Tyvärr så är det ju så i det här fallet.
Jag önskar att alla kunde vara snälla mot varandra.
Det skulle bli så mycket bättre då.
Visst vore det mycket bättre, men nu
är det inte så. Det har dessutom inte att göra med min kommentar, utan där menar jag att du ofta i dina råd utgår från din situation och din upplevelse (vilket är helt naturligt, det gör nog alla) och förutsätter att den och dina reaktioner gäller för alla (vilket alla
inte gör).
Alla blir inte lyckliga av att vara busschaufför bara för att
du upplever det som ett toppenyrke.
Alla har inte problem med att bo i Stenhagen i Uppsala bara för att du vet några personer där som du betraktar som stolpskott och som skulle vara problem för
dig (ja, du har påstått något dylikt med hänvisning till att dessa människor är problem för
alla!).
Alla upplever inte psykvården i Sverige som föredömlig och lätt att komma intill bara för att
du gör det.
Alla svenska medborgare kan inte få vård pronto i Sverige bara för att
du kan det.
Alla upplever det garanterat inte oproblematiskt att flytta till ett annat land där de har ett av sina pass, även om
du tycker att det borde vara så.
Bara för att man ställer upp för varandra i
din utökade familj är det inte så för
alla som av olika anledningar har band till människor de inte längre lever tillsammans med.
Jag fattar att du verkligen vill hjälpa, men att utan reflektioner utgå ifrån att alla reagerar/tänker/känner/upplever/you name it som du gör eller tycker att man borde göra är gör bara att diskussionen låses. För din situation, handlande, reaktion mm är inte facit. Det är en individs situation, handlande, reaktion mm.
Beträffande TS så har hon ju möte med sin psykolog idag. Förhoppningsvis blir det bra och kan ge en fortsättning, men även om det
inte blir så för dagen med sig det viktiga att första steget är taget.
