Få sjukvården att lyssna på ung tjej

Ska försöka få till ett svar på det ni alla har skrivit här.
Jag får känslan av att vården inte gett klara besked angående de alternativ som finns, vilket ju då är hormonbehandling. Det behövs ju en läkare som kan lägga fram exakt vad hormonbehandlingen gör och vad som händer om det inte behandlas. På ett bra sätt då. Det är en skör tjej som har haft en del problem med psykisk ohälsa, så jag förstår att hon inte vill ha hormoner som kan ställa till det ytterligare.
Man kan må bättre psykiskt av p-piller också :)
 
Att hon sprider de med kaffe är för att folk ska förstå att deras kaffe och koffeintag kan leda till missfall.
Hon påtalar också att de inte är något hon rekommenderar.

Märkligt att hon har blivit inbjuden och hållt föreläsningar för de som utbildar sig till barnmorskor om allt hon nu sprider är så hemskt.

Nu skrev ingen att allt är hemskt.

Det finns kommuner som bjuder in föreläsare som har noll vetenskaplig förankring. Och högskolor som bjuder in föreläsare som hävdar att samsovning är en form av incest. Att bli inbjuden som föreläsare är ingen kvalitetsstämpel i sig.
 
Att hon sprider de med kaffe är för att folk ska förstå att deras kaffe och koffeintag kan leda till missfall.
Hon påtalar också att de inte är något hon rekommenderar.

Märkligt att hon har blivit inbjuden och hållt föreläsningar för de som utbildar sig till barnmorskor om allt hon nu sprider är så hemskt.

Det forskningen säger väl är att _risken_ för missfall kan öka vid stort (!) intag av koffein under graviditeten.
 
Jag blir lite chockad över tonen i tråden. Polariseringsviljan.

Det verkar ju som att tjejen inte fått rimlig information om sitt tillstånd och varför den behandling som rekommenderats är aktuell. Det är välkänt att patienters följsamhet till behandling bygger på att den är förståelig och upplevs meningsfull. Där har vården uppenbart brustit eller inte nått fram, vilket i mina ögon också är att ha brustit.

Att då hänvisa till att skaffa information om sitt tillstånd och sin kropp kan inte jag tycka är fel.

Jag undrar hur många av ni som förfasar er över en enskild publik person, faktiskt har undersökt den föreslagna källan? Jag tolkade inte alls inlägget som att börja tro på nonsens, utan som att söka den information vården inte givit. I hennes bok fertilitetsförståelse som kom ut i fjol finns inga sådana märkliga hänvisningar som lyfts här och den tid jag följt kontot på sociala medier har alla yttranden stötts av referenser till peer reviewed forskningsartiklar. De märkliga yttranden som hänvisas till här har jag inte sett något liknande. Det säger jag inte för att försvara utan för att drevmentaliteten verkar ovanligt lättväckt vilket är oskönt oavsett hur puckad någon tredje part är. Boken ter sig också väldigt annorlunda än det inlägg som hänvisats till här. Men självklart kan korrekt och relevant information hämtas någon annanstans ifrån och det vore verkligen klädsamt om vården gav den.

Det är flera personer som i tråden vittnar om hur himla dålig vård de fått för det tillstånd som trådstarten eventuellt kan handla om. Att då utgå från att vården gör alla rätt i just detta fall verkar verklighetsfrämmande. Dessutom HAR den inte gjort alla rätt eftersom de inte fått en patient med ett livslångt och om obehandlat progredierande tillstånd att förstå vilkten av den ordinerade behandlingen. Det ger inte anledning att hoppa på hälsohetsande gör-det-självtrender, men det ger definitivt anledning att se till att lära sig om sin kropp och om sitt misstänka tillstånd.
Hon har påstått allt som sägs i tråden och hon påstår andra felaktiga saker. Hon verkar ju mena på att PMS kan botas med kost och att det är pga hormoner - vilket inte stämmer enligt forskning.

Det är en massa galna jävla inlägg på hennes instagram och som sagt, så skor hon sig på att lura i folk att de har en massa oblans i kroppen mm.
 
Hon har påstått allt som sägs i tråden och hon påstår andra felaktiga saker. Hon verkar ju mena på att PMS kan botas med kost och att det är pga hormoner - vilket inte stämmer enligt forskning.

Det är en massa galna jävla inlägg på hennes instagram och som sagt, så skor hon sig på att lura i folk att de har en massa oblans i kroppen mm.
Tänk vad skönt om det hade varit så enkelt, lite ändring i kosten så hade man varit tip top sedan
 
Hon har påstått allt som sägs i tråden och hon påstår andra felaktiga saker. Hon verkar ju mena på att PMS kan botas med kost och att det är pga hormoner - vilket inte stämmer enligt forskning.

Det är en massa galna jävla inlägg på hennes instagram och som sagt, så skor hon sig på att lura i folk att de har en massa oblans i kroppen mm.
Nu tycker jag iofs att jag läst precis det du länkar som myt 1 i hennes bok, så det känns ånyo som ett hugg i luften. Självklart är alla felaktigheter förkastliga.

Det mest problematiska här är väl ändå att vården inte har gjort föreslagen behandling begriplig, vilket faktiskt är en grundläggande skyldighet. Om vården faktiskt hanterade ”kvinnoproblem” inte som psykosomatiskt utan som vanliga och ibland allvarliga kroppsliga tillstånd, så skulle det inte finnas lika stort utrymme att fånga upp desperata kvinnor i.
 
Det mest problematiska här är väl ändå att vården inte har gjort föreslagen behandling begriplig, vilket faktiskt är en grundläggande skyldighet. Om vården faktiskt hanterade ”kvinnoproblem” inte som psykosomatiskt utan som vanliga och ibland allvarliga kroppsliga tillstånd, så skulle det inte finnas lika stort utrymme att fånga upp desperata kvinnor i.
Det här är givetvis viktigt: att vården borde ha kunskapen att ge dom råd som framkommer av drabbade personer i denna tråd. Endo är mer uppmärksammat nu men vården hänger inte med. Ser dock ett problem i att allmänläkaren på VC kanske inte ska förväntas ha all koll samtidigt som denne ska ge första behandlingen och ev specialister kommer in i ett annat skede. VC-läkaren gör som hn ska med förskrivning av preventivmedel men är inte kunnig nog att trycka på allvaret i att faktiskt behandla nu. Knepigt.
 
Det mest problematiska här är väl ändå att vården inte har gjort föreslagen behandling begriplig, vilket faktiskt är en grundläggande skyldighet. Om vården faktiskt hanterade ”kvinnoproblem” inte som psykosomatiskt utan som vanliga och ibland allvarliga kroppsliga tillstånd, så skulle det inte finnas lika stort utrymme att fånga upp desperata kvinnor i.
Det vet vi inte om vården gjort eller inte. Vi har andrahands eller tredjehands information beroende om den 17-åriga tjejen har med sin mamma hela vägen. Om informationen varit bra eller inte vet vi egentligen inte. Har någon bestämt sig för att denne inte vill ha hormonbehandling kan det vara mycket svårt att nå fram och vården kan inte tvinga någon.
 
Det vet vi inte om vården gjort eller inte. Vi har andrahands eller tredjehands information beroende om den 17-åriga tjejen har med sin mamma hela vägen. Om informationen varit bra eller inte vet vi egentligen inte. Har någon bestämt sig för att denne inte vill ha hormonbehandling kan det vara mycket svårt att nå fram och vården kan inte tvinga någon.
Jo för all del. Men vårdens ansvar att skapa förutsättningar för patienten att följa sin behandling genom förståbarhet ter sig ju brista när varken personen det gäller eller en målsman vet att det är ett vettigt och till symptomen relaterat råd som givits. Vården har inte skyldighet att säga saker, de har skyldighet att göra vården förståelig. Jag menar inte att det absolut inte skett men det verkar inte så. Jag menar inte heller att vården ondsint undanhåller information, mer troligt är väl att informationen varit snabb och ytlig för att passa in i vårdstrukturen vilket gör att den berörda inte ens har uppfattat den, eller att den är relevant för dem.

Så många har i tråden sagt att den erbjudna vården är precis vad som är aktuellt men det är uppenbart att den det rör inte vet det. Att påpeka det kan i min värld inte vara fel. Jag tycker däremot det är problematiskt att person efter person ”av-bekräftar” trådstarten uppgivenhet med att vården visst gjort rätt. DET känns problematiskt och som en del av en kultur med stort förtroende för auktoriteter och litet erkännande av att vården faktiskt kan fallera, och det inte bara när de gör fel utan också när de inte nått fram vilket förhindrar adekvat behandling.

Lika lite som vi kan veta att det gått fel till kan vi veta att det gått rätt till, vilket jag försöker påpeka för att inte de det berör ska behöva känna sig dumma av trådens alla ”joho det går heeelt rätt till och pgoblemet är dottern som vägrar”.
 
Hon har påstått allt som sägs i tråden och hon påstår andra felaktiga saker. Hon verkar ju mena på att PMS kan botas med kost och att det är pga hormoner - vilket inte stämmer enligt forskning.

Det är en massa galna jävla inlägg på hennes instagram och som sagt, så skor hon sig på att lura i folk att de har en massa oblans i kroppen mm.

Åh gud :banghead: Begreppet hormonell obalans måste ändå vinna pris för luddigaste pseudovetenskapliga begrepp ever.
 
Jo för all del. Men vårdens ansvar att skapa förutsättningar för patienten att följa sin behandling genom förståbarhet ter sig ju brista när varken personen det gäller eller en målsman vet att det är ett vettigt och till symptomen relaterat råd som givits. Vården har inte skyldighet att säga saker, de har skyldighet att göra vården förståelig. Jag menar inte att det absolut inte skett men det verkar inte så. Jag menar inte heller att vården ondsint undanhåller information, mer troligt är väl att informationen varit snabb och ytlig för att passa in i vårdstrukturen vilket gör att den berörda inte ens har uppfattat den, eller att den är relevant för dem.

Så många har i tråden sagt att den erbjudna vården är precis vad som är aktuellt men det är uppenbart att den det rör inte vet det. Att påpeka det kan i min värld inte vara fel. Jag tycker däremot det är problematiskt att person efter person ”av-bekräftar” trådstarten uppgivenhet med att vården visst gjort rätt. DET känns problematiskt och som en del av en kultur med stort förtroende för auktoriteter och litet erkännande av att vården faktiskt kan fallera, och det inte bara när de gör fel utan också när de inte nått fram vilket förhindrar adekvat behandling.

Lika lite som vi kan veta att det gått fel till kan vi veta att det gått rätt till, vilket jag försöker påpeka för att inte de det berör ska behöva känna sig dumma av trådens alla ”joho det går heeelt rätt till och pgoblemet är dottern som vägrar”.

Jag håller med dig i stort, självklart har vården misslyckats när man inte nått fram. Men sen är det också så att just hormonell behandling bjuder på särskilt mycket utmaningar. En obefogad rädsla finns för flera olika aspekter av tillförda hormoner och kunskapen är generellt väldigt låg. Rädslan späs sedan på av vissa influencers där den yngre generationen sannolikt inhämtar mycket information. Det är väldigt problematiskt och vården (bland annat med ovan citerade Helena K K i spetsen men även Gynpodden m fl) försöker att hinna ikapp och nå ut med vetenskapligt baserad information.

Men detta gör det i min värld extra förståeligt att vården inte nått fram i trådstartarens fall, ännu i alla fall. Hormonell behandling bjuder helt enkelt på mer utmaningar än blodtrycksmedicin eller migräntabletter. Tyvärr är det ju så att vården är resursbegränsad och ju mer motstånd som finns mot behandling, desto svårare kommer det vara att kunna nå fram till den individen pga de (mycket) större resurser som krävs. Då kanske man får ta ny kontakt när man är mer motiverad och behandling känns rätt.
 
Hon har påstått allt som sägs i tråden och hon påstår andra felaktiga saker. Hon verkar ju mena på att PMS kan botas med kost och att det är pga hormoner - vilket inte stämmer enligt forskning.

Det är en massa galna jävla inlägg på hennes instagram och som sagt, så skor hon sig på att lura i folk att de har en massa oblans i kroppen mm.
Måste slå ett slag för det där poddavsnittet. Lyssnade tidigare i veckan och Helena Kopp Kallner är lysande :up:
 
Att vården kring kvinnosjukdomar generellt suger på sina håll betyder för övrigt inte att en lurendrejare är bra. För det är det Vulverine är.

På ett vis känns hennes extrema galenskaper ganska nigeriabrevigt. Skräm bort de som inte går på tramset, så slipper man ödsla tid på de och kan fokusera på att sko sig på de som är lättlurade nog att falla för det.
 
Jag håller med dig i stort, självklart har vården misslyckats när man inte nått fram. Men sen är det också så att just hormonell behandling bjuder på särskilt mycket utmaningar. En obefogad rädsla finns för flera olika aspekter av tillförda hormoner och kunskapen är generellt väldigt låg. Rädslan späs sedan på av vissa influencers där den yngre generationen sannolikt inhämtar mycket information. Det är väldigt problematiskt och vården (bland annat med ovan citerade Helena K K i spetsen men även Gynpodden m fl) försöker att hinna ikapp och nå ut med vetenskapligt baserad information.

Men detta gör det i min värld extra förståeligt att vården inte nått fram i trådstartarens fall, ännu i alla fall. Hormonell behandling bjuder helt enkelt på mer utmaningar än blodtrycksmedicin eller migräntabletter. Tyvärr är det ju så att vården är resursbegränsad och ju mer motstånd som finns mot behandling, desto svårare kommer det vara att kunna nå fram till den individen pga de (mycket) större resurser som krävs. Då kanske man får ta ny kontakt när man är mer motiverad och behandling känns rätt.
Kanske. Samtidigt så tänker jag att medicinaren med 11 års utbildning borde ha bättre utgångsläge att anpassa sin kommunikation än den tonåriga tjejen med smärtor hon svimmar av. Och jag vet att ”ni” jobbar i motvind, men det är ju delvis en motvind som skapats av att vården psykologiserat och SBK-at den grupp ni nu försöker nå fram till, så jag kan ändå inte tycka att resursprioriteringen är korrekt om de som är ”svårbehandlade” pga hur de i generationer negativt särbehandlats av vården (pga forskning på vita män) ska få vänta lite till för att läkaren inte har tid att visa att den numera är rimlig att ge sitt förtroende till. Om inte läkaren får lägga sina resurser på att denna tjej och liknande ska uppleva sig sedd och hörd av vården så kommer den där tidpunkten när hon (och alla hennes likar) är redo att lita på vården bara skjutas upp. Och jag vet att det självklart inte är den enskilda vårdpersonalens fel att det blir såhär men det ligger ändå mer på vården - både den individuella personalen och strukturen - att lösa, inte att vänta på att de tidigare försummade plötsligt magiskt ska få förtroende av att i deras ögon bli dåligt bemött en gång till.

Tillägg; och inte heller kommer deras förtroende för vården öka av en tråd som samstämmigt säger ”joho vården gör rätt ni känner fel” även om intentionen är pepp.
 
Kanske. Samtidigt så tänker jag att medicinaren med 11 års utbildning borde ha bättre utgångsläge att anpassa sin kommunikation än den tonåriga tjejen med smärtor hon svimmar av.

Hur mycket resurser (vårdbesök) för samma åkomma där patienten vägrar den vård som erbjuds är rimligt?

Fullt förståeligt väldigt jobbigt att ha såna smärtor, men när man söker vård gör damma sak flera gånger, får samma svar och erbjuds samma behandling gång på gång och varje gång vägrar behandling pga en irrationell rädsla (?) för behandlingen så kan faktiskt inte vården göra så mycket mer.
 
Nu tycker jag iofs att jag läst precis det du länkar som myt 1 i hennes bok, så det känns ånyo som ett hugg i luften. Självklart är alla felaktigheter förkastliga.

Det mest problematiska här är väl ändå att vården inte har gjort föreslagen behandling begriplig, vilket faktiskt är en grundläggande skyldighet. Om vården faktiskt hanterade ”kvinnoproblem” inte som psykosomatiskt utan som vanliga och ibland allvarliga kroppsliga tillstånd, så skulle det inte finnas lika stort utrymme att fånga upp desperata kvinnor i.
Det är ganska sällan jag inte håller med dig, men det här är ett sådant tillfälle. Håller såklart med om delen att vården borde bli bättre på att vårda kvinnor - men jag tycker ändå att aktörer som denna är problematiska. Liksom, den här holistiska synen på hälsa som många gånger vill bort från medikaliseringen av olika tillstånd och sätta vad som är "naturligt" på ett för högt piedestal. Du skrev i något annat inlägg om att vården tenderar att psykologisera fysiska bekymmer, och jag håller med - men jag tycker inte att det är ett rimligt med alternativ som i mina ögon representerar en tillbakagång till att inte behandla sjukdomar för att behandlingen inte "botar" de bakomliggande orsakerna. Reagerar väl lite extra starkt på det sedan jag blev kroniskt sjuk och alltid kommer behöva behandling som inte BOTAR, och där det ständigt ploppar upp liknande personer som vill revolutionera med "naturliga" val.
 
Kanske. Samtidigt så tänker jag att medicinaren med 11 års utbildning borde ha bättre utgångsläge att anpassa sin kommunikation än den tonåriga tjejen med smärtor hon svimmar av. Och jag vet att ”ni” jobbar i motvind, men det är ju delvis en motvind som skapats av att vården psykologiserat och SBK-at den grupp ni nu försöker nå fram till, så jag kan ändå inte tycka att resursprioriteringen är korrekt om de som är ”svårbehandlade” pga hur de i generationer negativt särbehandlats av vården (pga forskning på vita män) ska få vänta lite till för att läkaren inte har tid att visa att den numera är rimlig att ge sitt förtroende till. Om inte läkaren får lägga sina resurser på att denna tjej och liknande ska uppleva sig sedd och hörd av vården så kommer den där tidpunkten när hon (och alla hennes likar) är redo att lita på vården bara skjutas upp. Och jag vet att det självklart inte är den enskilda vårdpersonalens fel att det blir såhär men det ligger ändå mer på vården - både den individuella personalen och strukturen - att lösa, inte att vänta på att de tidigare försummade plötsligt magiskt ska få förtroende av att i deras ögon bli dåligt bemött en gång till.

Tillägg; och inte heller kommer deras förtroende för vården öka av en tråd som samstämmigt säger ”joho vården gör rätt ni känner fel” även om intentionen är pepp.

Som sagt, jag menar inte att jag inte alls håller med dig. Det jag har att tillägga är att:
1) Läkare bär ingen arvssynd och det blir heller inte hjälpsamt för patienter att ha det synsättet.
2) Just forskning kring kvinnosjukvård (som det finns mycket av ändå) är ju självklart inte gjord på vita män.
3) Vård är (för det mesta) frivillig. Det finns en punkt där vården inte kan informera mer eller bättre och patienten kan ändå välja att avstå behandling. Det betyder inte att vården misslyckats.
 
Som sagt, jag menar inte att jag inte alls håller med dig. Det jag har att tillägga är att:
1) Läkare bär ingen arvssynd och det blir heller inte hjälpsamt för patienter att ha det synsättet.
2) Just forskning kring kvinnosjukvård (som det finns mycket av ändå) är ju självklart inte gjord på vita män.
3) Vård är (för det mesta) frivillig. Det finns en punkt där vården inte kan informera mer eller bättre och patienten kan ändå välja att avstå behandling. Det betyder inte att vården misslyckats.
Och jag säger inte heller emot dig, utan tyckte bara tråden blev obalanserad.
 
Jo för all del. Men vårdens ansvar att skapa förutsättningar för patienten att följa sin behandling genom förståbarhet ter sig ju brista när varken personen det gäller eller en målsman vet att det är ett vettigt och till symptomen relaterat råd som givits. Vården har inte skyldighet att säga saker, de har skyldighet att göra vården förståelig. Jag menar inte att det absolut inte skett men det verkar inte så. Jag menar inte heller att vården ondsint undanhåller information, mer troligt är väl att informationen varit snabb och ytlig för att passa in i vårdstrukturen vilket gör att den berörda inte ens har uppfattat den, eller att den är relevant för dem.

Så många har i tråden sagt att den erbjudna vården är precis vad som är aktuellt men det är uppenbart att den det rör inte vet det. Att påpeka det kan i min värld inte vara fel. Jag tycker däremot det är problematiskt att person efter person ”av-bekräftar” trådstarten uppgivenhet med att vården visst gjort rätt. DET känns problematiskt och som en del av en kultur med stort förtroende för auktoriteter och litet erkännande av att vården faktiskt kan fallera, och det inte bara när de gör fel utan också när de inte nått fram vilket förhindrar adekvat behandling.

Lika lite som vi kan veta att det gått fel till kan vi veta att det gått rätt till, vilket jag försöker påpeka för att inte de det berör ska behöva känna sig dumma av trådens alla ”joho det går heeelt rätt till och pgoblemet är dottern som vägrar”.
Som sagt grejen är att vi inte vet vad som sagts. Det kan ha varit usel information eller fantastisk. Ibland vill vissa inte ta till sig. Här verkar dottern ha haft komtakt vid flera tillfällen, men chansen är stor att åtminstone någon givit hyfsat bra information men det har inte varit önskad behandling.
 

Liknande trådar

Relationer Varning för vääääldigt långt inlägg! Jag skriver sällan personliga saker här men nu känner jag att jag skulle behöva andras syn på...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
26 246
Senast: alazzi
·
Äldre Sjukvården ska det förstås stå. Känner mig både förbannad och besviken. Nästan uppgiven. (men inte riktigt. Då skulle jag ju inte vara...
24 25 26
Svar
515
· Visningar
40 797
Senast: Korven
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Skrev visst inget om ridningen förra veckan. Red först en lektion på min fina gamla favorit Dell, den kantiga flugskimmeln. När jag...
Svar
0
· Visningar
2 381
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Vilken försäkring?
  • Valp 2025
  • Inkorsningsmetod

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp