Ensamträning gone bad... tips?

[SaraMara]

Vår sju månader gamla tjej var lätt att vänja in med att vara ensam hemma som valp. Värre var/är det med att ha henne exempelvis i bur eller i bilens bur med öppen lucka så att hon hör oss.

Sedan vi flyttat från hus till lgh går det inte alls att lämna henne ensam längre, hon vrålar, hoppar på dörren och bevakar utgången så fort vi rör oss mot dörren. Ser hon att vi går mot dörren så rusar hon dit och ställer sig mellan - vilket gör att det direkt blir en stressad situation och inte alls den lätta vi hade när hon var valp och lämnades rastad, trött och/eller sovande.

Vi bodde hos mina svärföräldrar när vi köpte henne varför vi haft möjligheten att testa att lämna henne ensam där igen efter den totala katastrofen som blivit resultatet av flytten vad gäller att kunna vara ensam hemma - och tadaa! där fungerar det som tidigare. Hon går och lägger sig.

Vad sjutton gör vi nu? Kan inte ens gå ned med soporna eftersom hon skriker, skäller och hoppar på dörren och garanterat retar gallfeber på hela huset och vi inte vill utsätta grannarna för mer oljud än vad som automatiskt kommer med en vild setter som lite för ofta får frispel och leker "inte nudda golv" här hemma...

Några tips? Har givetvis rastat henne ordentligt innan, både fysiskt och mentalt, gett henne märgben (helt ointressant när hon förstår vad som står på), provat att både smyga ut och tydligt visa att vi går o.s.v. Hon är inte riktigt hemma än uppenbarligen heller, men nu har vi bott här i snart tre veckor så nu börjar det bli lite väl länge tycker jag att spela ut "jag är nu i lägenheten"-kortet för den lilla damen?

 

[dpmatte]

Sv: Ensamträning gone bad... tips?

Det känns spontant som om ni behöver börja om från början. Och smyg ALDRIG ut, det är det värsta man kan göra. Säg alltid samma sak när ni går, t ex "matte ska handla" eller liknande oavsett vad ni ska göra. Första gången, gå bara ut stäng dörren och kom in igen.

Försök få henne att sitta/ligga/stå en bit ifrån ytterdörren så ni inte behöver "boxa" er ut. Träna in detta först som ett eget moment. När hon gör det ni vill så säg "matte ska handla" utan att gå. Glöm inte beröm och godbit när hon gör rätt, gärna klicker i början. Hon är inte trygg i sin nya miljö ännu, kanske lite på grund av att ni testat att smyga ifrån henne.

 

[Jenka]

Sv: Ensamträning gone bad... tips?

Jag skulle gissa på att det är flytten i kombination med att det händer mycket i den ålder hon är i, som ställer till det. Förhoppningsvis går det över med lite mer tid och fortsatta försök. Gå tillbaka i ensamhetsträningen, gå utanför dörren och direkt in igen osv.

Hinner hon varva ner innan du går ut? Du skriver att hon aktiveras, är det tillräckligt? Verkar hon påverkad av flytten i övrigt? Nåt annat som ändrats?

Finns en tråd med massa ensamhetstips nån sida bakåt också, kanske kan du hitta nåt där?

 

[SaraMara]

Sv: Ensamträning gone bad... tips?

Ja, hon hinner gå ner, det är vad jag menar med "smyger ut", att jag går ut när hon lagt sig för att vila - men det hjälper inte. Hon snurrar snabbt igång igen och blir på helspänn när hon förstår att jag/vi är på väg ut.

Hon är helt klart inte helt tillfreds än, det är mycket nytt och hon har blivit väldigt mycket mer "mattig/hussig" sedan vi flyttade, vilket är förståeligt. Dels som ni säger åldern, dels flytten, dessutom har jag varit ledig så jag har varit hemma väldigt mkt mer än vanligt de senaste två veckorna.

Aktiveringen tror jag är tillräcklig, men det är svårt att veta. Oftast har hon dock både miljötränats (blir rätt så automatiskt i och med flytt in till stan med promenad bland spårvagnar, barnvagnar, andra hundar, massor av människor, bilar o.s.v.) fått leka lös med annan hund under en längre tid och dessutom blandar vi alltid in en viss nosträning och lite annan, lekfull, träning. Hade jag lagt henne i bilen hade hon stensomnat, men inne har hon svårare att komma till ro och jag tycker så synd om henne som uppenbarligen är spänd över situationen så ja, hon är helt klart påverkad av flytten om än i inte jättehög grad. Det är just i sammanhang med att bli lämnad själv som hon blir upprörd, kan komma även när jag går in i badrummet och stänger dörren om mig. Då hör hon mig och blir vansinnig över att hon inte får följa med in - på precis samma sätt som hon vrålade i bilen i början innan hon vande sig och kom på att det var ganska skönt och tryggt i bilburen...

Tack för tipset om den andra tråden, tyckte jag kollade igenom de närmaste sidorna men uppenbarligen inte väl nog...

 

[TinyWiny]

Sv: Ensamträning gone bad... tips?

Jag har alltid gjort en ensamhetsträning light när jag har flyttat. Jag tycker inte att det är konstigt att hunden inte vill vara ensam i en ny bostad med nya ljud och nya dofter.
När hunden har landat, sett att det är samma möbler och samma rutiner, då har jag påbörjat ensamhetsträning precis som vanligt men gått lite fortare fram än vad som gjordes första gången. Det har fungerat klockrent varenda gång jag flyttade med min gamling.
En såpass ung hund som du har hade jag gjort om ensamhetsträningen helt och hållet. Det händer så mycket i hundens utveckling just nu att jag inte tycker att man kan kräva att allt ska fungera som innan flytten.

 

[lady_vip]

Sv: Ensamträning gone bad... tips?

En setter säger du, har du haft fågelhund innan? Det ligger ju "i generna" i många av fågelhundsraserna att inte klara av att vara själva särskilt bra.

Men jag tycker också att ni ska börja om med ensamhetsträningen. Jag har en hund som har ganska stora problem med seperationsångest, det tar mellan 3-4 månader innan hon är trygg i en ny hemmiljö.

 

[SaraMara]

Sv: Ensamträning gone bad... tips?

Ja, börja om måste vi ju, vi trodde vi skulle kunna börja om som "första gången", när det gick lite för lätt uppenbarligen... Nu får det bli en än mer grundlig omstart, vilket är svårt eftersom vi aldrig behövt träna på "ensam i ett annat rum" o.s.v. förr, men nu var helt klart en lite svår tid att flytta för den lilla.

lady_vip: ja, eller, vi har haft setter innan - dock en irländare som var det mest självständiga som gått på fyra röda tassar. Jobbigt inkallningsmässigt (han sket i att vi gömde oss redan som liten valp t.ex.) men väldigt behändigt ensamhetsmässigt. Han brydde sig aldrig, oavsett var vi var med honom. Kunde han ligga i en soffa eller på en matta så var han hemma liksom. Ganska ovanligt kanske för en fågelhund och nya lilla tjejen är mycket mer lättarbetad och har stenkoll på oss större delen av tiden när vi arbetar henne ute, men med baksidan då att hon har lika mycket koll inne...

 

[Kivina]

Sv: Ensamträning gone bad... tips?

Min rottis var inte särskilt självständig som valp/unghund. Hon funkade att lämna själv kortare stunder fram tills hon var 7-8 månader. Sen började hon visa tydliga tecken på att inte trivas ensam hemma. Hon tuggade sönder skor och andra grejer och var märkbart stressad över att bli lämnad.

Jag slutade helt enkelt lämna henne under en period, hon visade så tydliga tecken på att inte vilja vara ensam hemma. Hon fick följa med i bilen, jag löste det med hundvakt när det behövdes osv. När hon passerade 1 år så kunde jag lämna henne kortare stunder igen, och sen gick det fort att börja lämna henne längre stunder igen. Utan att jag faktiskt ens tränade på att vara ensam. Hon fick mogna och bli lite mer självsäker, och då var det här med att vara ensam inget problem längre. Numera klarar hon sig utan problem 5-6 timmar, men det händer max ett par gånger i veckan att hon lämnas själv så länge.