Facket bjuder bara in ett kön

Jag jobbar inom en mansdominerad branch och har gått på några träffar riktade mot bara kvinnor, dock inga konferenser.

Vi pratar mest om hur vi lockar fler kvinnor till branchen, hur vi BEHÅLLER de kvinnor som finns i branchen, hur vi förhåller oss till den oerhört sexistiska arbetsmiljö som några av oss tvingas utstå och hur vi löser problem med sexism på arbetsplatser. Väldigt konstruktivt, och VÄLDIGT skönt.

Och så pratar vi jobb, så klart!

Och då finns det en vits med att träffarna riktar sig till de som vill arbeta mot könsdiskrimineringen. Därmed inte sagt att män inte är välkomna enligt mig, jag kan se en poäng att bjuda in MÄN som vill diskutera samma punkter - de har ju verkligen nytta av en djupare kunskap i punkterna!
 
För övrigt så förstår jag argumentet mot aktiviteter riktade mot enbart kvinnor, för det blir ju separatistiskt och jag skulle önska att det inte behövdes, men ibland behöver man kunna få ANDAS i sitt yrkesliv. Inte bara fajtas och stå på sig och slå sig fram varenda jäkla sekund av varenda dag, år ut och år in.

Att träffa andra kvinnor kan vara ett sätt att kunna prata om sitt jobb utan att vara på sin vakt hela tiden, och då är det också lättare att ta in ny information och ha bra, djupa diskussioner.

Det blir ett sätt att inhämta ny energi och orka fortsätta med sitt jobb.
 
Fruktansvärt. Här sitter samma människor och skriver om feminism men detta är då helt okej för "det är ett mansdominerat yrke och det är ju ganska trevligt att träffa andra kvinnor i branchen..."

Two faced or what?

Feminism = makten till kvinnorna eller ett jämställt samhälle? Var ska man börja


Tänk om männen skulle åka på manskonferens där kvinnor inte var välkomna. Helt okej för det är ju trevligt att träffa andra män inom yrket.

:mad:
Fast om det handlar om ett extremt kvinnodominerat yrke hade väl inte det sistnämnda varit så fel?

Egentligen skulle sådant som ovan beskrivits så klart inte behövas åt något håll, men på ett sätt finns en poäng med att få träffa branschfolk av samma kön. Jag vet inte om det är att kalla diskriminering - det är ju snarare ett försök att på sikt få en jämnare fördelning genom att försöka se till att fler stannar i branschen.
 
Ett större problem tycker jag är att det ofta är underligt formulerade programpunkter på könsriktade konferenser och föreläsningar.

"Vilka problem stöter vi på som kvinnor i xxx-branschen" t ex. Istället för "Hur undviker vi att hamna i yyyy-fällan". Det blir lätt en dagslång fokusering på det vi redan vet, problemet. Inte hur vi löser det.

Exakt det upplevde jag på träffen jag var på. Mycket "det här är fel" och inget "hur löser vi och hanterar det här".
 
Plus att lägg ner det där, det var ett fult tjuvnyp. Har du testat att jobba i ett mansdominerat yrke med enbart män där du dessutom blivit sexuellt trakasserad av en av dem?! Det har jag och det är f-n inte lätt att lyfta problemet då. Så ja, det var trevligt att träffa andra kvinnor i branschen på en träff som var gjord enbart för oss.
Detta är viktigt. Har också jobbat på en mansdominerad arbetsplats där det generellt funnits en sexistisk attityd. Om man som kvinna då reagerade på det var den första spontana frågan: "har du mens?". Då är det verkligen inte lätt att göra något åt problemet, eftersom attityden genomsyrar hela företaget. På sådana arbetsplatser kan jag verkligen se en poäng med träffar eller liknande, som riktar sig till kvinnor.
 
Ett sätt att arbeta för det är ju att ha sådana konferenser som komplement. Jag förstår absolut att det finns ett behov. Det kan vara tufft att vara i minoritet. Sen ska man också lyfta frågorna bland alla.
Om män upplever behov att träffas för att de är i minoritet i ett kvinnodominerat yrke och upplever svårigheter med det så ser jag inget fel i det heller.
Precis min tanke.
 
En vän till mig har en son i yngre tonåren som dansar balett. Han har tydligen fått vara med i en grupp med andra dansande tonårskillar. Killarna träffas och fikar och ibland kommer någon professionell och håller föredrag.
Det var ett initiativ av en förening, skola etc för att killarna skulle få träffa varandra.
Jag ser inte något fel i det.
 
Hur hade ni sett på det om det var ett kvinnodominerat yrke och de hade manskonferans?
Menar du att det skulle vara fel på något vis? Jag skulle vara fullt förstående för om de hade tex "mankonferans" för förskolelärare. (Där jag bor finns det extremt många förskolor. Jag har en gång sett en man bland de som varit ute med barnen, annars är det uteslutande kvinnor)
 
Menar du att det skulle vara fel på något vis? Jag skulle vara fullt förstående för om de hade tex "mankonferans" för förskolelärare. (Där jag bor finns det extremt många förskolor. Jag har en gång sett en man bland de som varit ute med barnen, annars är det uteslutande kvinnor)
Se inlägg #31 :)
 
Det var inget svar på min fråga där. Tycker det blir lite fånigt när någon kommer in i en diskussion, ställer en fråga som antyder att folk "tänker fel" och sedan vägrar förklara sina tankar närmare när de blir ifrågasatta. Så, jag hade hoppats på en förklaring från dig :)
Det är något du har tolkat fel. Det var en enkel fråga inte något som antyder att någon har fel:D
 
Exakt det upplevde jag på träffen jag var på. Mycket "det här är fel" och inget "hur löser vi och hanterar det här".
Jag tänker att det finns en onödig polarisering i det där. I mitt yrke har vi också ett slags nätverk för kvinnor, och yrket är extremt mansdominerat. Jag lutar åt att en hel del av de saker vi i ett kvinnligt nätverk kan identifiera som fel på något sätt, samtidigt är sådant som det inte riktigt ligger i vår makt att lösa. I alla fall inte inom överskådlig tid och med tillgängliga medel. Då finns det, tycker jag, ändå en stor poäng i att tillsammans identifiera felet och att diskutera lite vad det där felet så att säga gör med oss. För mig blir det ett slags stöd i att det inte är jag som är galen, det är världen.
 
Jag tänker att det finns en onödig polarisering i det där. I mitt yrke har vi också ett slags nätverk för kvinnor, och yrket är extremt mansdominerat. Jag lutar åt att en hel del av de saker vi i ett kvinnligt nätverk kan identifiera som fel på något sätt, samtidigt är sådant som det inte riktigt ligger i vår makt att lösa. I alla fall inte inom överskådlig tid och med tillgängliga medel. Då finns det, tycker jag, ändå en stor poäng i att tillsammans identifiera felet och att diskutera lite vad det där felet så att säga gör med oss. För mig blir det ett slags stöd i att det inte är jag som är galen, det är världen.

Det håller jag med om men det får inte väga över på ena sidan (inte i ett forum som faktiskt skulle kunna ha en högre diskussion). I fallet jag var med om var det som sagt verkligen gnälligt och väldigt lite konstruktiva samtal.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i... 2
Svar
28
· Visningar
3 827
Senast: malumbub
·
Skola & Jobb Min arbetsgivare har anordnat någon form av kickoff fre-lör. Det är med lite föreläsningar och gemensam middag fre kväll. Och avslut vid... 4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 691
Senast: Cattis_E
·
Kropp & Själ Jag har hamnat i ett dilemma med mig själv ang trådrubriken. Jag har alltid haft lite svårt för att bli bjuden på saker, ekonomiskt... 2
Svar
34
· Visningar
5 669
Senast: _Taggis_
·
Relationer Skriver under anonymt nick nu. Det är väldigt långt och jag vet inte om jag kommer få några svar, men känner att jag behöver stöd och är... 2
Svar
27
· Visningar
11 139
Senast: Imna
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • FÅRtråden
  • Akvarietråden V
  • Rehabtid dragna tänder

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp