. Mår man tillräckligt dåligt så kan det ju hända massor under den månaden... (Jo, jag vet att akutpsyk finns)
Och varför är det fortfarande så tabu att en del människor faktiskt behöver kontakta psykiatrin ibland?
Jag upplever att psykiatrin får mycket "skit", tycker ni att det är befogat? Eller är det helt enkelt så att resurserna är för knappa för att alla som behöver ska få hjälp?
När det gäller BUP har jag både positiva och negativa erfarenheter. Det verkar vara mycket beroende på i vilken kommun man bor. När det gäller unga verkar det dock som om BUP i vissa fall avslutar ärenden snabbt, har inte patienten öppnat sig på x antal ggr så uppför kontakten (kanske lång kö man vill beta av, vad vet jag?). Medan BUP i andra kommuner både "behandlar" både barn och föräldrar under ganska lång tid utan att visa tidspress.
När det gäller vuxenpsyk antar jag att det också skiljer sig åt kommuner emellan. Jag blir dock förvånad när jag hör om personer som går till sin vårdcentral, får akutremiss till öppenpsyk. Det tar ca två veckor innan personen får komma dit för ett första samtal. Sedan tar det x antal veckor till innan personen får vidare kontakt eftersom man tydligen måste diskutera varje patient på patientkonferens. Mår man tillräckligt dåligt så kan det ju hända massor under den månaden... (Jo, jag vet att akutpsyk finns)
Och varför är det fortfarande så tabu att en del människor faktiskt behöver kontakta psykiatrin ibland?