Falsterbodressyren, debattinlägg

[Badger]

Anar rundgång nu...

Var det förresten inte Dadde som inte trodde på bukmusklernas betydelse eftersom en hjort fortfarande kan springa även om man skjuter den i buken?

Det är nog att förenkla saken tror jag. Jo det är nämnt men inte som en central del i diskussionen. Såhär säger han (ta det här som att jag letat upp en text åt dig, för en gångs skull väldigt lätt att hitta på hans sida, jag har inga åsikter i muskelfrågan, antar att det rimligen finns veterinärer som faktiskt vet? Det borde finnas någon rät och slät forskningsartikel om muskelanvändning hos häst som kan berätta hur det ligger till, inte dressyrartikel som den här eller andra.)

BAKRE HÄVARMENS MUSKLER

Jag tar här inte med bakbenens relativt enkla muskelsystem - sträckare och böjare till hov- , kot- , has- och knäled.

Det finns även många korta muskler som förbinder kotorna och som verkar som sträckare på länden. Alla dessa muskler tjänar som sträckare på rygg och länd, på ryggen uppifrån sett och på länden sett från sidan.

När det gäller böjare av länden finns det inom ridningen två motstridiga uppfattningar. Det ena lägret anser att bukmusklerna (raka och sneda) är de verkliga böjarna av länden. Det andra lägret består av mig och jag anser att de primära böjarna av länden är filémuskulaturen. Den har sitt ursprung på undersidan av de tre sista bröstkotorna och de främsta ländkotornas kotkroppar. Fästet är på höftbenet.

Motivet för detta är följande: De raka och sneda bukmusklernas huvuduppgifter är att hålla upp det tunga bukinnehållet som utgörs av tarmar med innehåll som är känsligt för stora rörelser, det kan även innehålla ett foster. Sneda bukmuskeln deltar även i andningsverksamheten.

Eftersom ländrörelsen främst kommer i arbete vid galopp, tror jag inte att naturen avser att denna viktiga rörelse ska skötas av muskulatur som kan råka ut för tarm- och eventuell föltyngd på det sätt som kan ske under galopp (flykt).

Eftersom böjningen i såväl länd som sacroiliacaleden är relativt lindrig sköts detta bättre av muskler på ryggsidan. Att bukmuskulaturen är fästad på bröstben och bäckenben är, som jag ser det, för att dessa muskler ska "löpa med" och därigenom hållas vid spänst och liv. Skulle så inte vara fallet skulle buken bli mer lik juvret på högmjölkande kor.

Jag har jämfört filémusklerna på travare, galoppörer, harar, rävar, älgar och rådjur. Galoppörerna har avsevärt större filémuskler än travarna. Vidare har jag många gånger sett fyrfotadjur av flera slag springa för fullt med i stort sett bortskjuten mage. Däremot håller jag inte för otroligt att bukmuskulaturen kan användas för "ländböjning" vid vissa tillfällen, exempelvis när hästen urinerar.

Hästen växlar mellan olika muskelgrupper i länd-, bäcken- och höftledsregionen (gluteusmuskulaturen) när den växlar mellan samlingsrörelser och icke samlingsrörelser. Detta är min bestämda uppfattning.

http://www.jakobslund.se/dadde/art2.htm

 

[Badger]

Tyckte Dadde något om Philippe Karl? Vad tyckte Dadde?
De flesta som på något sätt kommit i kontakt med P Karl - kursat för, läst det han skrivit, hört om honom - tycker något om honom som person och/eller det (de tror) han förmedlar.

Jag har nog inte uttrycky mig om att någon ridning är "finare" än någon annan.

P Karl är fullständigt emot rollkur.
Baucher ändrade sig efter att ha råkat ut för en olycka som gjorde att han inte längre var lika stark som tidigare. Så här skriver https://losatyglar.com/2010/04/11/baucher-en-standigt-kontroversiell-hasttranare/
"Mellan hand och skänkel
Han kom snabbt på att det gick att kontrollera en häst via nacken. För att kunna göra detta drev han in i handen, så att säga. Han således gasade och bromsade på samma gång. Poängen med det hela var också att hästen skulle bli av med sina instinktiva reaktioner och genom att gasa och bromsa på en och samma gång skulle hjälperna slå ut varandra.

Bauchers metod går ut på att hästen inte kan undgå hjälperna. Det gör i sin tur att den ”ger sig” och att den låter sig underkastas människans hantering och ridning. Det är ryttarens minsta vink som gäller, och hästen i sig har att följa signalerna.

Hästens hals skulle också böjas. Här var det faktiskt bra om hästen gapade och försökte undkomma bettet. För då var hästen också tvungen att böja nacken också, i sin strävan att undkomma tygelns tryck.
För att få under bakkärran under hästen samlade Baucher upp hästen, så att bakbenen trampade närmare frambenen. Det kallas rassembler på Baucherspråk.

Olycka förändrade tekniken
Då han själv råkade ut för en olycka tappade han i styrka. Det gjorde att han under senare år kom att lägga om sin taktik för att träna hästar. Istället för att böja framåt nedåt för att lätta på fronen, började han höja nacken på hästen istället. Det visade sig bra mycket effektivare än rollmodellen, då han inte själv behövde använda lika mycket kraft för att åstadkomma samma resultat. Snarare tvärtom. Med den här metoden blev hästarna klart lättare.

Resultatet kom dessutom snabbare än med den andra tekniken. Men kontrollen av huvudet och nacken, den kvarstod som en vital punkt i träningsmetodiken, om än med mer separat hjälp och på ett mycket lättare sätt. Här fokuserades på avslappning i käkarna för att åstadkomma en bra hållning hos hästen. Den här varianten visade sig bli mycket mer populär i eftervärlden också, och den som oftast hänvisas till när folk talar om just Baucher som föregångare. "

Vet inte, frågade dig
PKarl verkar ju fortfarande dock rida efter Baucher även om det i så fall är hans senare ryggonda ridsätt. (Sedan gillade inte jag heller filmen på Philippe Karl som var här i tråden.)

he historic role of the Saumur School of Cavalry was to provide training for the officers and non-commissioned officers of the French cavalry. The style of equitation characteristic of the school was first taught by François Robichon de La Guérinière, the French riding master to King Louis XV and author of the manual École de Cavalerie published in 1731. In 1843, François Baucher introduced his method into the school. This event marked the beginning of a small "war" between the vicomte d'Aure (head of the school) and Baucher, which continued for several years.

 

[Badger]

Jag är väl mest fascinerad över att det presenteras som så mkt bättre bara för att hästarna har nosen framför lod... Här är OS 64, nästan 40 minuter för den som härdar ut. Det var ju tur dom hade kandar på den tiden som dom kunde dra i.. Annars vet jag inte hur det hade gått, hästarna hade förmodligen stuckit all världens väg.
Bara tänk vilka ögonblicksbilder man kunnat få på den tiden

När man ser äldre filmer undrar jag nästan alltid i slutänden, är filmtekniken så dålig att de går lite snabbare? Har sett en liknande med -dansk kung på skrittur och den spontana tanken är att my god skrittade hästen verkligen i det där märkliga ryckiga tempot och lyfte han på hatten på det viset? och alla runtomkring går lite snabbt och ryckigt. Artikeln med fotona nämnde hur mycket fotografiet har utvecklats sedan 60-talet, är det detsamma med filmen? Borde man tänka sig att dra ned tempot med någon tiondel? och lägga till några bildplåtar emellan (film är ju en radda bilder på plast med hål i kanten, ända fram till 80-talet till och med. Om man förlorar några bilder på vägen har man ju förlorat en bit rörelse.)

Nåja det om tempot, har fortfarande bara sett några minuter och undrar om de var ute och red samma häst på regementet nästa dag och övade dressyr ibland. Intressant vilken ung sport det är. Eller kanske, intressant vad ung mycket sport är

 

[Badger]

Dessutom kunde dom uppenbarligen inte piaffera på den tiden heller inne på tävlingsbanan fastän hästarna aldrig gick bakom lod

Det är inget konstigt med en del av det där, läste precis en liten bit ur en bok av Wrangel från sent 1800-tal, (för att jag läste i "alla" böcker ur bokhyllan om öppnor, utom den då, för där fanns de inte ) och han nämner sidvärtesrörelser som någonting man inte gör speciellt ofta eller länge när hästen väl lärt sig hjälpen. Piaff ligger med bland capriole och andra kuriositeter från forntiden, boken verkar ha använts ganska många år. Så det verkar inte finnas någon stadig tradition av piaff över tiden, i Sverige i alla fall, utan snarare en lucka fram till 1900-talet då den inte dyker upp i de första dressyrprogrammen heller tror jag.
(Ok det var något jag råkade ramla över från tio minuters snabbkoll ur några böcker i fredags men ändå, kul! bara måste kolla igen men jag tror jag hittade 30 sidor damsadelsridning (som ändå var på väg ut enligt honom) och tio sidor dressyr.)

 

[Ray]

Det är nog att förenkla saken tror jag. Jo det är nämnt men inte som en central del i diskussionen. Såhär säger han (ta det här som att jag letat upp en text åt dig, för en gångs skull väldigt lätt att hitta på hans sida, jag har inga åsikter i muskelfrågan, antar att det rimligen finns veterinärer som faktiskt vet? Det borde finnas någon rät och slät forskningsartikel om muskelanvändning hos häst som kan berätta hur det ligger till, inte dressyrartikel som den här eller andra.)



http://www.jakobslund.se/dadde/art2.htm

Jag läste faktiskt det där och det är väl så att jag läst nån debatt när Dadde var som mest på krigsstigen där någon fastnat just vid denna kommentaren.
Läser man det så tror jag inte han har så fel i sak. Som jag förstår det ät bukmuskulaturen hos djur såväl som människa något som främst stöttar och stabiliserar. Det intressanta är ju att man kan klara det mesta utan starka bukmusklerna men då måste ytliga muskler jobba hårdare. Om muskler som har till uppgift att göra rörelser dessutom måste hålla stabiliteten blir de spända och drabbas av mjölksyra.
Vilket ju är vad risken är om ryggmusklerna ska göra allt när bukmusklerna är frånkopplade.

 

[Ray]

När man ser äldre filmer undrar jag nästan alltid i slutänden, är filmtekniken så dålig att de går lite snabbare? Har sett en liknande med -dansk kung på skrittur och den spontana tanken är att my god skrittade hästen verkligen i det där märkliga ryckiga tempot och lyfte han på hatten på det viset? och alla runtomkring går lite snabbt och ryckigt. Artikeln med fotona nämnde hur mycket fotografiet har utvecklats sedan 60-talet, är det detsamma med filmen? Borde man tänka sig att dra ned tempot med någon tiondel? och lägga till några bildplåtar emellan (film är ju en radda bilder på plast med hål i kanten, ända fram till 80-talet till och med. Om man förlorar några bilder på vägen har man ju förlorat en bit rörelse.)

Nåja det om tempot, har fortfarande bara sett några minuter och undrar om de var ute och red samma häst på regementet nästa dag och övade dressyr ibland. Intressant vilken ung sport det är. Eller kanske, intressant vad ung mycket sport är

Alla gamla filmer är ju så. Nåt konstigt är det....

 

[Badger]

Jag läste faktiskt det där och det är väl så att jag läst nån debatt när Dadde var som mest på krigsstigen där någon fastnat just vid denna kommentaren.
Läser man det så tror jag inte han har så fel i sak. Som jag förstår det ät bukmuskulaturen hos djur såväl som människa något som främst stöttar och stabiliserar. Det intressanta är ju att man kan klara det mesta utan starka bukmusklerna men då måste ytliga muskler jobba hårdare. Om muskler som har till uppgift att göra rörelser dessutom måste hålla stabiliteten blir de spända och drabbas av mjölksyra.
Vilket ju är vad risken är om ryggmusklerna ska göra allt när bukmusklerna är frånkopplade.

Hm jag tycker mest att det är lustigt att man inte bara vet? Att det är en sak att diskutera.

Själv tycker jag alla beskrivningar låter helt rimliga, trots att de leder till olika slutsatser, men jag vet ju inget om varken häst eller människoanatomi.

Att använda hela muskelkorsetten verkar ju helt rimligt, men att använda ryggen likaså.

 

[Ray]

Hm jag tycker mest att det är lustigt att man inte bara vet? Att det är en sak att diskutera.

Själv tycker jag alla beskrivningar låter helt rimliga, trots att de leder till olika slutsatser, men jag vet ju inget om varken häst eller människoanatomi.

Att använda hela muskelkorsetten verkar ju helt rimligt, men att använda ryggen likaså.

Hästforskning ligger ju lite efter tror jag. Så det finns utrymme för folks egna tolkningar. Lite som religion.

Men jag har likt många andra kvinnor erfarenhet av när bukmusklerna inte fungerar och man får ont i ryggen. Har oxå märkt att ryggen mår bättre när bukmuskulaturen är i bättre skick.
Det är rimligt att det är så för andra däggdjur oxå.
Men det är ju svårare att utvärdera hur hästen känner sig. Det blir mycket egen tolkning från vår sida om vad våra hästar tycker och tänker.

 

[Badger]

Hästforskning ligger ju lite efter tror jag. Så det finns utrymme för folks egna tolkningar. Lite som religion.

Men jag har likt många andra kvinnor erfarenhet av när bukmusklerna inte fungerar och man får ont i ryggen. Har oxå märkt att ryggen mår bättre när bukmuskulaturen är i bättre skick.
Det är rimligt att det är så för andra däggdjur oxå.
Men det är ju svårare att utvärdera hur hästen känner sig. Det blir mycket egen tolkning från vår sida om vad våra hästar tycker och tänker.

Jo samma här, jag känner ju inte att jag tränat magen när jag sprungit, men visst sjutton är det svårt att springa med ont i magmusklarna samtidigt är jag ju faktiskt tvåbent.

Jo det verkar ligga lite efter, synd. Det var ju till och med en diskussion i Ridsport för några år sedan om man ens kunde få hästen att lägga mer tyngd på bakbenen.

 

[axel]

Jo samma här, jag känner ju inte att jag tränat magen när jag sprungit, men visst sjutton är det svårt att springa med ont i magmusklarna samtidigt är jag ju faktiskt tvåbent.

Jo det verkar ligga lite efter, synd.

Du är en "legmover" som en del hästar är eller rids utan påkopplad bukaktivitet.Titta på elitlöparna. Vi är förvisso tvåbenta men vi använder armarna för att få styrkan genom kroppen. Tänk dig nu sprinters och skidåkarna. Ta i mer eller träna magen separat och känn efter hur du kan springa med aktiva magmuskler.

 

[lil-sis]

Alla gamla filmer är ju så. Nåt konstigt är det....

De har färre bildrutor per minut. Inte så underligt

 

[Ray]

Jo samma här, jag känner ju inte att jag tränat magen när jag sprungit, men visst sjutton är det svårt att springa med ont i magmusklarna samtidigt är jag ju faktiskt tvåbent.

Jo det verkar ligga lite efter, synd. Det var ju till och med en diskussion i Ridsport för några år sedan om man ens kunde få hästen att lägga mer tyngd på bakbenen.

Det är ju därför var och en blir salig på sin tro . Det finns inga bevis som inte går att ifrågasätta.
Min magkänsla är att själva rörligheten hos hästen är det intressanta. Blir rörligheten begränsad tänker jag att det är för att hästen måste kompenstionsspänna sig för att hålla balansen. Men just rörlighet är ju rätt svår att mäta objektivt.
En westernhäst kan man ju se både som att den har bra rörlighet och begränsad rörlighet beroende på var och hur man tittar. Och det är väl därför man inte kommer överens. ..

 

[Badger]

Du är en "legmover" som en del hästar är eller rids utan påkopplad bukaktivitet.Titta på elitlöparna. Vi är förvisso tvåbenta men vi använder armarna för att få styrkan genom kroppen. Tänk dig nu sprinters och skidåkarna. Ta i mer eller träna magen separat och känn efter hur du kan springa med aktiva magmuskler.

mja, jag försöker använda magmusklerna men jag behöver tänka på det, har tränat magen separat och det är därför jag försöker. Men jag får inte mer "springeffekt" av det ännu i alla fall. Men är ju fortfarande inte fyrbent då.

 

[Badger]

Det är ju därför var och en blir salig på sin tro . Det finns inga bevis som inte går att ifrågasätta.
Min magkänsla är att själva rörligheten hos hästen är det intressanta. Blir rörligheten begränsad tänker jag att det är för att hästen måste kompenstionsspänna sig för att hålla balansen. Men just rörlighet är ju rätt svår att mäta objektivt.
En westernhäst kan man ju se både som att den har bra rörlighet och begränsad rörlighet beroende på var och hur man tittar. Och det är väl därför man inte kommer överens. ..

Hm eller så är syftet med western och tex fälttävlan eller dressyr bara helt olika ursprungligen?

typ (amerikansk surmulen bloggare) (jag har aldrig suttit på en westernhäst själv och knappt sett en tävling)

Why I say that the ropers are better horsemen is very simple, they take a horse and get the job done, which requires skills.
There is no need for them to learn how to have a horse to change leads, for what? They are riding a cattle horse that moves in his own way to help the cowboy in getting his job done.

(han skriver ganska irriterande)

dvs Tuaphuas kommentar om att hon kikade på grundridningen i western men inte mer.

 

[Waco]

Jag läste faktiskt det där och det är väl så att jag läst nån debatt när Dadde var som mest på krigsstigen där någon fastnat just vid denna kommentaren.
Läser man det så tror jag inte han har så fel i sak. Som jag förstår det ät bukmuskulaturen hos djur såväl som människa något som främst stöttar och stabiliserar. Det intressanta är ju att man kan klara det mesta utan starka bukmusklerna men då måste ytliga muskler jobba hårdare. Om muskler som har till uppgift att göra rörelser dessutom måste hålla stabiliteten blir de spända och drabbas av mjölksyra.
Vilket ju är vad risken är om ryggmusklerna ska göra allt när bukmusklerna är frånkopplade.

Du tänker helt rätt! Muskler kan delas in i djupa, lednära, stabiliserande - lokal muskulatur. Hit räknas bukmusklerna! Samt global muskulatur som är de stora kraftmusklerna. Hit räknas de stora musklerna som utför ledrörelser.

Vid brist på styrka/aktivitet i lokal muskulatur finns en större risk för skador och smärta (noceptiv smärta = vävnad, ej nervvävnad, som upplever skada eller risk för skada) då rörelsen från de globala musklerna utövar så stor kraft att de utan stabilisering riskerar att "skapa positioner" som kan ge upphov till skador på olika typer av vävnad.

Så fungerar människor och jag kan inte se, och har hittills inte hört, något som gör att det inte fungerar lika på djur.

Dagens rörliga och kraftfulla hästar behöver stabiliseras mer då de är avlade annorlunda än för 500 år sedan. Här misstänker jag att de har en annan typ av muskelfibersammansättning också vilket gör att kan jobba olika med t.ex. anaerobt och aerobt arbete.(mjölksyrearbete och mjölksyrefritt arbete) vilket också torde spela roll.

Detta tror jag är en stor del av den idag vanliga problematiken med ryggproblems hästar. Precis som den är den vanligaste orsaken till ryggproblem hos människor.

/Blivande fysioterapeut (sjukgymnast)

 

[Ray]

mja, jag försöker använda magmusklerna men jag behöver tänka på det, har tränat magen separat och det är därför jag försöker. Men jag får inte mer "springeffekt" av det ännu i alla fall. Men är ju fortfarande inte fyrbent då.

Du kan ha tränat dina ytliga magmuskler istället för de djupa...

 

[Ray]

Du tänker helt rätt! Muskler kan delas in i djupa, lednära, stabiliserande - lokal muskulatur. Hit räknas bukmusklerna! Samt global muskulatur som är de stora kraftmusklerna. Hit räknas de stora musklerna som utför ledrörelser.

Vid brist på styrka/aktivitet i lokal muskulatur finns en större risk för skador och smärta (noceptiv smärta = vävnad, ej nervvävnad, som upplever skada eller risk för skada) då rörelsen från de globala musklerna utövar så stor kraft att de utan stabilisering riskerar att "skapa positioner" som kan ge upphov till skador på olika typer av vävnad.

Så fungerar människor och jag kan inte se, och har hittills inte hört, något som gör att det inte fungerar lika på djur.

Dagens rörliga och kraftfulla hästar behöver stabiliseras mer då de är avlade annorlunda än för 500 år sedan. Här misstänker jag att de har en annan typ av muskelfibersammansättning också vilket gör att kan jobba olika med t.ex. anaerobt och aerobt arbete.(mjölksyrearbete och mjölksyrefritt arbete) vilket också torde spela roll.

Detta tror jag är en stor del av den idag vanliga problematiken med ryggproblems hästar. Precis som den är den vanligaste orsaken till ryggproblem hos människor.

/Blivande fysioterapeut (sjukgymnast)

Kul att läsa!

 

[tuaphua]

Hm eller så är syftet med western och tex fälttävlan eller dressyr bara helt olika ursprungligen?

typ (amerikansk surmulen bloggare) (jag har aldrig suttit på en westernhäst själv och knappt sett en tävling)
(han skriver ganska irriterande)

dvs Tuaphuas kommentar om att hon kikade på grundridningen i western men inte mer.

Ridinriktningar är olika pga de olika syftena.

Vi vill ha luft i dressyrhästarnas gång.
Ska man valla kor eller rida fälttävlan vill man inte ha den typen av gång.
Den är oekonomisk och kräver en orubbad balans för att kunna hålla sig så "i luften".
Ska man valla kor måste hästen ha lätt att trampa om och skifta balans. De kan inte vara för högt upp i luften. Då blir de långsamma.

De kan heller inte gå i samling en hel dag under ranchjobb eller runt en fälttävlansbana. Det tar för mycket energi och gör dem långsamma.

På dressyrbanan är det viktigare hur de gör rörelserna än att de kommer så fort som möjligt.

Det är ett av skälen till att man rider med kontakt i tygeln på dressyrhästar.
Och att man kan skita i det på en westernhäst. För även i westerns grenar där man inte behöver vara snabb utan bara rida exakta linjer/mönster är gången och formen präglad av ursprunget, ranchjobbet.
Då skulle det vara bekvämt, funktionellt och ekonomiskt energimäsdigt.

 

[tuaphua]

Du tänker helt rätt! Muskler kan delas in i djupa, lednära, stabiliserande - lokal muskulatur. Hit räknas bukmusklerna! Samt global muskulatur som är de stora kraftmusklerna. Hit räknas de stora musklerna som utför ledrörelser.

Vid brist på styrka/aktivitet i lokal muskulatur finns en större risk för skador och smärta (noceptiv smärta = vävnad, ej nervvävnad, som upplever skada eller risk för skada) då rörelsen från de globala musklerna utövar så stor kraft att de utan stabilisering riskerar att "skapa positioner" som kan ge upphov till skador på olika typer av vävnad.

Så fungerar människor och jag kan inte se, och har hittills inte hört, något som gör att det inte fungerar lika på djur.

Dagens rörliga och kraftfulla hästar behöver stabiliseras mer då de är avlade annorlunda än för 500 år sedan. Här misstänker jag att de har en annan typ av muskelfibersammansättning också vilket gör att kan jobba olika med t.ex. anaerobt och aerobt arbete.(mjölksyrearbete och mjölksyrefritt arbete) vilket också torde spela roll.

Detta tror jag är en stor del av den idag vanliga problematiken med ryggproblems hästar. Precis som den är den vanligaste orsaken till ryggproblem hos människor.

/Blivande fysioterapeut (sjukgymnast)

Man har fått in mer rörlighet med fullbloden. Men också mer Kissing spines och svåra munnar.

Med det överrörliga tillkommer ju risken att de rör sig i lägen som är osunda.
Jag är själv extremt överrörlig och har en likadan häst. Vi måste båda arbetas i rätt lägen/form för att undvika gå sönder.
Rent i hållbarhetssyfte finns inte direkt några fördelar med extrem rörlighet.
Det gör bara det svårare och kräver mer noggrannhet.

Med ökad rörlighet och instabilitet tycker jag också det verkar som om man blir mer balanskänslig.
Och balansövningar kan man göra med halsen böjd åt olika håll för att lära hästen balansera upp i bakkärran såna balansskiftningar som det blir av hals och huvuds tyngd. De ska alltså lära sig sluta hålla balansen i halsen och börja balansera sig genom bål och bakdel.

 

[Fiador]

Jag läste faktiskt det där och det är väl så att jag läst nån debatt när Dadde var som mest på krigsstigen där någon fastnat just vid denna kommentaren.
Läser man det så tror jag inte han har så fel i sak. Som jag förstår det ät bukmuskulaturen hos djur såväl som människa något som främst stöttar och stabiliserar. Det intressanta är ju att man kan klara det mesta utan starka bukmusklerna men då måste ytliga muskler jobba hårdare. Om muskler som har till uppgift att göra rörelser dessutom måste hålla stabiliteten blir de spända och drabbas av mjölksyra.
Vilket ju är vad risken är om ryggmusklerna ska göra allt när bukmusklerna är frånkopplade.

Och detsamma gäller ju även nackmusklerna då, att dom blir överansträngda om hästen måste hålla fast sitt huvud bakom lod, främst i den lägre "runda" formen (som dom flesta hobbyryttare rider runt i) då tyngdkraftens inverkan i det läget är mycket stark. Det man vinner på de ena förlorar man på det andra.