Mirre
Trådstartare
Jag blir tokig.
Vi har sonen varannan vecka och ska ju då dela på kostnader som kläder, sport, cykel osv osv. Pappan skyller dock konstant på att han inte har pengar med alla möjliga ursäkter till varför han inte har det. Jag bokade tid för synundersökning + syntest för epakortet, där båda testerna skulle göras samtidigt. Sonen var hos pappan som strulade till allt som vanligt så det blev bara syntestet för epakortet som blev gjort. Jag fick swisha sonen pengar för testet eftersom pappan "inte hade pengar". Frågade pappan (som bara svarar när det passar honom) om de köpt avslutningskläder, fick bara svaret att han hade inga kläder för det där. Slutade med att jag fick stå för allt själv. Igen. Nästa tid för synundersökningen var också på ett datum där han var hos pappan. Slutade med att sonen åkte in med sin pappas sambo/flickvän/vadfandenuär och ringde mig när han stod hos optikern och skulle betala. Självklart hade han varken kort, pengar eller någonting med sig från pappan. Så jag fick swisha igen och stå för allt. Sedan varför inte pappans tjej kunde lösa det som ändå var där och sedan ta det med pappan förstår jag inte, men men.
Sonen kom nu och sade att han behövde shorts, svarade att ja, nu får du be pappa köpa lite också. Men nej, då skulle han klippa av byxor istället. Han är väl van att jag ska stå för allt och be pappa är meningslöst. Som att jag har hur mycket pengar som helst, det har jag ju inte kan jag säga. Men jag har en sambo som tjänar rätt så bra och jag tror att det är det som exet försöker utnyttja. Kan tilläggas att exet jobbar nu och inte jag.
Nu drar skolfotosäsongen igång igen så då har jag jobb igen from juni.
Nu klarar jag mig ändå tack vare att vi är två, men jag tycker att det är ju sonens pappa i första hand som ska dela på kostnaderna för vårt gemensamma barn. Speciellt när sonen är hos honom.
Men nej, det går inte. Sedan vägrar exet svara när jag försöker nå honom. Som vanligt. Men att hitta på allt möjligt för att sonen ska vara kvar där när han egentligen ska komma hit. Pappan snor sas åt sig av "vår vecka" ideligen.
Soc får man ju som vanligt ingen hjälp av, så vad tusan gör man? Kan tilläggas att pappan har bara sig själv och sonen att försörja, jag har två till som behöver saker osv. Men där delas det på allt utan krångel.
Vi har sonen varannan vecka och ska ju då dela på kostnader som kläder, sport, cykel osv osv. Pappan skyller dock konstant på att han inte har pengar med alla möjliga ursäkter till varför han inte har det. Jag bokade tid för synundersökning + syntest för epakortet, där båda testerna skulle göras samtidigt. Sonen var hos pappan som strulade till allt som vanligt så det blev bara syntestet för epakortet som blev gjort. Jag fick swisha sonen pengar för testet eftersom pappan "inte hade pengar". Frågade pappan (som bara svarar när det passar honom) om de köpt avslutningskläder, fick bara svaret att han hade inga kläder för det där. Slutade med att jag fick stå för allt själv. Igen. Nästa tid för synundersökningen var också på ett datum där han var hos pappan. Slutade med att sonen åkte in med sin pappas sambo/flickvän/vadfandenuär och ringde mig när han stod hos optikern och skulle betala. Självklart hade han varken kort, pengar eller någonting med sig från pappan. Så jag fick swisha igen och stå för allt. Sedan varför inte pappans tjej kunde lösa det som ändå var där och sedan ta det med pappan förstår jag inte, men men.
Sonen kom nu och sade att han behövde shorts, svarade att ja, nu får du be pappa köpa lite också. Men nej, då skulle han klippa av byxor istället. Han är väl van att jag ska stå för allt och be pappa är meningslöst. Som att jag har hur mycket pengar som helst, det har jag ju inte kan jag säga. Men jag har en sambo som tjänar rätt så bra och jag tror att det är det som exet försöker utnyttja. Kan tilläggas att exet jobbar nu och inte jag.
Nu drar skolfotosäsongen igång igen så då har jag jobb igen from juni.
Nu klarar jag mig ändå tack vare att vi är två, men jag tycker att det är ju sonens pappa i första hand som ska dela på kostnaderna för vårt gemensamma barn. Speciellt när sonen är hos honom.
Men nej, det går inte. Sedan vägrar exet svara när jag försöker nå honom. Som vanligt. Men att hitta på allt möjligt för att sonen ska vara kvar där när han egentligen ska komma hit. Pappan snor sas åt sig av "vår vecka" ideligen.
Soc får man ju som vanligt ingen hjälp av, så vad tusan gör man? Kan tilläggas att pappan har bara sig själv och sonen att försörja, jag har två till som behöver saker osv. Men där delas det på allt utan krångel.