En tråd för oss som vill ha barn/som försöker bli gravida DEL 5

Status
Stängd för vidare inlägg.
Precis som flera andra mår jag dåligt över släkt, vänner och arbetskamrater som frågar och antyder. Jag känner mig inte bekväm med att säga som det är och har lust att skälla ut dem som håller på så. Men istället håller jag god min och gråter när jag är ensam. Har blitt överkänsligoch gråter för allt möjligt senast halvåret.

(Jag hör inte hemma i tråden men jag läser då och då.)
Du kan inte lite undvikande pressa fram ett leende och bara säga att vissa saker styr man inte över?
Det är hemskt hur klumpiga människor kan vara och vilken rätt vissa tror sig ha att få veta allt om ens privatliv :( Jag blir ledsen för din skull, som att det inte är ledsamt nog att inte få bestämma när man vill ha barn, dessutom ska man behöva stå till svars för varför man inte ploppar ut ungar till höger och vänster!
 
Jag som "bara" har ett barn än så länge slåss mot normen obehagligt ofta.

- När kommer det ett syskon då?
- Vill du inte ha en lillebror eller lillasyster? (frågas barnet)
- Det ska inte gå för långt mellan syskonen, vet du..
- Ensambarn blir så knepiga.
- Men för HENS skull ska ni väl skaffa syskon? Hen blir ju såå ensam annars.

Osv osv.
 
Nu har jag gjort ältest för första gången gjorde två idag och båda visar ett tydligt men ganska svagt positivt streck, men enligt beräkningar birde det vara ganska länge till ÄL. Kan de visa två sträck hela perioden och bara att det blir kraftigare när det verkligen är dax för ÄL?
 
Nu har jag gjort ältest för första gången gjorde två idag och båda visar ett tydligt men ganska svagt positivt streck, men enligt beräkningar birde det vara ganska länge till ÄL. Kan de visa två sträck hela perioden och bara att det blir kraftigare när det verkligen är dax för ÄL?

På äl-test har man alltid (?) två streck. Det är bara positivt om teststrecket är lika starkt eller starkare än kontrollstrecket.
 
Nu har jag gjort ältest för första gången gjorde två idag och båda visar ett tydligt men ganska svagt positivt streck, men enligt beräkningar birde det vara ganska länge till ÄL. Kan de visa två sträck hela perioden och bara att det blir kraftigare när det verkligen är dax för ÄL?
Jag förstår ingenting. ÄL kommer som en klocka här och ska vara nu i helgen men ingenting! Ingen stegring på stickor.....ingenting. Vad händer. :(

Okej, såhär är det

Vissa har ALLTID två streck, men bara positivt (lika starkt eller starkare teststreck) under äl.

Vissa har blankt ända fram till äl och testar positivt bara några timmar.

Vissa har stegring några dagar före, och sedan blir det långsamt svagare.

Vissa testar positivt igen några dagar innan mens

Vissa testar positivt två dagar.

Vissa hoppar över en äl nu som då. Jag hade ALDRIG haft sen mens i hela mitt liv, men sedan plötsligt hoppade jag över två äl i våras (en äl emellan). Efter det har det fungerat klockrent, som vanligt.

Ibland hittar man aldrig äl även om man har haft normal äl. Det kan hända att man testat på fel tidpunkt.

Hittar man aldrig äl så är det dags att gå till Gun. Att hoppa över en par gånger är inget som behöver kollas upp.
 
(Jag hör inte hemma i tråden men jag läser då och då.)
Du kan inte lite undvikande pressa fram ett leende och bara säga att vissa saker styr man inte över?
Det är hemskt hur klumpiga människor kan vara och vilken rätt vissa tror sig ha att få veta allt om ens privatliv :( Jag blir ledsen för din skull, som att det inte är ledsamt nog att inte få bestämma när man vill ha barn, dessutom ska man behöva stå till svars för varför man inte ploppar ut ungar till höger och vänster!

Man säger att man inte kan. Sen blir det tyst.
 
Om man inte har sådan otur som en vän till mig, hon råkade ut för en klämkäck idiot som började rabbla upp vilka alternativ det finns för de som inte kan...

"Vi har redan testat allt det där".

De flesta fattar trots allt "vi kan inte"-vinken.

Jag är väldigt förskonad från frågor och har alltid varit.
 
Här är "ägglossningsveckan" över, testade med stickor en gång om dagen och fick en stegring men aldrig positivt. Missade väl kanske det tillfället när jag testade så sällan. Inte helt bekväm med att testa på jobbet men får väl kanske göra det ändå nästa gång...

Apropå kommentarer så tycker jag att de är jobbiga från kollegor och vänner, hur välmenande och skämtsamma de än är. Jag har dock väldigt diskreta svärföräldrar, även om jag kan se hur det tindrar till i ögonen när svärmor hör något som berör barnbarn :D. Mina föräldrar har redan barnbarn så där finns ingen press.
 
Nu minns jag inte riktigt datumen. Borde markerat det :rofl:









Någon av de där resulterade iaf i en graviditet. Men jag minns inte om jag fotade den andra omgången som också resulterade i en graviditet. Hur som helst så krävs det rätt många stickor och dagar för att få pejl på hur ens egen kurva ser ut. Jag testade morgon och kväll.
 
Försökte ändra på min alltför bittra kommentar men var för sent ute. Imorgon tar jag nya tag och lovar att var mer pepp.

Vet du, jag tycker (hoppas jag inte är ensam) att i den här tråden kan vi väl få vara hur besvikna och bittra (OCH hur glada och optimistiska) vi vill allt efter hur vi känner för tillfället?
Ibland behöver man bara få ösa ur sig en viss känsla, och det fina här på forumet är att det finns alltid någon som kan ge en digital kram/klapp på ryggen :)
 
Usch. Jag känner mig superdeppig idag. Jag tycker det känns helt hopplöst just nu. Jag vet att jag ska vara jättetacksam för att jag har ett litet (som börjar bli stort) underverk redan, men jag har hela tiden tänkt att vi ska vara fler än tre i familjen. Missförstå mig rätt, jag är väldigt lycklig och glad för min son. Men jag längtar så förbaskat efter ett syskon till honom.

Och för att allt ska vara extra kul har jag ett antal i min omgivning som tjatar om "ska ni inte skaffa en till nu, snart är det försent. Du är ju snart 40".

Idag är en gråtig dag.
Man kommer alltid sörja de barn man ville ha och inte fick.

Dvs sorgen över svårigheter att få barn nr 2 eller nr 10 är lika stora som om det är barn nr 1. Däremot kan man ju finna tröst i sina andra barn. Det är ju en fördel.
 
På tal om att ha en dålig dag, jag kände mig nästan oproportionerligt deppig när mensen kom (tillslut) nu i helgen. Den hade dröjt så pass länge att hoppet kommit igång på allvar.

Det känns liksom längre än vad det är, eftersom vi fick missfallet ungefär i mitten av tiden vi har försökt fram till nu. Så istället för två månader känns det som sex. Och rätt hopplöst just nu. Jag skulle ju få barn nu i juli...
Jag är bitter över det som inte blev, över att tiden rinner iväg och (barnsligt nog) att det inte blev som jag ville... (Jag "önskade" att vi skulle få barn till sommaren eller hösten :grin: )
Och jag oroar mig för att det inte ska gå vägen alls.
Jag vet att det är många av er som försökt mycket längre än vi, så jag förstår om det här uppfattas som lite väl magstarkt i gnällväg, förlåt i så fall är ni snälla.

Undrar också: Är det någon som känner igen att (förutom frustrationen över att det inte blir någonting öht), vara tja, besviken, över att det inte blir DÅ, vid den tidpunkten när man hade önskat eller förväntat sig?
Jag var väl medveten om att det (förutom för vissa lyckosamma) inte bara är att lägga en beställning till storken med önskat leveransdatum. Lik för****** är tanken där att OM det ens blir något inom det närmaste, så tittar jag på november/december. Som att det skulle vara sämre på något vis och jag vet faktiskt inte varför. Finns det ens belägg för att barn som föds senare på året har en nackdel i skolan jämfört med sina nästan året äldre klasskamrater till exempel?
Är det krångligare att ha nyfödingar på vintern? Varför är det ens en issue??
Känns som att jag bara skaffat mig extra hjärnspöken (som att det inte finns tillräckligt att grubbla över ändå). Om någon har kloka tankar, pepp (eller spark åt bättre håll) att dela med sig av mottages det tacksamt.
 
På tal om att ha en dålig dag, jag kände mig nästan oproportionerligt deppig när mensen kom (tillslut) nu i helgen. Den hade dröjt så pass länge att hoppet kommit igång på allvar.

Det känns liksom längre än vad det är, eftersom vi fick missfallet ungefär i mitten av tiden vi har försökt fram till nu. Så istället för två månader känns det som sex. Och rätt hopplöst just nu. Jag skulle ju få barn nu i juli...
Jag är bitter över det som inte blev, över att tiden rinner iväg och (barnsligt nog) att det inte blev som jag ville... (Jag "önskade" att vi skulle få barn till sommaren eller hösten :grin: )
Och jag oroar mig för att det inte ska gå vägen alls.
Jag vet att det är många av er som försökt mycket längre än vi, så jag förstår om det här uppfattas som lite väl magstarkt i gnällväg, förlåt i så fall är ni snälla.

Undrar också: Är det någon som känner igen att (förutom frustrationen över att det inte blir någonting öht), vara tja, besviken, över att det inte blir DÅ, vid den tidpunkten när man hade önskat eller förväntat sig?
Jag var väl medveten om att det (förutom för vissa lyckosamma) inte bara är att lägga en beställning till storken med önskat leveransdatum. Lik för****** är tanken där att OM det ens blir något inom det närmaste, så tittar jag på november/december. Som att det skulle vara sämre på något vis och jag vet faktiskt inte varför. Finns det ens belägg för att barn som föds senare på året har en nackdel i skolan jämfört med sina nästan året äldre klasskamrater till exempel?
Är det krångligare att ha nyfödingar på vintern? Varför är det ens en issue??
Känns som att jag bara skaffat mig extra hjärnspöken (som att det inte finns tillräckligt att grubbla över ändå). Om någon har kloka tankar, pepp (eller spark åt bättre håll) att dela med sig av mottages det tacksamt.

Att någon annan känner hopplöshet efter en månad ändrar ju inte känslorna för den som väntat i flera år. Det är ju så personligt hur man känner och längtar och blir besviken. Att börja jämföra är en farlig väg att gå. Det finns ALLTID någon som har det värre men det gör ju inte ens egen sorg mindre, däremot finns det en viss tröst i att man inte är ensam om att det inte går som man tänkt sig.

Det här med att få barn en viss tidpunkt var en önskan som just jag släppte ganska tidigt. Jag var liksom lika glad över plusset som skulle ploppat ut andra halva av december som det som skulle kommit i slutet av juni. Jag tror att önskan om en viss tidpunkt för de allra flesta blir sekundär när man inte blir gravid månad efter månad. Och för några är den så viktig att de hellre avstår ett halvår i taget, fastän det tar tid.

Om man ser till min egen skolgång osv så har det inte spelat något som helst roll när folk är födda och hur bra det har gått i skolan, det har legat helt i personligheten. Vi hade en i klassen som började ett år tidigare och det fungerade ju bra det också. Som boende i stan är ju inte det här med körkort och sådan så viktigt, så det var ingenting som vi tänkte på.

Det som är bökigare med en nyfödd på vintern är ju att de behöver bylsas på när man ska ut och dra vagn i djup snö är inte så roligt men å andra sidan så är det inte så kul när det är så varmt överallt att man riskerar värmeslag. Det finns för- och nackdelar med alla årstider och hade det biologiskt varit viktigt så hade vi ju inte haft möjligheten att bli gravida året om ;)
 
@Hyldeblomst - känner igen dina tankar om decemberbarn (för mig även januaribarn). Jag är själv född i sommarmånaderna och sedan jag var liten har jag sagt att det är skönt att det är ca 6 månader mellan jul och födelsedag. Man har liksom inte ett helt år tills det är nåt spännande på gång igen (nu när jag är vuxen bryr jag mig dock inte om födelsedagar för egen del).
Sen inser jag ju, att det viktiga är att det blir barn, inte när. Men visst tänker jag så också, eftersom vi missade ÄL nyss i januari.
 
Och just nu är jag inte säker på att jag alls vill, förresten. Vi börjar väl klura ut hur vi ska hålla ihop på sikt men våra liv är så intensiva och röriga att jag inte VET om jag orkar med barn också? Det är ju tur att jag har tid på mig att fundera, eftersom beslutet just nu inte är mitt ;)

Med ett BMI på 29.5 så skulle jag kunna få en remiss nu men jag tror jag minst avvaktar tills jag varit på Ackis och diskuterat myomet.
 
@Hyldeblomst - känner igen dina tankar om decemberbarn (för mig även januaribarn). Jag är själv född i sommarmånaderna och sedan jag var liten har jag sagt att det är skönt att det är ca 6 månader mellan jul och födelsedag. Man har liksom inte ett helt år tills det är nåt spännande på gång igen (nu när jag är vuxen bryr jag mig dock inte om födelsedagar för egen del).
Sen inser jag ju, att det viktiga är att det blir barn, inte när. Men visst tänker jag så också, eftersom vi missade ÄL nyss i januari.

Det kan man som förälder hjälpa till att råda bot på. Man väljer ett namn som ligger ungefär ett halvår från jul osv och så har man som tradition att fira namnsdagar med dunder och brak, presenter och hela fadderullan.
 
På tal om att ha en dålig dag, jag kände mig nästan oproportionerligt deppig när mensen kom (tillslut) nu i helgen. Den hade dröjt så pass länge att hoppet kommit igång på allvar.

Det känns liksom längre än vad det är, eftersom vi fick missfallet ungefär i mitten av tiden vi har försökt fram till nu. Så istället för två månader känns det som sex. Och rätt hopplöst just nu. Jag skulle ju få barn nu i juli...
Jag är bitter över det som inte blev, över att tiden rinner iväg och (barnsligt nog) att det inte blev som jag ville... (Jag "önskade" att vi skulle få barn till sommaren eller hösten :grin: )
Och jag oroar mig för att det inte ska gå vägen alls.
Jag vet att det är många av er som försökt mycket längre än vi, så jag förstår om det här uppfattas som lite väl magstarkt i gnällväg, förlåt i så fall är ni snälla.

Undrar också: Är det någon som känner igen att (förutom frustrationen över att det inte blir någonting öht), vara tja, besviken, över att det inte blir DÅ, vid den tidpunkten när man hade önskat eller förväntat sig?
Jag var väl medveten om att det (förutom för vissa lyckosamma) inte bara är att lägga en beställning till storken med önskat leveransdatum. Lik för****** är tanken där att OM det ens blir något inom det närmaste, så tittar jag på november/december. Som att det skulle vara sämre på något vis och jag vet faktiskt inte varför. Finns det ens belägg för att barn som föds senare på året har en nackdel i skolan jämfört med sina nästan året äldre klasskamrater till exempel?
Är det krångligare att ha nyfödingar på vintern? Varför är det ens en issue??
Känns som att jag bara skaffat mig extra hjärnspöken (som att det inte finns tillräckligt att grubbla över ändå). Om någon har kloka tankar, pepp (eller spark åt bättre håll) att dela med sig av mottages det tacksamt.

Varför skulle det vara sämre att få barn vid slutet av året?
Mina är födda oktober och december. Det är då ingen skillnad på intelligens på dom och barn som är födda tidigare på året. Tvärtom så får mina barn väldigt mycket beröm. Det finns saker dom inte är lika duktig på som andra barn men saker dom är mycket bättre på än andra. Min ena som är född i oktober är tex väldigt duktig på att måla och pyssla och barnet som är fött i december är i särklass vad det gäller att skriva och läsa.

Och JA. Man får gnälla precis hur mycket man känner att man behöver. Ingen annan ska tala om för en hur man ska tänka och känna.

Skulle jag bli gravid nu så skulle vi få ett novemberbarn och jag bryr mig inte ett skit om ifall vi skulle få barn på julafton så länge barnet är Friskt.
Mitt ena barn är tyvärr inte helt friskt och det enda jag vill ha är ett friskt barn. När hon eller han vill komma bryr jag mig inte det minsta om. Bara det är friskt.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Barn Hejsan! Kände att jag ville gå med i tråden, även fast vi inte börjat försöka än. Vi tänkte börja försöka i juni om det går som det...
2
Svar
22
· Visningar
2 538
Senast: orkide
·
Fritid På onsdag 28/8 börjar Paralympics och det sänds på SVT/svtplay. Ska ni kolla? :banana: Här finns sändningstider och deltagare: 28...
Svar
12
· Visningar
465
Senast: Rosett
·
Kultur JUNI 24/6 Annie Lööf, före detta partiledare, jurist 25/6 Renée Nyberg, programledare 26/6 Axel Gordh Humlesjö, journalist 27/6...
13 14 15
Svar
294
· Visningar
22 100
Senast: Rie
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
24 593

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp